I arla morgonstund.

Tidig Söndag morgon. Det är lugnt och stilla,
inga bilar som ljudet från vinden förvilla.
Springer min runda, ser inte en själ,
ser hur små löv rör sig likt ett vindspel.
Hör plötsligt en duva i träd nära en villa.

Tidig Söndag morgon. Det är lugnt och stilla,
inte en människa som mina tankar förvilla.
Springer min runda, ser en mask krypa i väg,
undrar över hans liv, stannar upp i mitt steg.
Masken börjar snart med ett hål i marken pilla.

Tidig Söndag morgon. Det är lugnt och stilla,
inga måsar som skriker över folk som grilla.
Springer min runda, ser en kanin hoppa iväg,
han stannar upp för att följa mina steg.
Försöker med små knixar mig förvilla.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

17 − 17 =