Bonden svarar igen

Hej Blogg! Vad roligt att det är lite fart på dig igen.

Bonden glömde att svara på det hon tänkt förra gången, varför humöret inte var på topp den där morgonen efter den lilla vintersemestern.

Jo det var för att bonden utan kaffe men som tur var med hjälp av storebror fick gå ut tidigt och handösa av allt ensilage från avlastarvagnen.

Bondens humör var redan något sviktande efter att ha kommit hem sent kvällen innan klivit in genom glasverandan och mötts av stanken från en katt som blivit instängd och sedan vidare in till ett minst sagt svinkallt hus. Det var 14 grader i vattnet som cirkulerar i tre element och värms av kökspannan. Detta trots att Bondbruden upptäckt att vattnet i huset frusit och fått stränga order om att elda så mycket  hon orkade. Luftvärmepumpen spottade ut kalluft i huset och bondefamiljen fick sova med kläderna på.

Det var absolut inte Bondbrudens fel att huset frös. Det var kung Bore som passade på att slå till. Bondbruden hade fullt upp att få fart på vattnet åt djuren, hon sprang med vattenkannor med varmvatten och hennes smarta telefon hade räknat till tjugofyratusen steg den dagen.

Nästa gång kanske jag berättar hur det gick med vattnet. God kväll Blogg!

 

One thought on “Bonden svarar igen

  1. Hej Bonden!
    Visst är det roligt att det är fart på Bondebloggen igen. Det tycks vara fart på Bonden också och på Bondbruden och hela farmen. Bondbruden får nog användning för sina 27-timmarsdygn om det fortsätter på detta viset med instängda katter, fruset vatten och handösning av ensilage från en trilskande avlastarvagn. På de grunderna kan vem som helst drabbas av humörsänkningar.
    Fjorton grader inomhus om vintern tycker nog de flesta människor i dag är rysligt kallt. I min ungdom var arton grader en sorts standard för inomhustemperatur vintertid. I hyreshus med gamla dåliga värmesystem kunde det vara lägre, särskilt i de övre lägenheterna. Det fanns till och med äldre hyreshus som inte hade något särskilt värmesystem utan hyresgästerna fick förlita sig på järnspisen i köket. Varmvatten fanns inte heller. Lägenheterna var ofta små och rätt eldade gav järnspisarna ifrån sig mycket värme så det fungerade nog någorlunda bra. Man eldade med ved, kol eller koks. Den som eldade för kråkorna, som man sa, eldade med fel teknik, förstod inte hur spjäll och draglucka skall ställas in i förhållande till varandra, vilket ledde till att mycket värme försvann upp i skorstenen. Också motsatsen förekom och ledde till olyckor: man ströp luftdraget för mycket och fick in koloxid i lägenheten. Man kunde elda så att skorstenen sprack med risk för eldsvåda som följd. Det kunde uppstå soteld, det vill säga att det tog eld i det sot som fanns i skorstenen. Brandbilar under utryckning med tända rödljus och tjutande sirener var en vanlig syn i min dåtida hemstad.

    Anmäl kommentar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

ett × 1 =