Hopp när livet drabbar en

Jag befinner mig på ett ställe som är obesökt för de flesta. För mig är det fjärde gången jag är här, tredje gången som mamma.

Nyhem. (Mullsjö/Jönköping) Det anordnas ett kristet läger, det största i Sverige tror jag, på den här platsen årligen. Om två år är det 100-årskalas. Temat som genomsyrar hela veckan för i år är hopp.

Idag fick vi bl.a. tillfälle att lyssna till fyra olika personer som talade om hopp när livet drabbar en. Det var en man som levde med parkinson, en annan som arbetade mycket med ungdomar och drogrelaterade problem samt Marie Nylén som arbetar för det väldigt uppskattade arbetet Levande Familjer (parterapi kortfattat) och som förlorat sin livspartner samt Elise Lindkvist, mer känd som “ängeln från Malmskillnadsgatan“. Hon var nog mest där för att som nästan 80-åring peppa äldre att ta sig tid till att lyssna på yngre men vi fick också höra hennes hjärta för de prostituerade på Stockholms gator. Frågor om utanförskap och rädslor fick plats och det var öppna ärliga svar från dem alla.

Det var också en stund där jag fick chans att tänka till, bli ödmjuk inför livet och allt som skulle kunna drabba en själv och ens barn. Det var härligt att se hur hoppet om framtiden, oavsett ålder, fanns där och att det aldrig är kört. Om man inte själv har tro på sig själv i sin livssituation finns det alltid andra (och en Gud) som tror på en.

Och det vill jag skicka med dig som läser, även fast du kanske inte har en tro på Gud just. Men det finns alltid nån som tror på dig, även fast allt hopp känns ute. Det kan vara skönt att hålla fast vid de orden när allt annat runt en rasat. Hopp.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tio + 6 =