Människans 2015; ytterlighetens år

Det sägs att den som “bara är” har funnit en hemlighet i västvärldens stressande uppsnurrade vardagsliv. “Bara vara”! Men att vara människa, tycker jag, är komplext. För mänskligheten, alla dem som i historien funnits och vi som lever nu, vi har presenterat en mänsklighet som går från det ondaste onda till det godaste goda. Krig, svält, förödelser, nöd och hat har samsats med givmildhet, fantastiska uppfinningar, medmänsklighet, framgång och kärlek. Och allt däremellan. Komplext…ja.

Jag tänkte tillbaka på året som gått och fann att år 2015 varit ytterlighetens år.

Samtidigt som vi, likt de senaste åren, uppmanats att tänka på jag, mig, mitt, mina genom sugkoppar som gör att varenda tonåring nu kan förstora sina läppar på hemmaplan, livsstilsmagasin som ropar ut vad vi “måste” äga för att vara “rätt”, mattrender som ska göra oss friskare, sundare, äldre, piggare, snyggare, smalare så har våra hjärtan år 2015 rymts så många fler än bara vårt egna jag.

Barn har skramlat och samlat i klasserna och på fritiden för att hjälpa nyanlända, familjer har välkomnat vilsna medmänniskor på tågstationerna, galor har ordnats på alla möjliga ställen, folk har öppnat sina hjärtan, plånböcker och hem för alla dem som behövt ta emot.

Och våra hjärtan har bultat så hårt att vi känt att vi inte kan ta in mer. För 2015 har varit…för mycket…på något sätt. Fotografen som inte kunde fullfölja sitt jobb till 100% för att jobbet tog henne alltför nära mänsklighetens sköra verklighet, kompisen som tänkt lägga ut ett helt annat inlägg på Facebook men som ändrade sig för ett annat budskap var viktigare. Tårar som fälls nu och då för att vi kommit nöd så nära, närmre än på många år. Folk som ger och gör mer än de egentligen orkar och kan bara för att nöden är så stor. Det är både vackert och sorgligt.

Vi har också sett att de ställena där det “brukar vara krig, ni vet där långt bort” inte bara är “där långt bort”. I Frankrike, bland annat, har den mörka verkligheten kommit ikapp oss förskonade västerlänningar och vi påminns ständigt tack vare (eller på grund av) sociala medier.

Ja, och det kanske är just tack vare och på grund av sociala medier som vi fått chansen att se våra ytterligheter så enormt. För även om det funnits oändligt många grupper som ställt sig upp i Kärlekens och Medmänsklighetens namn på exempelvis Facebook och Twitter så har hårda röster basunerat ut rädsla, hat och mörker. Alla dessa ord som ropats ut från båda sidor kommer från…människor.

Vi har lika många frågor som det finns svar gällande faktumet att vi inte kan ha en enad röst över hur vi människor behandlar varandra. Men vi kan också konstatera, och det har vi sett så många gånger, att värme, kärlek och medmänsklighet är starka vapen i en kamp mot en fredlig värld.

Och som de sanna historiska orden säger; there is no fear in LOVE.

Gott nytt år på dig, kära läsare, jag hoppas verkligen på ett NYTT år i dubbel bemärkelse. En NY vår, en NY sommar, en NY höst och NYA saker som ska ske för en bättre värld. Ejmen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

nitton − två =