Rhodos ön med solen som farkost med sikte på Nyköpjngs Gästabud.

Åter en tur i orört land,
havets vågor rör ibland.
Stenar som smycken i rad,
vågor ger stenarna ett bad.
Slipar till smycken vid strand.

Jag springer här i tystaste miljö,
saknar inte kyla och snö.
Ett paradis för en löprunda,
här finns lugn att livet begrunda.
Här är plats att vara slö.

Här laddar jag batterier för nya tag,
här målar naturen alla till behag.
Här längtar vi till varje måltid,
varje sådan stund blir till en högtid.
Frukt och grönt förgyller varje dag.

Man tar en tur upp i Rhodos berg,
förgyller dagen med Medelhavs färg.
Känner doft av pinje tall och maccianatur,
örter blandas i ett crescendo men hur.
En upplevelse som går genom ben och märg.

Hit längtar man alltid åter,
när solen skiner när himlen gråter.
När planet åter lyfter mot nord,
är återlängtan ett passande ord.
Regniga dagar man så gärna förlåter.

Även här behöver naturen en herre som stänker,
under solstråletid han smider ränker.
Idag önskar jag han också tänker på Gästabud,
vore glad om han för dem föreslår regnförbud.
Inte roligt om han tävlingsledningen kränker.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

18 + 3 =