3 thoughts on “Impulsköp

  1. Hej Bonden!
    Tant E hade en stor trädgård med många fruktträd, bärbuskar och bärplantor. Vårarna var fantastiska när allting blommade, bin, humlor och andra insekter surrade överallt och fåglarna kvittrade.
    Mycket av alla de goda frukterna och bären åt vi upp direkt från träd, buskar och plantor. Ont i magen var en vanlig åkomma bland oss barn innan vi hade lärt oss att vara försiktiga med exempelvis plommon. Tant E gödslade med blåstång från havet och gödsel som hon köpte, eller kanske fick, av ortens bönder. Hon växelodlade på något sätt som jag inte kan redogöra för. Det var den äkta gödseln, växelodlingen och hårt arbete, sa tant E, som gjorde att skördarna varje år blev gigantiska och att allting fick maximal smak.
    Trots att vi åt bär och frukter så att vi knappt orkade få i oss någonting annat blev det så mycket kvar att konservera att det räckte över hela vintrarna. Om jag minns rätt började tant E konservera i augusti och sedan pågick konserverandet oavbrutet väldigt länge. Hur länge minns jag inte. Förmodligen till slutet av september eller en bit in i oktober när höststormarna kom med de våldsamma slagregnen och man inte längre kunde bo i vår lilla sommarby.
    Det var det om detta. Egentligen hade jag bara tänkt besvara Bondens fråga om explosionen: det var inte en konserveringsapparat tant E sprängde utan en tryckkokare. Hon spärrade säkerhetsventilen så att den inte kunde lösa ut när ångtrycket blev för högt vilket ledde till att det fastskruvade, ångtäta locket sprängdes loss. Lyckligtvis flög det rätt upp i taket för att sedan hamna på diskbänken.
    Tant E reagerade bara ungefär som om det är sådant som händer, det är sådana smällar man får ta.
    Det var värst vad Bonden handlar nuförtiden. Eftersom det sällan är lätt att förutspå vad Bonden tänker göra funderade jag en stund på allt möjligt oväntat som Bonden kunde tänkas ha impulsköpt. En gammal TV att sätta upp i ladugården? En gammal utrangerad polisbil från den svart/vita tiden? En tung, allvarlig kossa bör väl annars ligga nära till hands när man är bonde.
    Men då inställer sig frågan: hur kan man impulsköpa en ko? Kommer man plötsligt på att oj, jag måste köpa en ko. Och så går man till koaffären och köper en.
    ”Goddag, god dag. Jag skulle vilja köpa en ko om ni har någon bra på lager.”
    ”Ja, vi har en svartvit här som nog skulle kunna passa damen. Tung är den också. Och allvarlig.”
    ”Bra. Då tar jag den.”
    ”Vilket kundnummer har damen?”
    ”Vad då kundnummer?”
    Och så vidare.

    Anmäl kommentar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

17 − 3 =