Estonia en sorg i mängden.

274.Kjells tankesmedja. Jag ordförförare.20191001.
Estonia en sorg i mängden.
Varför river man upp Estoniakatastrofen år efter år,
varför river man åter upp efterlevandes själssår.
Det har nu gått 25 år sedan fartygsolyckan hände,
hur känns det för efterlevande när lyckan vände.
Jag blir illa berörd att höra detta, det sätter spår.

Min fru och jag har råkat ut för liknande händelser,
skulle bli glad att slippa riva upp dessa års sändelser.
Vore bättre att själv få sörja i lugn och ro i tiden,
slippa älta det som hände och bara känna friden.
Vad är nyttan att älta tragiska olyckshändelser.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

10 − sex =