Vapenlös

Jag har i många år velat tatuera ett Karin Boye-citat på armen. Sista raden (fetmarkerad nedan) i hennes dikt “Jag vill möta”, ur Härdarna.

Rustad, rak och pansarsluten
gick jag fram —
men av skräck var brynjan gjuten
och av skam.

Jag vill kasta mina vapen,
svärd och sköld.
All den hårda fiendskapen
var min köld.

Jag har sett de torra fröna
gro till slut.
Jag har sett det ljusa gröna
vecklas ut.

Mäktigt är det späda livet
mer än järn,
fram ur jordens hjärta drivet
utan värn.

Våren gryr i vinterns trakter,
där jag frös.
Jag vill möta livets makter
vapenlös.

Jag tänker att det kanske är dags att göra det nu i september. Att jag ska lägga undan en slant då, och se till att få det gjort. Det skulle kännas… rätt. Måste komma på vilket typsnitt jag vill ha bara. Tips?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

två × 5 =