Inte utan att man längtar.

Inte utan att man längtar.
Nu behöver man snart inte längre längta efter nytt år,
trots hög ålder har jag aldrig längtat så efter nytt spår.
Det här året då jag mist min hustru och är Coronaisolerad,
är saknaden stor där jag sitter utan min hustru alltid glad.
Aldrig förr har jag längtat så efter våra trygga får.

Tillsammans vi vandrade där i bergen runt Lefka Oris,
ingen kan ana vad det var som vi sökte som pris.
I högsommartid vi släpade våra väskor mot snöklädda berg,
vi sökte naturens ro, vi sökte Kretanaturens skiftande färg.
köpte nyslungad honung med smak som bergens örtspis.

Nu kom jag ifrån årets sista dagar av ett riktigt eländigt år,
nu har jag inte längre min älskade Barbro att räkna får.
Att räkna Corona finns det andra som gör med datorminne,
men de har säkert inte Kretas rena natur i sinne.
Att uppleva det vi sett där sätter outplånliga spår.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

14 + 7 =