Midvinterstory

Tänkte berätta för er om en snöig ovanlig dag under förra vintern.

En spädkalv var död och jag hade ringt destruktionsbilen, det är en lastbil med en container på flaket och en lyftarm att greppa om kadavren med. Jag hade väntat i flera dagar och kalven var minst sagt stelfrusen.

Föraren hade satsat lite för mycket för att klara backen nedifrån stora vägen med den tunga bilen. Vägen var något dåligt plogad och han hamnade i diket parallellt med vägen. Chauffören ringde mig och frågade om jag kunde komma ned med traktorn och dra loss honom. Jag svarade att jag nog inte hade riktigt rätt traktor för det men att grannen med stora gröna traktorn precis var på ingående.

Grannens traktor hade inte en chans att dra loss så det fick bli bärgare. Grannen var här och hjälpte mig flytta balar och när han skulle åka hem tog han kalven i balklemman för att leverera till destruktionsbilen så han skulle slippa köra upp.

Bärgningen drog ut på tiden och vägen var oframkomlig med bil så jag fick ringa dagis och säga att jag kommer när jag kan komma ut från gården.

Jag knallade ned för backen för att se hur det gick, stackaren har han gått ned hit och frusit ihjäl sa mannen med bärgaren, nej det var inte riktigt så det gick till sa jag.

Två bärgare senare när det hade blivit mörkt for jag till dagis, precis när jag körde ut på stora vägen skymtade jag något konstigt i vägkanten, kartong eller kanske en filt.

När barnen och jag kom tillbaka till gårdsinfarten klev jag ur bilen för att ta posten och undersöka det mystiska objektet. Och det var KALVEN, hur f-n kunde han glömma den??? Obegripligt det var ju det som var hans uppdrag.
Jag greppade kalven i benet och slungade den över drivan i vägkanten, sedan täckte jag den med snö. Himla dålig reklam om den har legat här utmed stora vägen hela dagen och precis vid gårdsskylten dessutom tänkte jag.

Jag hoppade in i bilen och blev överöst med frågor om vad jag gömt/byggt i drivan, ingenting alls. Jag ville undvika en förvrängd version på dagis i stil med – våra kalvar fryser ihjäl, sedan gräver mamma ned dem i snödrivan eller mamma begraver våra djur i snödrivorna. Men jag skrattade minst sagt lite grann tyst för mig själv för visst var det aningen tokigt.

Jag körde uppför backen och funderade på hur han kunde missa kalven, han kanske bara fokuserade på att komma loss, 40 kg djupfryst kalv kanske inte var så viktigt.

Jag han knappt in genom dörren hemma med barnen innan telefonen ringde. Hej –var är kalven?? det var mannen med destruktionsbilen som hade tänkt ta kalven på tillbakavägen från något annat uppdrag.

-Ähhhhhhhhhhhh i snödrivan.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

15 − tretton =