Vågen.

Njuter stilla av varje vågkam, som försvinner.
Kommer ändå fram, men stranden åter vinner.

Glittrar gör vågen i solsken, som ädelsten.
För att pryda ringen, du ger i månsken.

Men vilken ädelsten, det är ju ett minne.
En guldgren, alltid kvar i ditt sinne.

När vågor blir stilla, blir som en spegel.
En båt då den lilla, får ingen vind i segel.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

ett × 5 =