Allt är liksom förr…..

Det är märkligt höra,
hur betygsdebatten pågår.
Får jag då framföra,
hur det var då jag var 12 år.

Mycket av min skoltid,
I Stockholm gick förlorad.
Min klassföreståndare i Frid,
som nämndeman han for åstad.

När en försenad vikarie kom,
var en timme veck och en klass i röra.
Vår skoltid var förlorad liksom,
all ordning över vad vi skulle göra.

Detta pågick vecka efter vecka,
vem satte sedan våra betyg?
Detta kunde vem som helst knäcka,
i Svenska Skolan, vilket otyg.

Jag är glad att detta få skriva ner,
den tiden i livet är av största vikt.
Mycket av det som senare i livet sker,
beror säkert på det skrivna i denna dikt.

Vad jag vill säga, det var inte bättre förr,
ordning och reda var även då illa?
Ett djävla liv innanför klassens dörr,
öppnade rektorn dörren var allt stilla?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

sexton − 15 =