När det är fullmåne.

Vid fullmåne händer mycket med vår jord,
naturen tystnar, vattnet sjunker undan.
Jag märker att vid fullmåne hörs inga ord,
havet har åter gått den vanliga rundan.
Här uppe i Nord finns numera alltid ljus,
man glömmer skillnad på natt och dag.
Sommar som vinter man snickrar i sitt hus,
förr fanns det väsen som skrämde en svag.
Fanns de onda på Bellmans tid i varje vrå,
var det sol och måne som styrde tiden.
Var tiden kortare när dagen var grå,
var det regn och åska som störde friden.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

2 + arton =