På Akutmottagningen…

 

….i Nyköping, spenderade vi våran första dag på sportlovet.

Det var meningen att vi skulle ha en minisemester i Nyköping tillsammans med familjen.

När vi kom fram till Nyköping,  åkte vi direkt till ett kalas som vi var bjudna på.

Efter kalaset började Hisham att andas väldigt tungt och ansträngt.

Jag blev jätterolig och ringde efter en ambulans.

De bedömde att Hisham behövde vård, först och främst med syrgas.

När vi kom fram till akutmottagningen i Nyköping,  började våran resa.

En resa som jag aldrig någonsin fått uppleva tidigare.

Det som jag ska skriva nu är utifrån mina upplevelser. Och jag ska försöka berätta allt så gott jag kan för det hela blev för komplicerat.

Så fort vi kom in med ambulansen till akutmottagningen i Nyköping,  fick vi träffa läkaren.

Läkaren misstänkte en lunginflammation. IGEN.

Jag visste om att det inte finns någon barnavdelning i Nyköping.

Läkaren sa ganska snart att vi behövde åka till någon annan ort för att ligga inne. Jag vägrade att åka till Eskilstuna för att vi tillhör ju Linköping och vi åker hellre dit för att de känner till Hisham sedan tidigare m. m.

Läkaren gick iväg för att ringa till Linköpings barnavdelning, för att se om vi kunde få någon vårdplats där.

Läkaren kom tillbaka efter en stund och sa… att det är fullt i Linköping och de kan inte ta emot oss.

Jag blev väldigt rörd av det. Hur kunde det vara möjligt!

Senare visade det sig att det inte fanns någon vårdplats i Eskilstuna och inte heller i Norrköping.

Alla sjukhus var överbelastade och vi fick tillbringa natten på akutmottagningen i Nyköping i väntan på en vårdplats någonstans.

Läkaren sa att det var ett stort undantag att vi fick sova över på akutmottagningen i Nyköping men att det inte fanns något annat alternativ.

Sedan sa läkaren att Hisham skulle få göra en lungröntgen på morgonen och vi då kunde veta mer om hans tillstånd.

Det kändes skönt att få vara kvar i Nyköping under natten.

Det gav mig hopp om att Hisham kanske skulle bli bättre till morgonen och att vi då kunde få åka hem med någon antibiotika och fortsätta med vårt sportlov.

Hisham hade ju precis avslutat sin antibiotika behandling sedan förra lunginflammationen han fått två veckor tidigare!

Men det var syrgasen som var det stora bekymret. Hisham kunde inte andas utan den och fick ha den under hela natten.

Efter några timmar på akuten , runt kl.  2-3 på natten,  kom läkaren tillbaka till oss och sa att Linköpings barnavdelning hört av sig till Nyköping.

Linköping hade hittat en ledig vårdplats till Hisham…men i Jönköping! Och inte ville jag åka dit!

Läkaren bedömde ändå att det var bättre för oss att bli kvar i Nyköping till morgonen. För att det skulle ta alldeles för lång tid att komma till Jönköping.

Under hela natten fick Hisham ingen behandling för sin tunga andning förutom syrgasen.

På morgonen frågade jag en sjuksköterska om Hisham kunde få någon typ av inhalation för att öppna hans luftvägar.   Hen sa då att hen skulle fråga läkaren om det.

Jag frågade även om när Hisham skulle få göra sin röntgenbild på lungorna. Då svarade sjuksköterskan att röntgen öppnar kl. 9 och att vi fick vänta tills dess.

Klockan passerade 9 och då kom en barnöverläkare fram till oss och sa att ambulansen från Linköping var på väg för att hämta oss från akuten i Nyköping.

Jag blev väldigt rörd och undrade när vi skulle få gå till röntgen och om det fanns någon inhalation för Hisham.

Det visade sig att överläkaren inte hade någon aning om röntgenbilden Hisham skulle få göra enligt läkaren vi träffade under natten.

Efter lite tjafs gick överläkaren med på att göra en röntgenbild på Hishams lungor.

Sedan undrade jag ifall Hisham kunde få inhalera något, typ ventolin, i väntan på röntgen.

Jag ville att han skulle bli bättre för att slippa denna syrgas, så vi kunde få gå hem.

Överläkaren vägrade att ge Hisham någon inhalation och det enda hen kunde erbjuda mig var en röntgenbild, efter att vi tjafsat.

Det kändes lite snålt att försöka spara pengar,  genom att utföra så lite undersökningar och behandlingar på

ett barn som de hade bedömt inte skulle få vara kvar på mottagningen.

Läkarna på akuten i Nyköping är duktiga på att bedöma barnens hälsotillstånd ganska fort.

Men om det visar sig att barnet behöver sjukhusvård , så blir det barnet inte deras ansvar längre.

Jag kände att det fanns mer fokus på var vi skulle få vårdplats,  än vad man skulle kunna göra för att förbättra  Hishams tillstånd.

——

Jag var så himla trött på sjukhus då Hisham låg inne i en vecka två veckor tidigare.

Jag hade hopp om att Nyköpings akutmottagning kunde få min son att andas bättre med inhalationer och få någon antibiotika för att slippa ligga inne någonstans.

I och med att Hisham vägrades att få någon inhalation på Nyköpings akutmottagning ( han fick bara syrgas) ,  bad jag en anhörig att hämta min väska med Hishams alla inhalationer till akuten.

Och där fick jag sitta, på Nyköpings akutmottagning,  och behandla min egen son med de inhalationer jag fått med mig hemifrån!

Jag ville bara att Hisham skulle få slippa syrgasen…

Jag kämpade så mycket för att bli kvar i Nyköping men till slut gav jag upp och det var för Hishams skull. Han blev inte bättre…

Till slut kom en annan läkare fram till mig och sa att ambulansen alldeles snart var framme för att ta oss till Jönköping.

Det fanns inga vårdplatser kvar i Linköping längre.

Det var bara att acceptera…. Jönköping it is.

Efter att Hisham varit på röntgen kom ambulansen för att hämta oss från akuten i Nyköping .

Och de överraskade mig genom att berätta att vi skulle åka till Linköping istället.  Läkaren sa ju Jönköping.

Det kändes som om att det finns brist på kommunikation mellan personalen (läkarna & sköterskorna).

Jag förstår att det är stressigt på akutmottagningen

men vi anhöriga är både fysiskt och psykiskt trötta och det går på våra nerver när personalen inte kommunicerar med varandra och säger olika saker till oss anhöriga.

Jag måste få berätta att det kändes så himla skönt att få komma till en vårdplats i våran hemstad Linköping.

Det var en stor lättnad och jag kände en trygghet för min son.

Hisham fick efter det ligga inne på Linköpings barnavdelning i några dagar.

Hishams tillstånd var värre än vad jag trodde först.

Han behandlades med antibiotika och regelbundna inhalationer. Det gör han fortfarande men hemma såklart.

Hisham har blivit så mycket bättre. Läkaren på barnavdelningen i Linköping sa att Hisham hade otur som fick lunginflammation två gånger efter varann.

Jag tycker så synd om barn och anhöriga till barn som är ofta i behov av sjukhusvård på olika sätt och  bor i en stad som inte har en barnavdelning.

Det måste nog vara väldigt slitsamt att behöva åka till olika städer för att få hjälp.

Jag hoppas och ber för att Nyköpings lasarett ska få tillbaka sin fina barnavdelning.

Nyköping är ju ändå Sörmlands näst största stad.

Lycka till!

Kärlek Samah

 

Läs Mer

Lunginflammation

 

 

För första gången någonsin blir min son Hisham riktigt sjuk.

Det hela började förra helgen.

Han vaknade upp på morgonen och var ovanligt trött och andades väldigt ansträngt.

Jag kände direkt att det var något som inte stämde med honom och ringde direkt till Barnakuten i Linköping.

Visst brukar Hisham vara extra trött ibland men den här gången var det något annorlunda.

När vi kom in till barnakuten så fick vi snabbt träffa läkaren.

Efter flera undersökningar som bl. a.  en lung röntgen så kunde man se en svår lunginflammation.

Så svår att han var tvungen att ligga inne. Och det gjorde han hela förra veckan.

Jag måste berätta att jag var jätteorolig för Hisham.  Så orolig att många läskiga tankar dök upp i huvudet.

Han var så himla trött att han inte orkade koncentrera sig.  Han skrattade inte ens när jag sa roliga saker till honom.

Jag kände en stor lättnad när jag fick veta att allt handlade om en lunginflammation.

Hisham samlar lätt på sig slem i lungorna och han vet inte hur han ska göra för att spotta eller hosta ut det.

Mycket slem orsakar blockering och andningsproblem,  hosta och smärta, vilket ökar risken för infektioner.

Efter flera förkylningar blev det för mycket för honom,  med tanken på hans grundsjukdom också.

Idag behandlar vi honom med flera inhaleringsmetoder.

Han får använda pari boyen,   som vi fått utskrivet som hjälpmedel på Barnhabiliteringen.

 

Här nedan på bilden, ser ni den vanligaste typen av inhalator.  Den använder vi också.

 

Sist men inte minst är detta en pip inhalator. (Bilden nedan)

 

I den får Hisham andas in och ut via ett litet hål.  Det lilla hålet gör att slemmet flyttar på sig, vilket underlättar för kroppen att ta ut slemmet.

När det var som värst fick Hisham använda denna pip inhalator med 30 andetag i timmen, under hela dagen i flera dagar.

Idag använder han pip inhalatorn med 30 andetag 3-4 ggr om dagen.

Förutom inhalationerna får Hisham även antibiotika.

 

Jag vill tacka Sveriges bästa universitetssjukhus i Linköping.

Man blir så glad och stolt när man ser den fina texten i norra entrén av universitetssjukhuset.

Jag måste berätta att jag kände en stor tillit för sjukhuset och läkarna när de tog hand om min son.  Jag kände att min son Hisham var i goda händer.

Hela förra veckan när Hisham låg inne var väldigt tuff för min familj.  Men som vanligt var det bara att acceptera och göra det bästa av situationen.

Det känns så otroligt skönt att Hisham är hemma igen och att han är som vanligt.  Skrattar åt en massa bus som vi gör tillsammans.

Det var väldigt tomt utan honom hemma. Han tar liksom så stor plats i vårt hem och i vårt liv….

Jag brukar säga att jag har inte uppfostrat Hisham. Det är han som har uppfostrat mig,  och gjort mig till den person jag är idag.

 

Kärlek Samah

Läs Mer

En upplevelse…

 

 

…för livet för mig.

I veckan var jag och min man på en föreläsning på  Oscarsteatern i Stockholm.

 

Föreläsningen hölls på engelska av den kända egyptiska egyptologen och arkeologen Dr.  Zahi Hawass.

Dr. Zahi Hawass är även generalsekreterare för högsta rådet för antikviteter i Egypten.

Både jag och min man delar samma intresse för gamla Egyptens historia.

På föreläsningen fick vi höra om Dr.  Zahi Hawass äventyr inom egyptens arkeologi.

Många kända personer har spenderat sin tid tillsammans med honom under sina besök i Egypten.

Bland annat Barack Obama,  Bill Clinton, Prinsessan Diana m. m.

Jag tycker att han gör ett fantastiskt jobb och önskar honom ett stort lycka till med att hitta drottningen Nefertitis grav!

Efter föreläsningen fick vi chansen att träffa denna kända egyptolog och vi småpratade lite.

Han signerade även sin bok för oss.

Att se och träffa Dr.  Zahi Hawass var för mig som att göra en resa inom Egypten och dess historia.

Det var som att träffa självaste Tutankhamun 🙂

Jag är så glad över detta möte!

 

Det var även väldigt kul att jag och min man fick ha egen tid med varandra, och att den tiden hade med vårt gemensamma intresse att göra.

Jag vill passa på att tipsa er om en unik utställning som heter ”Tutankhamun,  graven och skatter”  som finns just nu i Stockholm fram till april 2017.

Jag och min familj kommer att besöka utställningen inom snar framtid.

Kärlek Samah

 

Läs Mer