Magen och hjärnan i symbios?

Angående stress idag på lunchrasten är det nog som förr väldigt olika.
Som pensionär minns jag det hände att man knappt hann med att fika.
Du äter så långsamt sa mamma, du sitter för länge vid middagsbordet.
Mamma sa du går inte från bordet förrän du ätit upp, det var sista ordet.y
Jag minns hur det var vid lunchtid på min arbetsplats och med tidspress.
Jag hoppade över lunchen, för mig var det omöjligt att äta under stress.
Idag läser jag om lunchstress vid arbetsplatser och hur det blir problem.
Det är möjligt att jag som alltid pratade när andra tuggade var extrem.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

14 − 9 =