Hellas 5.

I tidig morgon vi lämnade vårt boende.
Av skuggor i soluppgång var vi beroende.
Vi sökte klippvägen vid blått Kreta hav.
Mitt på dagen är solskydd här ett krav.
Vi passerade ett hägn, kände doft av får.
I ett hörn med skugga de samlade står.
Doften får oss att tänka på härlig fetaost.
En frukost med fetaost, honung på toast.
Vid vår bergiga tur ser vi salvia lysa grå blått.
Här ser vi också hur herden med getter gått.
Efter denna tur kommer vi åter till boende.
För Grekisk gästfrihet har vi fullt förtroende.

Läs mer

Hellas 4.

En äldre Grek berikar sitt och våra liv.
Han behöver en extra slant som pensionär.
Jag går i Parga med mitt gamla positiv.
Pensionen vi får räcker inte långt här.

Jag går gata upp och gata ner.
Roar mig själv och varje turist.
Alla blir så glada och ler.
Det hinner aldrig bli trist.

De slänger iväg några ord.
Då får jag höra hur världen är.
Det händer jag blir bjuden till bord.
Då berättar jag om våra besvär.

Läs mer

Hellas 3.

Jag bjuder som Grek gärna på retsina i enkelt glas.
En hälsodryck för alla, till maten eller glatt kalas.
För varje tillfälle jag bjuder en dryck av ädlaste sort.
En dryck att njuta även då träff stunden är kort.
Ett sätt att för en Kreta bo prata om livets problem.
En trevlig stund att få läsa eller höra visa poem.

Läs mer

Tack för mig…..

Vem lyssnar på den gamle. Var äldre vården bättre förr?
Vem kan svara på hur det är innanför den gamles dörr.
Vi har bra vård, bra medicin men ingen som bryr sig om.
Man sitter där och väntar då man trycker på knappen kom.
Varför avsätts inte mera tid för omsorg av gamlingen?
Varför ges inte tid för aktiviteter för de ungas bästa vän?
Det finns platser där den gamle inte får några aktiviteter.
Inga hörlurar kopplade till TV, inga bokläsar enheter.
Tekniken finns för allt, men man glömmer bort att vårda.
För mång kära gamlingar har dagarna blivit kalla och hårda.
Äldreomsorgen har fortfarande allt för stora brister.
Problemet är, vid penningjakt man människovärdet mister.

Läs mer

En fråga till SSAB.

Läser att SSAB ska bygga upp ny plats för deponi.
Ute på deras område intill Örsbaken ska det bli.
Som novis ställer jag en fråga om återanvändning.
Finns av denna deponi ingen framtida förändring.
Jag tänker mig att gjuta in i avlånga cementblock.
För byggnation av järnväg, som slipers stock.
De slipers som används idag är ändå med gift.
Finns det risker med att detta kommer på drift?
Att lagra på hög för framtida generationer.
Det kan vara en tanke som kan kosta miljoner.

Läs mer

Svamp och bär

Igår var vi på skogsjakt efter svamp och blåa bär.
Jag minns när min far lärde mig hur naturen är.
Var noga rensa svampen på plats i skogen,
Svampens sporer blir då kvar där du tog den.
Nästkommande år hittar du nya på samma plats.
Min erfarenhet visar att far dragit rätt slutsats.
Jag kan åter komma år efter år och plocka mer.
Är jag noga rensa på plats blir resultatet bara fler.
Tänk på det du som bär hem kantarellen orensad.
Vill det sig illa kan skogen en dag vara länsad.

Plötsligt ser man hur bären tas med en plockare.
Det kan vara en författare eller en ung rockare.
Tänk efter vad som händer om du sliter bort ris.
Nästkommande säsong får du en risfri skog i pris.
Det tar några år innan blåbärsris kommer igen.
Bäst är att plocka med fingrarna min käre vän.
Så slå av på takten och sluta plocka med maskin.
Desto mer ris och flera bär, det blir vinsten din.
Dessutom blir det en längre tur i skön natur.
Vinsten din kan bli att du möter älg eller rådjur.

Läs mer

En söndagstur.

En tur i tyst och skön skogsmiljö.
På avstånd lyste blått, en liten sjö.
Plötsligt kom en hare vid dikesren.
Så glatt den hoppade i solens sken.
Vi gick vidare mot vild natur.
Utan ett ljud vi smög för att se djur.
På avstånd i mossan lyste kantarell.
Gott till en svampsmörgås i kväll.
Blåbärspärlor bland svamp vi ser.
Vilket färgskådespel vår natur ger.
Efter några timmar och en korg full.
Har skälen fått sitt från jordens mull.

Läs mer

Vårda vår natur.

Vad är det som pågår uppe vid Nöthagsbacken?
Ska militären ta över vägen upp till baracken!
Den förut orörda stigen har blivit sönderkörd.
Som tidigare boende känner jag mig störd.
Stigen går från Magniberg genom äldre skog.
Idag kan man tro de kört med traktor och plog.
Vi bodde vid Nöthagsbacken 30 år tillbaka i tiden.
Nu minns vi djurlivet, den orörda naturen, friden.
Vi minns de gamla träden utefter järnvägsspår.
Vi ser en vild natur, minns backen som igår.
Hoppas någon håller rätt på gamla naturavtal.
Kan miljöpolitiker plocka poäng i nästa val.
Förut var det bom till Minninge Kraftstation.
Idag verkar bommen ha gått till den eviga ron.

Läs mer