Bellmans vän Lindé.

Jag och min ”Ulla” ser fram mot epistelkväll,
med Fredman och hans gäng.
Som vanligt kommer väl Thord i klosterkäll,
han stryker ömt varje sträng.

Dikterna Bellman framför med cister i dessa valv,
från gatan hörs hästar trava.
I väggarna man anar dess framfart som skalv,
du Movitz, inte i trappan snava.

Det är inte lätt hålla rätt på alla dessa gubbar,
ja inte med damerna heller.
Inte blir det lättare med benen full av nubbar,
ihop med Mollbergs mamseller.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

nitton − femton =