Minnen från vår Sjöäng.

Jag sitter vid min dator, försöker få dagen igång,
lördagsmorgon så vacker, för tidigt för sång.
Alldeles vindstilla, inte en pust på tunga grenar,
snötyngda de syns som drivor som dem förenar.
Denna dag är som gjord att vara ute dagen lång.

Jag minns när dagar som dessa förr i tiden var,
nu tar jag på mig skidorna och ut på fältet far.
Det var just bakom förråd jag med skidor gnodde,
det var så grannarna såg från bostaden där de bodde.
Inte visste jag vem det var, men i SN kom det svar.

Det var på den tiden 1980 som jag körde Vasalopp,
på den tiden fanns det inget som hette väderstopp.
Det var träning dagarna i ända då det fanns snö,
det var tuffa tag de dagar man gav sig ut i tö.
Det ända som gällde var att till träning komma opp.

Skidorna med stålkant som jag åkte på blev kvar,
vi har inte längre några snövintrar var Barbros svar.
Hennes svar var så rätt under många, många år,
undrar idag om skidorna fortfarande i förrådet står.
Det började vid Frisksportstugan, minns hur det var.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sjutton − tolv =