Koekvation II

Hej blogg!

Bonden håller med om att koekvationen är nästan olöslig.  Bonden tänkte på vad som kommer i och ut ur en ko. In kommer 50 kg f=foder och ut kommer 100 kg s=skit, hur det hänger ihop vet inte ens bonden. Första dagarna stod den stora svartvita allvarliga kossan ren och fin på en fluffig gul hambädd. Foderintaget  var minimalt och skitandet var noll.

En morgon när bonden kom hade kossan ätit rent nästan skurat foderbordet med tungan. Hon låg och jäste och idisslare på en brun blöt bädd,  inte ett torrt strå. Kossan hade även gått runt och sprutbajsat ner gångarna runt boxen. Kossan var nu inte fullt lika allvarlig utan hade lite mer liv i blicken.Den rikligt ätande och bajsande kossan har bidragit till stopp i utgödslingen.

Vad man mer får ut från en kossa än skit är mjölk, det är liksom det man är ute efter. Två kilo eller liter mjölk är ingen höjdare om man tänker på vad kossan äter och ger i arbete. Men vem har sagt att ekvationen ska gå ihop?

Gårdagens koekvationen:

50f = 80s + 8m + 1hsu

Antar att du inte orkar tänka ut den nya okända nu.

1hsu= en timmes stopp i utgödslingen

God dag blogg!

 

4 thoughts on “Koekvation II

  1. God dag, Bonden!

    Det var då för väl att den stackars allvarliga kossan med de mörka koögonen blev ett bondskt impulsköp så att hon kom under systrarna Bondes och Vets beskydd och fick den goda omvårdnad som hon tydligen har fått. Att kossan har blivit ett sprutmålningsaggregat och har ställt till med stopp i loppet får väl ses som tillfälliga biverkningar och sådana smällar som man får ta om man är bonde och till varje pris vill ha mjölk.
    I förhållande till den mängd foder man stoppar i kossan är mjölkutbudet klenare än vad jag hade trott. Att ekvationen inte går inte ihop framgår av Bondens uträkning. Det är inte konstigt att många mjölkbönder lägger ner sina gårdar. Nu skall vi börja importera mjölk och smör därför att efterfrågan är stor medan tillgången är liten. Folk har så sakteliga börjat inse att det är socker man blir tjock och sjuk av, inte smör.
    När jag och vi andra var sommarbarn på landet stoppade bönderna i oss mycket smör, ägg, råmjölk och annat lantligt mums därför att de tyckte att vi, som de sa, såg klena och jämmerliga ut. Råmjölk kallades, och kallas nog fortfarande, mjölken innan den har pastöriserats eller behandlats på annat sätt. Vi barn fick varje dag direkt efter mjölkningen varsin stor mugg med råmjölk som vi med förtjusning drack upp till sista droppen.
    Råmjölk ansågs av bonden och bondmoran på Agnegården vara bland det bästa man kunde ge jämmerliga stadsbarn för att vi ”åtminstone skulle börja likna någonting”, som bondmoran på Agnegården sa. Hon jämförde oss med de egna barnen, två egna pojkar med bonden på Agnegården och en finsk adoptivdotter, ett av de finska krigsbarnen. Alla tre var starkare än vi, sprang fortare än vi och klättrade i träd bättre än vi. Aldrig var de sjuka heller. Det var förstås inte enbart råmjölkens förtjänst.

    Anmäl kommentar

    1. Kallades det verkligen råmjölk? Råmjölk (Colostrum) är mjölken som finns i juvret de första dagarna efter förlossningen. Råmjölken är rik på bland annat antikroppar och är till färgen gulare än vanlig mjölk. Utan råmjölk drabbas kalven av allvarliga infektioner. Detta eftersom moderkakan hos kor inte släpper över antikroppar till kalven under fostertiden. Av råmjölk kan man göra kalvdans som är en av SysterVets favoriträtter.

      Anmäl kommentar

  2. Hej, SysterVet!
    Tack för den intressanta redogörelsen!
    Jo, den där mjölken kallades råmjölk. Varför då?
    Det blev svårförståeligt så jag skickade ut en fråga till några vänner, tidigare sommarbarn. ”Vad kallades den mjölk som vi fick efter varje mjölkning på Agnegården?” skrev jag bland annat.
    En mindes råmjölk. En annan mindes inte just råmjölk men att det var ”mjölk och någonting”. En tredje tyckte sig minnas råmjölk men var tveksam. En fjärde, agronom och skånsk storbonde, sa direkt på bredaste gammelskånska ungefär så här: ”Jo du, det kan jag säga dig, att den där bondmoran var en rekorderlig människa. Men där var ett och annat som blev fel därför att hon inte lärde sig svenska ordentligt. Råmjölk? Hon sa det, ja, men det där var vanlig komjölk.”
    Efter vårt samtal hörde den skånske storbonden av sig igen. Han hade kommit att tänka på att bondmoran kanske inte sa ”råmjölk” utan ”rå mjölk” därför att mjölken var obehandlad, alltså rå. Hon var finska och talade finlandssvenska med tyngdpunkten i finskan. Naturligtvis vet en lantbrukarhustru och tidigare lantbrukardotter vad det är för skillnad mellan råmjölk och annan mjölk. Ingenting annat är möjligt.
    Kanske var det så att ”rå mjölk” uppfattades som ”råmjölk”. Vi kommer aldrig att få veta det. Moran på Agnegården lämnade jordelivet vid hög ålder under 2000-talets första decennium.

    Anmäl kommentar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

18 + 2 =