Hejsan bloggen…

För några veckor sen fyllde min lilla bebis, min andra son 1 år.

Tiden har gått så fort och han kan redan gå och springa. 🙂

Det är lätt att man jämför syskon av samma kön med varandra. Därför har jag ständigt jämfört min lille son med sin storebror Hisham.

Många minnen har kommit fram av hur Hisham var när han var liten.

Jag tänker då på de motoriska funktionerna och även på det psykiska tillståndet. Och jämför.

Det är verkligen stora skillnader och olikheter på mina söners utveckling.

Min lille son har verkligen gett mig en tydligare bild av vad jag har missat av min stora sons utveckling. Allt sånt som har med pojkar att göra typ fotboll, pojk leksaker och pojkbus.

Det är verkligen synd. Det känns som om jag har missat en hel personlighet.

Jag är ändå så tacksam för det lilla min son Hisham kan göra och visa via sina känslor och beteenden.

Jag är också tacksam för den fina gåvan Gud har gett mig, ett ytterligare friskt barn.

Allt sånt som jag önskat att kunna göra med Hisham, kommer jag nu kunna göra med min andra son, Marwan.

Visst finns det saker som jag och Hisham har gjort tillsammans, som betyder så otroligt mycket.

Men med min friska son kan jag göra saker på ett annat sätt, då vi kommer att ha en annan typ av relation.

Det har varit en ofattbar glädje att se min andra son gå sina första steg själv.

Det verkade vara så enkelt för honom,  och så himla omöjligt för hans storebror.

Jag är så glad över att jag har varit så stark och modig att våga ta det steget och skaffa mig fler barn. Det är ju inte så vanligt bland föräldrar till funktionshindrade barn.

Att ha ett barn med speciella behov är en fanastisk känsla som är full av extra kärlek, uppskattning och glädje. Det är en känsla som man inte finner överallt.

Just för att jag har den här känslan i mitt liv och vardag, så känner jag något annorlunda den här gången med min lille son. Det är en annan sorts glädje som har nått mitt hjärta.

Den här glädjen har även nått min store son Hisham. Hans lillebror bara klättrar på honom vart han än är ( i rullstolen, på gåstolen m.m.) och petar han i näsan och i ögonen och Hisham bara skrattar och skrattar….En annan gång mossar han sin näsa mot sin storebrors näsa och Hisham skrattar ännu mer.

Hisham behöver nån som är lite hårdhänt och spontan mot honom. Han behöver lite pojkbus. Visst gör vi en massa busiga saker tillsammans med Hisham men det här är en annan typ bus.

Inte nog med de kärleksfulla stunderna, då lillebror klättrar upp på sängen och lägger sig bredvid storebror när det är läggdags. Han pussar gärna storebror på huvudet, ansiktet, benen och händerna.

Må Gud skydda alla mina barn och ge de ett liv som är fullt av kärlek och lycka.

.

Det här är några bilder på min lille sons kalas. Vi bjöd på en massa gott som hem bakade pan pizzor, olika sorters libanesiska piroger, bullar, olika frukt, chips, godis och dricka.

Alla som kom på kalaset fick ta med sig en souvenir-choklad hem. De är köpta i Libanon. Den lilla blåa boken ni ser på bilden är Koranen.

Det var bara en ide som jag fick när jag dekorerade för souvenir chokladen.

Det här är min ögonsten Hisham på kalaset. Självklart är han uppklädd på sin lillebrors första kalas. Han har på sig en beige kostym med slips och en snygg beige hatt 🙂

Hans morbror busar med honom på avstånd.

Här busar Hisham med sin morbror på nära håll 🙂 Må ditt fina skratt alltid finnas bland oss, min ängel Hisham.

Och tack morbror för att du alltid gör mina barn så glada. Må Gud skydda dig min kära bror. Vi älskar dig otroligt mycket 🙂

Kärlek Samah

 

Läs Mer

Hejsan bloggen,

som ni har märkt så har jag haft lite semester från er. Men förhoppningsvis är jag tillbaka i samma gamla fart igen.

Efter Ramadan, den muslimska fastemånaden, tillbringade vi en längre tid i Nyköping. Vi hade det en jättetrevlig tid med familj och vänner.

Vi började med att fira den muslimska högtiden Eid som inträffar direkt efter fastemånadens slut.

Och det är då all ätande börjar… 🙂 Högtiden pågår i tre dagar.

På högtidens första dag, brukar jag alltid lägga fram en massa olika sötsaker från mellanöstern, bland annat  chokladpraliner, kakor, godis m.m

Jag brukar duka upp de i vardagsrummet och det är bara fritt fram.

Senare på eftermiddan tog vi oss till Nyköping. Och där väntade min mor med en fantastisk god middag 🙂

Det här är en jordanisk maträtt som kallas för Mansaf. Den består av ris och lammkött med stekta mandlar. Till rätten har man även en god yoghurt sås, fantastiskt gott.

En annan dag åt vi en fiskrätt….

Det blev stekt lax, räk-ris med curry smak och pommes frites. Färska räkor blev det oxå 🙂

 

Till fika blev det en hemmagjord äppelkaka och en god kladdkaka 🙂

Så här fin var min prins Hisham på högtiden 🙂

I våran kultur brukar vi alltid handla nya kläder på högtiden. Det är jag noga med, allt från byxor, skor till underkläder m.m. Det känns så himla fräscht tycker jag! 🙂 Ska man fira så ska man fira ordentligt 🙂

Bara några dagar efter högtiden fyllde min minsta dotter år.

Då passade jag på att hyra Herrhagsskolans gymnastiksal och en massa barn dök upp för att fira henne! Det var ju jättekul, och tack för alla som kom och gjorde hennes dag till en förglömlig dag 🙂

Min fina prinsessa… 🙂

Hennes tårta beställdes från Ica Maxi. Den innehöll blåbärssylt, precis som hon önskade.

( En bild på födelsedagstårtan och min mors hemmagjorda smörgåstårta! )

Det allra bästa med att hyra gymnastiksal vid sådana tillfällen är att det är gott om utrymme. Alla barnen kan springa, leka och dansa hur fritt de vill.

Min son Hisham hade förberett sig inför sin lillasysters kalas med en snygg skjorta och slips 🙂

Någon dag efter min dotters kalas, började Nyköpings festdagar.

 

Det blev en massa karusell åkande 🙂

Min son Hisham kom hem med två stora choklad kartonger. Jag vann Kexchokladen på spel, och den andra vann min lillebror 🙂

Några dagar innan vi åkte hem till Linköping, besökte vi Skärholmen Centrum. Det är ett ställe som vi brukar åka till, lite då och då, för lite miljöbyte.

Det är ju lite närmare till Stockholm från Nyköping , än Linköping. Därför passade vi på, medans vi ändå befann oss i Nypan.

Här står Hisham i Skärholmens galleria 🙂

Utanför Skärholmens galleria finns ett konditori med orientaliska bakverk och sötsaker från mellanöstern. Den är nyöppnad och heter Alshami. Rekommenderas varmt för alla!

 

På Skärholmens centrum åt vi vår middag. Det blev kebab, så klart :-)…..

….med ris och pommes frites! Kolla in Hishams blick, han ser glad och hungrig ut 🙂

Last but not least…..

 

…..så har jag för en gångs skull hunnit och kunnat gå och se min lillasyster, Nyköpings fotbollsstjärna, Saosann Rammo, spela fotboll. Jag blev så himla glad för det, men efter en stund, när jag satt på läktaren, så kände jag hur ångesten kom smygande över mig.

Jag kände att jag inte alltid kunnat vara där för henne och stötta henne i hennes stora talang.

Men jag vill att hon ska veta, att även om jag inte alltid är där fysiskt, så tänker jag alltid på henne, flera gånger om dagen.

Jag finns alltid där, vid din sida och du vet att jag ställer upp för dig när du behöver nåt.

Jag älskar dig ofattbart mycket, och önskar dig ett stort lycka till i din stora talang 🙂

Det var i stort sett våran lilla semester i fina Nyköping. Det är alltid lika kul att vara där och träffa gamla vänner och grannar. Barnen har också fått träffa sina gamla vänner och varit med de hela dagen och kvällen.

Men nu är vi hemma i Linköping. Sommarlovet är slut och det känns rätt skönt att komma in i rutiner igen.

Det känns som om hösten är här, trots att jag inte riktigt vill erkänna det. Sommaren har gått för fort.

Men så är det, när man har roligt, då går tiden för fort.

Kärlek Samah

 

Läs Mer