Mun-mot-nos

Hej Blogg!
Imorse tog bonden en snabbrunda i ladugården och allt verkade lugnt, jag såg att en tacka var på gång att lamma.

Jag for till stan och besiktade bilen och köpte några hästskor. Vad tror ni händer om bonden lämnar farmen? Jo något går galet.

När jag var tillbaka tog jag snabbt en macka och bytte om till ladugårdskläder. Så fort jag klev in i ladugården var det bara att knöla ned mackan i byxfickan och göra en insats som barnmorska. Tackan som jag tidigare misstänkte skulle lamma hade inte lyckats så bra, ut stack ett stasat jättehuvud och inga ben. Huvudet var kallt och ögonen stirrade stelt utan någon som helst reaktion. Frambenen var bakåtböjda och jag rättade till det och lammet var snart ute.
Då påbörjade bonden upplivningsförsök, mun mot mun, massage, ja ni kan det här nu. Jag har en elev den här veckan och han såg något förskräckt ut när jag försökt uppliva lammet som verkligen såg dött ut.
Rätt som det var fnös lammet till lite och började andas lite oregelbundet, nacken var slapp och huvudet hängde som en klump. Efter en stund började ögonen att fungera så sakteliga, ögonlocken rörde sig lite och den stela stirrande blicken försvann.

Sedan blev det sondmatning med råmjölk och lammet fick ligga under en värmelampa och han började så småningom att andas regelbundet men det tog flera timmar innan huvudet blev varmt. Tro det eller ej men när jag var ute för en stund sedan stod han upp och letade efter snutten. Undrens tid är inte förbi i lammhuset.

Egentligen var det jag själv som ställde till det när jag åkte iväg men bonden känner sig ändå mycket nöjd över en lyckad räddningsaktion och en bil som klarade besiktningen.

.
Här ser ni lammet efter några timmar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

10 + sex =