Resa mot fjärran land

Hej blogg!

Bonden skötte ladugården och skyndade sig att så i varmbänken på dagen innan familjen panikpackade och for mot flygplatsen. Bonden tänkte på grönskande sallad och på att det gäller att göra det ej nödvändiga först för att få det gjort. 

Väskorna lämnades in på minuten när incheckning stänger en timme före avgång. Bonden har allvarlig  flygskräck som du kanske kommer ihåg blogg. Att utan någon som helst kontroll flyga högt upp i luften i nästan 1000 km/h känns inte lockande.

Upp kom vi och snart ville flygvärdarna att man ska äta och dricka och titta på film och sedan sova. Bonden gjorde sitt bästa men att sova med flygskräck och en kravlande och kastande tvååring i knät var omöjligt. Vid tretiden kom en patrull med ficklampor och drog fram två av bröderna som krypit ner på golvet under stolarna och sov. Sedan helt plötsligt tystnade motorerna och bonden kände hjärtat dunka i bröstet men snart gasades motorerna upp igen. Efter det började planet hoppa lite och det plingade till i högtalarna -sätt på er säkerhetsbältena. Nu var bonden ännu mer klarvaken. Bonden stirrade på flygdata stup i ett, höjd, hastighet, tid till landning, ångrade resan ganska många gånger.

Thailand är språkförbistringarnas och  missförståndens land men alla är glada och vänliga och älskar barn. Det första missförståndet var att det på flygbiljetten stod direktflyg Bangkok och sedan skulle en ”teknisk landning” göras i Phuket till den flygrädda bondens förskräckelse. Bonden ville genast gå av i Phuket och åka elefant eller något annat säkert markbundet fordon till Bangkok men det gick naturligtvis inta att ordna. En teknisk landning visade sig innebära att man ska av planet med sitt handbagage, gå igenom mängder av kontroller och följa en labyrint genom flygplatsen och sedan vänta läääääänge innan man fick kliva på planet igen och fortsätta skräckfärden.

Nu är klockan halv tre på natten här.

God kväll från 30 grader kaos

 

 

One thought on “Resa mot fjärran land

  1. Hej Bonden!
    Åka elefant är nog spännande. Men jag skulle drabbas av elefantskräck, tror jag. Risken att trilla ner från en elefant antar jag är större än risken att trilla ner med ett flygplan. Risken för att råka illa ut i vanlig markbunden biltrafik är många gånger större än risken för att råka illa ut i ett vanligt trafikflygplan.
    Mina första flygturer skedde med inrikes linjeflyg i skakiga propellerdrivna flygplan. DC3 tror jag att de hette.
    Jag minns de första flygturerna som obehagliga, mest därför att jag inte kunde låta bli att tänka på de påhittade historier som handlade om propellrar som hade lossnat och farit i väg, nitar som hade lossnat från flygplanskroppen och farit omkring i kabinen som pistolkulor eller flygplan som botten hade gått ur högt uppe i det blå.
    Ingenting av det där hade någonsin inträffat. Jag visste att alltihop var påhittat, men när jag satt i det dundrande och skakande flygplanet högt uppe i luften med en malande oro i kroppen kändes det nästan som om det bara var en tidsfråga innan nitar från flygkroppen skulle komma visslande eller att jag genom fönstret skulle få se en propeller lossna och snurrande försvinna ur sikte.
    Efter de där första skakiga flygningarna har jag flugit så många korta och långa resor med både propeller- och reaktionsmotordrivna flygplan att jag för länge sedan har tappat räkningen på dem. Ingenting, inte den minsta incident, har någonsin inträffat.
    Flyg i lugn och ro, Bonden. Att känna flygskräck är naturligt och alldeles självklart för oss människor som inte är skapta för att flyga, men det finns ingen anledning att tro annat än att dina flygturer, korta och långa, kommer att gå lika bra som mina.

    Anmäl kommentar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tre × 3 =