Lilldrängen jobbar

Hej Blogg!

Idag blev minsta drängen hemma för han var lite hostig.

Bonden skyndade att fodra och ströa och göra det viktigaste. Under tiden gjorde drängen en “fullfoder” blandning till kaninerna. Någon som känner igen att man ibland låter barnen hållas med något som är mindre bra för att få jobba ostört en stund? Han blandade ensilage, halm och vete och mineraler och det var ju fortfarande bra. Sedan tillsatte han sågspån och våra sista vedträn. En rejäl hög blev det till fyra kaniner.

Bonden hann precis klart innan hungern bröt ut. Efter maten fick drängen hjälpa morfar som är i byggbranschen en stund. Hoppas han var till hjälp där.

Vallningsfröken kom förbi med ett utsökt bakverk som hon ställde in i köket innan hon kom ut till ladugården. Bonden frågade hur det gick för byggarbetarna där inne, lilldrängen verkar pigg men Moffa sitter på en pall.

Senare när lilldrängen var tillbaka i ladugårdsbranchen sa han: -Moffa kör motorsåg inne i huset.

Kaninmatning pågår.

God kväll blogg!

3 thoughts on “Lilldrängen jobbar

  1. Hej Bonden!
    ”Tänk att så fort jag vänder ryggen till ställer ni till med någonting,” brukade min mormor, en rekorderlig bonddotter från gångna tider, säga till min syster och mig när hon, mormor, hade vänt ryggen till och vi hade ställt till med någonting. Den här gången vände jowa ryggen till och vips var Bonden framme och började skriva Bondeblogg igen. Det är trevligt, mycket trevligt. Fortsätt gärna med det. Att åter kunna få vila ögonen på kossor, grisar och annat bondskt känns fint. Det bondska har alltid varit med jowa och alltid fört någonting positivt med sig.
    Nå, hur kom det sig att jowa vände ryggen till och därigenom missade Bondebloggens återstart?
    jowa trotsade miljöns behov av minskat utsläpp från flyget och flög till UK, United Kingdom, Storbritannien. Där är jowa sedan tidiga tonår särskilt förtjust i dels England och dels vandringar på de sydskotska högländerna där nästan bara vindens sus i gräs och buskar och bräkanden från fårahjordar bryter tystnaden och friden. På vägen från exempelvis Glasgow upp mot Orkney- och Shetlandsöarna finns det nordvästskotska höglandet, men det har jowa inte riktigt samma känsla för. Ändå, landskapet där uppe, Hebriderna, Orkney, Shetland, öarna; alltihop är fantastiskt. Kallt, ruskigt, regnigt, blåsigt anser en del. Fantastiskt anser jowa.
    Tillbaka till Skena.
    Det tog en stund innan jowa kom underfund med att bilden med lilldrängen matande kaninerna föreställer just det. Närseendet har tappat skärpa så det får allt bli en påhälsning hos optikern inom kort. Bakåt i tiden finns en härlig bild på lilldrängen när han kommer springande ensam från bostadshuset till ladugården i den där toppiga mössan.

    Anmäl kommentar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

två + ett =