Plasten vår vän.

Människa, gör som strutsen vid fara,
rädslan för det okända spara.
Stoppa huvudet i sanden,
tänk på det du har i handen.
Tänk bara på det omedelbara.

Blunda för det du ställer till,
du är trots allt imbecill.
Som en struts, fast mycket värre,
du kallar dig jordens herre.
I havet ligger plasten still.

Jag kände en kille,
som på plast var ett snille.
Men han glömde människans slarv,
hacka inte på vår stackars skarv.
När ni passerar atollen på fredagsgille.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tolv + 19 =