Stockholm då och nu.

 

Vid Klara kyrka står Nils Ferlin så lugnt,
en poet vars liv var både lätt och tungt.
Här står han stadigt i livet efter detta,
i kritrandig kostym, i skor så nätta.
Med ansikte outgrundligt ungt.

Där finns Carl Michael Bellman,
hans gravplats, men var ligger han?
Här vilar även Anna Maria Lenngren,
av Svenska Akademin en stark gren.
I poesin hon som kvinna sin styrka fann.

I Kraftska skolan jag minns min skolgång,
det var svenska, stenografi men inte sång.
På Klara Östra Kyrkogata låg skolans lokaler,
där fick jag lära hålla reda på livets kanaler.
Skoldagen här kunde ibland vara lång.

Tyvärr syns allt mindre av vackra Katarina kyrka,
vad hjälper mot en hysterisk kommunstyrka?
Som på alla sätt förtätar Stockholms innerstad,
något som inte gör någon miljövän glad.
Inte hjälper det om vi vanliga dödliga på stopp yrka.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

11 − fem =