Vårt duvpar är åter på plats.

103.Kjells tankesmedja, jag ordförförare.20200411.

Vårt duvpar är åter på plats.

Åter har vi tagit en kopp kaffe på vår lilla kulle,

solen lyste på bodväggen just där den skulle.

En och annan myra sökte sig till väggen bakom,

frågan är som alltid från vilken spricka de kom.

 

När vi kom hem och såg genom vårt köksfönster,

såg vi på lyktstolpen likt i fiol, ett kärvänligt mönster.

Vi såg fjolårets pärlemofärgade duvpar kuttra så kärt,

vi hörde deras kuttrande av de sånger vi begärt.

 

Deras stund på stolpen var liksom ett under av förr,

om vår kisse som en gång jamade vid farstukvistens dörr.

De satt där på stolpen, såg ner på dem som gick förbi,

de kuttrade glatt till alla, här sitter vi, här sitter vi.

 

Själva såg vi bekymmer på folk i Påskaftonstund,

bekymrade ansikten som hade Corona som grund.

Som var tyngda av tankar de aldrig tidigare tänkt,

en pandemi som människor över hela jorden kränkt.

 

 

 

 

 

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

13 − 5 =