Dubbelt klädd och naken

Motpoler. Den ena bokstavligt, den andra bildligt talat. Men ändå en del av min mammavardag.

Igår kom jag till genrepet iförd leggings och kjol (hej 90-tal) och av någon outgrundlig anledning drar jag av leggingsen, drar på mig långklänningen men GLÖMMER att dra av mig trikåkjolen som nu hamnar under klänningen. En dubbelt påklädd solist gör således entré på scen. Bra där! Upptäcker fadäsen när jag tar av mig klänningen efter numret! Så kan det gå.

Idag befann jag mig i en av världens (okej då kommunens) minsta hallar för att lämna ett av barnen för dagens pedagogiska verksamhet. Skämt och leenden vi hade i bilen byts mot tårar, frustration, ilska och besvikelse när fruktstunden och den lilla innetiden missats pga en extrasväng hem för att hämta glömda skolväskan. Jag känner mig som en dålig, försvarslös, naken mamma då jag står med mitt barn som kämpar med känslorna medan de riktiga pedagogerna klär på resten av barnen (mitt byxstrejkar). Väggarna som redan är nära kommer ännu närmre. Taffliga ord om “men det här pratade vi ju om i morse; att du behövde de här byxorna” och “jag frågar fröken om du får en fruktbit” räcker inte långt. Naken känner jag mig minst sagt, fastän fullt påklädd.

Tänk att det kan vara så olika. Dagarna, vardagen och situationerna.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

4 × 3 =