Hedra den du är

Det pågår en intensiv kampanj på sociala medier för att uppmärksamma oss på 21/3, rocka-sockorna-dagen. På Svenska Downföreningens hemsida står det att läsa “Genom att ta på dig olika strumpor hyllar du olikheter och slår ett slag för alla människors lika värde och rättigheter.” Inte bara hos föreningar med funktionsnedsättningar hyllas olikheter. Hbtq-rörelsens kampanj är ett exempel, liksom Svenska Kyrkan som genom julens budskap “En flicka är född” omfamnade hela mänskligheten i julens under på ett fint sätt. Det är ett starkt budskap: allas lika värde. Ändå basuneras nåt helt annat ut. Att vi ska vara som alla andra, se ut som alla andra, bo som alla andra, annars är man inte perfekt. (Måste man ens vara det?)

Jag, som tweenie-mamma, kommer ganska ofta i kontakt med just det där med utseende. Jag hör jämförelser, ser fixet framför spegeln när det ska cyklas till skolan. Det är liksom inga djupa samtal. Det blir i förbifarten. Det nämns “syns de här prickarna”, “jag önskar att jag hade…” osv. Och gång på gång, ända sedan barnen var mindre, har jag fått påminna om att vi alla har olika “recept”. Precis som när man bakar. Vi blir som vi blir för att det är bestämt så. En del får korta ben, andra får tunnt hår, en del kommer klara tonåren utan så värst mycket acne, andra är längts i klassen. Vi är olika och det är liksom bara och ta det. Make the best out of it.

Min dotter följer några instagramkonton om bl.a. rocka sockorna och funktionsnedsatta barn som gillar att baka och sånt. Hon uttrycker en äkta entusiasm, tycker barnen är supergulliga och pratar ibland i olika sammanhang och samtal om just att alla är lika mycket värda, oavsett vem man är.

Och därför vill jag nu komma till ett vackert ord: “hedra”. Det låter nästan som ett namn. Hedra.

För i världen där så många olika människor bor, där bor också du mitt barn. Och alla ni andra tweenisar. Som inte ser ut som de andra, men som är så fina precis som ni är. Jag önskar att ni såg att er sanning som redan bor i er, den att alla är lika mycket värda och OKEJ, att den sanningen fick ta plats i ert innersta rum som rör er själva. Att ni får förstå detta om er själva. Att genom den sanningen börja HEDRA er själva. (Det ska alltså inte instagram och gilla-tummar göra. Utan DU 🙂

HEDRA din kropp. Den är viktig för dig och ska användas hela livet. Den är bara ditt skal, inte vem du egentligen är, men låt inte alla fixade bilder ljuga dig fram i livet. HEDRA kroppen, och det “recept” just du fick, och värdera den högt. Den är DIN. Ta hand om den och visa din kropp att den är viktig genom vad du använder den till.

HEDRA också din själ. Ditt inre. För en del människor är outgoing, andra inte. Endel har lätt för somligt, några lätt för annat. Vi är olika. HEDRA det som bor i dig, den personlighet just du har, de gåvor du har. HEDRA din själ genom att låta den synas, precis som du är. Man måste inte vara som alla på Youtube. HEDRA dina känslor och ta dem på allvar. När något inte känns okej, bra, sjysst – stå upp för det. Säg nej, stopp. Det hedrar den DU är.

Jag önskar att värdet i vem man är inte ska predikas ut att det beror på hur man ser ut, hur man bor, vilket jobb man har, vilket liv man lever, om man har en extra kromosom eller ej, utan att HELA världen ska känna sig älskade, och älska sig själva för den de är, för det de har fått inom sig och precis som de ser ut. HEDRA den du är…. <3

 

Läs mer