Vad händer och sker.

Vad är det som händer vad är det som sker,
cykelpunktering igen. Orkar snart inte mer.
Tjat om att fylla i frågor om Corona idag,
varifrån frågorna kommer vet inte jag.
Det är tredje gången, orkar inte fler.

Nu vill jag vara ifred med min sorg,
lägg äpplena i någon annans korg.
Jag är tacksam jag kan skriva min poesi,
bättre än all medicin de vill stoppa i.
Jag vill slippa Corona i min egen borg.

Jag cyklar när jag orkar, vill vara bussfri,
munskydd i bussen, en bra teori.
Men vad hjälper det när man inte följer,
Väl hemma hjälper det inte att man sköljer.
Så cykel och gång är min framtidsmelodi.

Läs mer

Gång på gång.

Vart jag än går,
jag ser dina spår.
Det är vid havens stränder,
Det är vid gamla stans gränder.
jag ser dina spår.

Vad jag än hör,
jag ser hur du rör.
Är det slånbärens kvistar,
som minnen av dig ristar.
Stark men ändå så skör.

Som en solljuskatt,
du leker med mig, ta fatt.
Du är där för evigt i minnet,
du knackar på i sinnet.
Du är min dyraste skatt.

Jag ser dig i vår trädgård,
du skötte allt, kallas vård.
När du inte orkade mer,
du ser på mig och ler.
Vi flyttar, resvägen är hård.

Vi kommer närmare våra barn,
deras egna små flarn.
Innan de lämnar sitt bo,
innan de finner en egen mo.
Hitta till livets grottekvarn.

Tiden i stan blev inte lång,
krassliga, inte mycket sång.
Tur ändå att flytten blev av,
jag ser, jag hör, nu inga krav.
Nu ser jag dig gång på gång.

Läs mer

Här går man och tänker.

Här går man, tänker och grunnar över tiden,
man över livet funderar på din gård här i friden.
Plötsligt kom jag på något jag skulle fråga,
när jag sitter på din gård känns det att jag våga.
Har du mött min far, har du hört hans dragspel,
det sägs att han spelade dragspel en hel del.
Själv har jag aldrig hört eller sett hans förmåga,
det var innan jag kom, han bort i väster våga.
Där hade han bil, en Ford, redan på 20 talet,
den tog de till badplatser och mycket annat galet.
Pappa visade aldrig sitt körkort för mig,
när jag växte upp var det cykeln som var hans grej.
Jag vet att livet förändrades när jag kom till världen,
de sålde allt för att kunna finansiera hemfärden.

Ska försöka reda ut om mormor hann träffa mig,
sanningen finns, har du en fråga, vänta ej.
Jag har idag ingen som vet, har ingen att fråga,
spelar ingen roll för en gamling, men det är en plåga.
Bläddrar bland brev, bläddrar bland kort, men vad,
frågorna blir bara fler, frågetecken gör ingen glad.
Söker efter uppgifter från tiden före min födelse,
men då var det mest världsproblem och förödelse.
Idag har är det bara ett enda tomrum vart jag går,
alla är skrämda, corona sätter i mig djupa spår.
Allt är ett tomrum, för mig utan hjälp och slut,
vem botar, alla flyr undan när man vågar sig ut.
Ser man på TV är det mesta elände från andra länder,
det är endast de egna barnen som förhoppningar tänder.

Läs mer

Punktering.

Det har mest varit jobbigt, det dygn som pågår,
låg vaken över 6 timmar, saknaden var så svår.
I morse städade jag och gjorde ren vår balkong,
försökte sjunga men det blev mest falsksång.
Träffade Birgitta och Tommy, blev kaffe på kullen,
men tog fel paket, ett smörpaket istället för bullen.
När jag sedan kom hem för att cykla till din gård,
då var det punktering, så nu stundar cykelvård.
Nu sitter jag här uppe hos dig på gården och fryser,
solen har gått i moln, själv jag hostar och nyser.
Återvänder hemåt istället för att bli kall på gården,
köpta Bingolotter gav inga pengar att köpa Forden.
Linkade vidare till min cykel i vårt källar förråd,
kände värk i höger ben, får fråga doktorn om råd.
Har varit ner i källaren, luften i däcket är nu kvar,
märkligt, ingen punktering undrar vad luften var.
Skönt slippa reparera punktering på vår tvåhjuling,
varför fanns ingen luft, jag fattar ingenting. Skickat från min iPad

Läs mer

Måste tiden vara så svår.

Måste tiden vara så svår,
tittar man ut liknar det vår.
Nu syns blommor och blader,
av detta blir jag Glader.
Varför måste tiden vara svår?
är det ålderns höst, många år.

Måste tiden vara så svår,
innan vintern i sitt ide går?
Hur länge skall det värka,
innan ljudet av vår lärka?
Innan det blir vår till slut,
längtar ta kaffekoppen ut.

Måste tiden vara så svår,
en cykeltur utan snöspår.
Inget tjat om Coronamask,
ligger där hemma i sin ask.
Hör hur tidens klocka slår,
måste den nu vara så svår.

Läs mer

Min första Coronaspruta.

Onsdagen den 17 mars sätter jag som en minnesdag,
det var då jag fick Pfizervaccination nr 1 mot Corona.
Tänk att man av ett litet nålstick kan känna sådant behag,
håller nu tummarna att spruta nummer 2 Corona utplåna.

Tre veckor får jag nu vänta till nästa dos i armen,
får nu hoppas att de får bukt av detta gissel som styr.
Tänk att på Operan få höra La Traviata och Carmen,
Det vore efter denna försmädliga isolering ett äventyr.

Jag kan efter denna tystnad riktigt höra hur de tar i,
Jag som aldrig upplevt deras röster och toner.
Efter denna påtvingade isolering, tänk att vara fri,
att få med Barbro i detta hade varit värt miljoner.

I denna stund skall jag alltid minnas en klarblå himmel,
det är märkligt vad ett nålstick i armen kan göra.
I denna stund ser jag Barbro och jag själv på varsin skimmel,
Jag ser och minns vår tur bland indianers livsröra.

Isolerade, utfrusna från ett vanligt, normalt liv,
hur de kämpat trots att de är landets ursprungsbefolkning.
Den resan var för Barbro och mig ett jättekliv,
så väl vi blev behandlade där vi med dem red omkring.

Deras liv i reservat är en fruktansvärd skymf mot befolkning,
Detta är en verklighet i landet där Trump fått agera.
Vem har hört av Trump vid makten om detta någonting,
För Barbro och mig var det efter detta lätt att protestera.

Läs mer

Det här gillar inte jag.

Det här gillar inte jag.
Skönt höra att myndigheterna tänker på sina kära,
det gäller att gamlingarna i kommunen ska lära.
Är man sjuk får man inte göra som man vill,
folk måste väl begripa att pengarna inte räcker till.
Usch så man resonerar när det gäller att spara,
inte kan väl Kersti själv handla och se sin vara?
Att det inte är bästa lösning ur miljösynpunkt,
kompenseras av samordning svarar de lugnt.

Läs mer

Jag flyr dagen.

Jag flyr dagen till dig min kära,
idag jag blodpuddingen ära.
Du vet det är tisdag denna vecka,
då är det enkelt att matide’ knäcka.
Fick sällskap av Tommy en bit,
vi surrade både hit och dit.
Sedan ringde Kent och Helene,
så hela dagen blev ett stort solsken.
Behövs inte mycket, kan man tycka,
men sällskap är en härlig lycka.
Speciellt i tider med Corona,
det är inte att förvåna.
Även Elisabeth dagen förgyllde,
ett telefon samtal hon tiden fyllde.
Känns bra när dagen blir kväll,
är nu nöjd i mitt eget lilla tjäll.

Läs mer

Vackraste rosor.

Nu har du min gumma fått nya vackra rosor i vasen där du bor,
tror nog att rådjuren tittade och såg mitt arbete i mina leriga skor.
Ett ljus som jag tände för ett par dagar sedan, brann med klar låga,
sköter rådjuren om deras vård om nätterna, det är en fråga.
Måhända de sköter sin uppgift, som om det vore deras egen mor.

Du tycker väl jag är knäpp som springer här veckorna igenom,
men du, här får jag lugn och ro, det är ett elände när Corona kom.
Allt är stängt på stan, vågar knappt röra sig utanför sin egen dörr,
smiter ut för att gå eller cykla och höra andra människors surr.
Väntar på vändningen av Corona så det blir som innan liksom.

Detta Coronavirus har vänt hela vårt Tellus upp och ner,
undrar om någon mänsklig varelse fattar vad som sker.
Myndigheter har rått folk att de ska ha munskydd som säkerhet,
uppenbarligen hör inte alla detta, informatörer har gått bet.
När ska alla fatta detta, säger jag och under munskyddet ler.

Läs mer

Det fick ett gott mål.

När jag kom upp till kyrkogården idag hade rådjur ätit upp rosorna vid graven,
jag vet att min Barbro om hon kunde, skulle hjälpa det lilla rådjuret på traven.
Då jag inte hade pengar med, de låg hemma förhoppningsvis i gott förvar,
tänkte jag så här, blommor får vänta, jag sköter ljuset, den som spar han har.
Av rådjur såg inte mina ögon, men fågelkvitter var desto mer, det var kraven.

Läs mer