Fågelvärlden.

Två blåmesar gömda,
i en häck de kvittra.
De var inte glömda,
spelade fiol och cittra.

Vilken religion har du,
sa den ene mesen.
Han svarade, hör nu,
den är blå, än sen.

Du är en riktig mes,
moderat sa den andra.
Kraksade lite hes,
jag ska inte klandra.

Om du varit röd,
en liten rödhake.
Du då varit i nöd,
stackars krake.

Lika illa eller ännu värre,
är vårt flugsnapparpar.
De spelar herre,
och boplatser tar.

Den tuffaste är göken,
lurigt den lämnar ägg.
Just bakom kröken,
liten pippi får jämt skägg.

En domherre,
som ser en björn.
Vet något värre,
en kungsörn.

En liten entita,
retar en skata.
Den kan inte lita,
på denna ragata.

Läs mer

Tack Nyköping Runners.

Stort tack för en jättetrevlig eftermiddag,
det var god mat och kul tävlingar i olika lag.
Ett årsmöte med en ordförande som drev på,
han hade kunskap om hur en slipsten kan gå.
Ett tack till Katarina för alla hyss och tilltag.

Det var en eftermiddag med fart och fläkt,
vi hör ju alla till Nyköpings Runners släkt.
Då gäller att hänga på med vad som händer,
det gäller att tävlingsledningen publiken tänder.
Åter ett stort tack, det hela var riktigt käckt.

Läs mer

Marathonloppet ett hälsotecken.

Det var ute på Gärdet,
förstod inte värdet.
Stod där i min fålla,
som en riktig nolla.
Men tiden lär det.

Tunna skor för gymnastik,
blåa, inte för utepublik.
Krampen kom som posten,
glömde alla måsten.
Västerbron var unik.

Kämpade på stan runt,
med kunskap var det tunt.
Ingen fanns att fråga,
steget blev till en plåga.
Det här kan inte vara sunt.

Ingen bok fanns om marathon lopp,
man sprang efter egen knopp.
42 kilometers plåga,
men hela tiden fanns en låga.
Här gäller att inte ge opp.

Två varv i vår huvudstad,
efter loppet var man glad.
Ut i Liljanskogen som en gubbe,
linkade fram till en stubbe.
Grinade under trädens blad.

Läs mer

Livets ädelstenar.

068. Kjells ”tankesmedja ”. 20180309.
En hyllning till ”kvinnodagen” igår.
Livets ädelstenar.
Jag hittade en gång en oslipad diamant,
den gick förlorad på grund av läkarklant.
Men en ädelsten finns ännu kvar,
den lyser ännu starkare i dessa dar.
En olycka hände även Barbro på sin kant.

Det otroliga hände en vacker dag,
ännu en oslipad diamant hittade jag.
Också med en liten ädelsten,
så nu finns två ädelstenar på en gren.
Det är min Barbro som är diamanten idag.

Ibland är livet sorg, ibland är det lycka,
stenar är till för att livet smycka.
Idag finns diamanten Barbro kvar,
och två ädelstenar slipade av tiden vi har.
Alla stenar jag nu till hjärtat trycka.

Läs mer

Buller o ljud.

Varför måste TV ha så bullrig musik i sina program?
jag försöker höra men den talande rösten når ej fram.
Det har kommit en mängd nya program som roar,
att köra bullermusik som stör bygger inga broar.
För mig är detta bullertilltag synd och skam.

Ständigt oväsen tar bort min önskan att se TV,
musik vill jag höra men även rösten vill jag ha med.
Det är ett onödigt tilltag med detta bulleroljud,
för oss gamlingar stör varje buller ett talande bud.
Ta bort oljudet du TV ledare, tiden är ur led.

Läs mer

Mobilen som kom bort.

Ett missöde hände idag,
mobilen glömde jag.
Klantskalle som inte såg,
den blev kvar på vårt tåg.
Nu väntar vi på SJ städarlag.

Får se om den kommer åter,
hjälper inte att jag gråter.
Spilld mjölk är ändå veck,
drar över händelsen ett streck.
Händelsen jag ej förlåter.

Idag ska jag agera, så får vi se,
om mitt jobb, resultat kan ge.
Jag börjar med skicka en fråga,
till hittegodset på tåga.
Där finns allt som kommit på sne.

Läs mer

Ett TACK till alla våra barn.

Minns du Kees där du satt på din pall på glashusets scen,
dina underfundiga texter gick genom märg och ben.
Nu sitter vi här en snöklädd vinterdag och ser en vit stad,
vi njuter av god mat, ska se en kille som gör människan glad.
Fantastiskt att vänta på Rickard Söderberg i strålkastarsken.

Minns du Kees där du satt på din pall på glashusets scen,
som vanligt du log lite snett och drömde om den goda fen.
En natt du sjöng som du brukar så där ungefär med en knorr,
vi som sitter här idag minns inte om visan du sjöng var torr.
Idag väntar oss en kille som sitter på en annan mästar gren.

Minns du Kees där du satt på din pall på glashusets scen,
Där var en text om en kille som hamnat på sned i blues sken.
Där var en kille som lyssnade med glättig min,
Kees ställde frågan vad har du i glaset för vin.
Ta också lite småplock, du är ju bara skinn och ben.

Minns du Kees där du satt på din pall på glashusets scen,
nu lämnar vi dig och går till Mosis Backes andra gren.
I denna onda tid behöver vi någon som tar strid,
Som vågar ställa upp för de som hamnat på glid.
Med en röst som dånar men i hjärtat är så len.

Minns du Kees där du satt på din pall på glashusets scen,
även denne mästare har för publiken fått en gen.
En kille med styrka, godhet och färg,
som rör om och skakar vårt Svenska urberg.
Som har ett budskap till alla i strålkastarsken.
Minns du Kees där du satt på din pall på glashusets scen,
nu har vi en annan mästare framför oss med sin gren.
En kille som tar strid för gatans utstötta barn,
en kille som lyfter taket med rösten på ”Mosis kvarn”.
Som får sin styrka och värme från solens sken.

Minns du Kees där du satt på din pall på glashusets scen,
din förmåga var att ge texter som lyste på var och en.
Rickard med kraft och styrka, ser när någon är trött,
ger kraft och hopp i livets kyrka, till någon utstött.
Som förstår hur livet kan vara sprött men hårt som sten.

Läs mer

CORNELISRUMMET på Mosis Backe.

Här sitter sedan 30 år du Cornelis vid himlaporten,
av vår Herre har du fått i uppdrag att dela ut korten.
Att vår Herre tyckte du var smart,
det är helt uppenbart.
Det gäller att skilja de onda från de goda,
alla har vi gjort en och annan groda.
Det vet du som är realist,
du släpper in både de goda och de med brist.

Du som ännu inte tagit klivet,
lämnat de dina här i Jordelivet.
Du får hålla till godo med mat i Mosis Cornelislokal,
denna del näst intill sakral.
Med hela Stockholm utanför lokalens fönster,
blandas maten med ett aptitligt mönster.
Jag minns 1702, när här låg Mosis kvarn,
då jag började mitt yrkesliv som barn.

Läs mer

Född fri.

Slumpen avgör varför man hamnar på sned,
en rik en har haft kontakt med lyckans smed.
Kanske är Du född i ett krigshärjat land,
eller är din födelseort byggd på guldstrand.
Kisse tycker lyckan är att äta med guldsked.

Du kära vän som sitter här i snö och kyla,
vårt samhälle borde klara att dessa skyla.
De vi låtit komma in till vår vardag,
är vi skyldiga ta om hand tycker jag.
Kisse undrar, hur klarar de nattkyla.

Läs mer