Grekisk natur, kargt skön.

Se Grekiska naturens barrträd glest sköna,
på avstånd en sensommardag brungröna.
På nära håll syns långa barr och stora kottar.
Från båtar syns trädlösa öar så sårbara,
i karg natur lyser skönt grön taggig Macchia.

I storm, i regn vid meltemi tid,
brun sörja mot mig ler.
På håll hörs en åsna protestera,
vägen är fylld med lera.
Från en pinjeskog kommer dofter,
som påminner om ett glas Retzina.

I bergen vid Loutro syns fåren som prickar,
herden med sin stav hukar bakom en sten.
Ser med vaksam blick allt som händer,
ser solen gå upp över bergskam i öst.
En get söker knoppar högt upp i ett träd.

Läs mer

Så lika, ändå så olika.

Svenska naturens barrträd på avstånd, som en matta,
En vindstilla dag du ser dem i horisonten som ett skal.
En dag med stilla bris, är det svårt att fatta,
trädens toppar är som ett gungande hav.
En solvarm vindstilla dag ligger ängens blommor och myrmarkens dofter still.
I vinden blir doften av ängens alla blommor
och myrmarkens skvattram till ett crescendo.
Detta är landet i norr, det är där vi har våra rötter.

Läs mer

Ett minne att vårda ömt.

Ett minne att vårda ömt,
är om en plats jag ofta drömt.
En plats för återbesök,
jag gör i minnet ett försök.
Apelsinen har jag inte glömt.

En Grekisk solmogen apelsin,
smakade som ädlaste vin.
Köpt på en marknad i Aten,
i solnedgångens mjuka sken.
Vid blomning ett Mecka för bin.

Platsen i mitt minne Cap Sounio,
en udde i syd på Attikas sko.
Den vackraste plats man kan se,
där solen emot alla ständigt le.
Under persikoträd man finner ro.

Läs mer

Av randsydd ätt.

Här står vi som slitna skor,
har varit med om mycket.
Jag till vänster om min bror,
har alltid fått känna av trycket.

Vi har trampat på i främmande mark,
genom mossbeklädda skogar, hagar.
Har stått och tittat på boulspel i park,
glömmer inte stormar och blöta dagar.

Men alltid har vi hållt tätt,
vi kommer från plats med krav.
Vi är ju av en randsydd ätt,
ibland har man jobbat som en slav.

Vårt märke med anor från Kungajakt,
har för ägaren alltid fått göra rätt.
Vår farfar har berättat om borggårdsvakt,
om vakten som inte höll tätt.

Han har berättat om en nyfiken flicka,
som i natten kom smygande på tå.
Hon hade fått för mycket dricka,
Kom i högklackade skor, på tok för små.

Minns du den dag i stället,
när vi var orörda och fina.
När vi fick höra gnället,
vi blev för tårna en pina.

Det blev för trångt i fören,
men bakkappan slängde.
Vi satt kvar när vi fick snören,
men de sa att vi trängde.

Bäst var att stå bland högklackat,
på en garderobshylla.
De sa ägaren var ett riktigt våp,
skulle bara garderoben fylla.

Nu börjar man bli sliten, väderbiten,
nu står man här slö.
Förut hörde man till löpareliten,
fick motion i solsken och snö.

Läs mer

Igår SVT på Skansen.

Igår 20,00 TV-1 allsång på Skansen,
Cornelis 80 år hyllas för sin gärning.
Då fanns där många av fansen,
som förstår hans kulturgärning

Igår 21,00 TV-1 ”saknad aldrig glömd”,
som en tanke är dess programtitel.
Men killen aldrig trubadurberömd,
titeln dock för Cornelis livs spel.

En gång i tiden var han en samhällsfara,
det var en kille med en sällsynt förmåga.
Sveriges radio ville runt halsen sätta en snara,
han skapade rubriker, för vissa en plåga.

Många artister sjunger med glädje hans låtar,
en kille från Holland som ger liv åt vårt språk.
Många minns säkert texter om båtar,
såsom han kan man inte behandla en stråk.

Läs mer

Vi har flyttat.

Vi, min hustru Barbro och jag,
har flyttat från kedjehus till lägenhet.
Ville inte ha trädgårdsarbete var dag,
ville till tåg och butiker ha närhet.

Bankaffärer och försäkringsbolag,
ändrade vi till mäklarföretaget.
Bredband, tele, enkelt tänkte jag,
självklart som övriga i hus laget.

Nu står vi här med våra otvättade halsar,
snart är det inget som fungerar.
Bolagen omkring oss valsar,
gamla banken med oss jonglerar.

Vi beställer hotell för en Stockholms tur,
nej det kortet är inte godkänt.
Vi tröttnar på tidsödande procedur,
läget blir för oss onödigt spänt.

Att byta till ny bank går på en dag,
att bli av med den gamla tar veckor.
Var ligger problemet frågar jag,
våra uppgifter finns på bankkontor.

Samma elände med försäkringsbolag,
vi har inte fått besked om ändring.
De vill krångla med kunden ett tag,
de vill ge tappad kund en sving.

Nu börjar vi tröttna på allt krångel,
skönt krypa in i vårt nya bo.
Där kan vi vila och fundera på fel,
från trädgårdsarbete vi fått ro.

Läs mer

Vår Cornelis skulle fyllt 80 år.

En älskad trubadur,
med text, musik i moll och dur.
Vem är det som så många vill likna?
texter hårda, ibland så barnen kikna.
Han hade alltid en text med klur.

Vem kan såsom han, vår textsnubbe,
få Karl Johans gade som trubadur gubbe.
80 år om han fått leva, en aktsam ålder,
Cornelis klarsynt, hade livet i en folder.
Satt han månntro och klura på stubbe.

Han blev bra mycket äldre i sitt livsark,
en man så vek, en man så stark.
Det är om min trubaduridol jag skriver,
det är din trubadur jag här beskriver.
För många blev kontakten i ”Folkets park”.

För många av oss han lever ännu,
i texten han drev med världen, de ru.
Hoppas vi nu får uppleva hans livstid,
det finns TV arkiv, inte alltid med frid.
Allt är klart med kronofogden nu.

Läs mer

Sol och regn.

Så skönt det kommer några droppar,
det friskar upp naturens knoppar.
Vi blir så glada att se knoppar svälla,
vi behöver alla vatten av livets källa.
Vatten ger liv i uttorkade kroppar.

Så skönt det kommer solstrålar,
det ger grönska när vår herre målar.
Vi blir så lyckliga att se sol som lockar,
vi vet nu kommer det vi kärt plockar.
Tack herre du inte på sol och regn snålar.

Läs mer

Jag minns.

Jag minns hur jag i min ungdom,
gick omkring med min citrinchen.
Om jag var ett problem eller from,
det vet min mor där uppe i himlen.

Jag smekte mitt instrument,
med varliga fingrar.
Från farfar, jag tror vid advent,
mina tankar med tiden vinglar.

Han köpt vid resa till land i söder,
kanske för att ett barnbarn förära.
Med tanke att få fingrar som glöder,
att njuta av toner till hans ära.

Idog som få jag smekte dess strängar,
i ljus och mörker jag spelade.
Jag skrev texter om flickor och ängar,
toner, ord, allt till vänner jag delade.

Där var fylla och slagsmål i gränder,
jag sökte kärlek, glädje utan krav.
Med musiken jag hoppet tänder,
i Vintappargränd jag orden gav.

Idag de sitter i strålkastarsken,
vid en liten låda i plast.
Det är keyboard på vingliga ben,
man lär sig spela i all hast.

Läs mer

Var rädd om våra gatubarn, en samhällsvinst.

Vad är det som pågår i vårt rike,
har vårt styre kört i dike.
Ta hand om våra gatubarn,
missa inte stenarna i kvarn.
Vill man skicka dem till dödsrike?

De kommer från helvete till frihet,
utan samhällshjälp går de bet.
De måste ha någon som lyssnar,
någon som ställer krav och pysslar.
Det handlar inte om välgörenhet.

Ge inte hjälp för att tjäna mer pengar,
ge inte hjälp för att vinna val svängar.
Ge din hjälp med ett varmt hjärta,
ge hjälpen för att lindra deras smärta.
För rätt rättvisa behövs många strängar.

Se våra gatubarn som en samhällsvinst,
kunskap om världen är deras storhet minst.
De vill, de kan. De måste få en chans,
finns chans till hjälp någon annanstans?
Kostnader för deras uppväxt blir här en vinst.

Läs mer