På Drottninggatan

 

 

 

Här står Hisham, snart 14 år på Drottninggatan i Stockholm.

Han är tredje generationens invandrare.

Hans morföräldrar kom till Sverige i slutet av 80 talet.

Hisham trivs i Sverige och kan aldrig någonsin ha det bättre någon annanstans i världen.

I Sverige har han sitt värde som människa, sin frihet och sin självständighet att få välja och styra sitt liv efter sina behov och önskemål.

Att han står just på Drottninggatan, är för att han vill beklaga sorgen för de drabbade av den hemska terrorattacken.

Han vill visa sitt stöd och känna sig delaktig i den varma gemenskapen.

Han vill dela med sig av den kärlek han har i sitt goda hjärta.

Han är så tacksam över att ödet lät honom hamna just här, i Sverige.

Och här kommer han alltid att finnas.

För Sverige är det enda land han känner till.

Och ingen kan ta Sverige ifrån honom.

 

Läs Mer

Trycksår

 

Min son Hisham har drabbats av trycksår för första gången i sitt liv.

Och det har varit mitt stora bekymmer de senaste två-tre veckorna.

Jag måste berätta att det är jobbigt och känsligt för oss. Men vi alla hjälps åt för hans bästa.

Trycksåret ligger på baksida av hans lår och är av den andra graden.

Det hela började med att jag hittade en röd liten fläck på baksidan av hans lår.

Jag trodde bara att det var något tillfälligt och att det snart skulle försvinna.

Jag hade verkligen inga tankar på att det kunde vara trycksår.

Men efter några dagar så blev den lilla röda fläcken ett litet öppet sår.

Och det hela gick ganska snabbt för att Hisham är ganska tunn.

Jag är iallafall tacksam över att trycksåret är ca 1 cm, så det är ingen stor ytan. Men ändå så är trycksår ett trycksår.

Enligt sjuksköterskan så kan man inte göra något åt trycksåret mer än att göra rent med vatten och sedan att använda plåster på såret.

Och det viktigaste av allt, Hisham måste byta ställning varje 1-2 timmar.

Han får sitta i olika lägen i sin rullstol och genom det så ändrar man på tyngdpunkten av hans kropp.

Hisham får även byta liggställningar flera gånger, och även på natten.

Barnhabiliteringen har hjälpt oss med att få en ny speciell sittdyna för rullstolen och även en speciell bäddmadrass för Hisham att ligga på.

De ska vara både förebyggande och tryckavlastande.

Det allra jobbigaste med trycksår är att det lätt kan bli värre, speciellt om man är rullstolsburen och tunn som Hisham.

Därför måste man vara uppmärksam och behandla trycksåret så snabbt som möjligt för det kan gå riktigt illa.

Trycksår tar även lång tid för att försvinna, iallafall några veckor och kan göra riktigt ont.

Jag måste berätta att Hishams trycksår nu har minskat i storlek, så det går åt rätt håll. Det känns skönt för det iallafall.

Jag hoppas verkligen att trycksåret försvinner snart och kommer aldrig tillbaka igen.

Samah

 

Läs Mer

Arabisk Morsdag 2017

 

Imorgon, den 21a mars firar arabvärlden morsdag. Den inträffar alltid den 21a mars.

Självklart firar jag och hela min familj denna morsdag varje år, trots att vi bott i Sverige i snart 28 år.

Jag måste berätta att jag känner ingen med arabisk bakgrund som bor i Sverige, som inte firar denna dag.

Den är en dag som är full av kärlek och en massa känslor.

Jag brukar tänka på min mamma och hur mycket hon har kämpat och gjort för mig.

Jag känner även att det är ett tillfälle för mina barn att uppmärksamma mig som mor.

Jag vill inte att de ska ta saker förgivet.

Jag vill att de ska uppmärksamma och uppskatta de små vardagliga sakerna som jag gör.

Jag vet att det är min uppgift som vuxen person och även som mor att ta hand om min familj.

Men jag vill att de ska veta att familjer ser och fungerar olika.

Det är för att de ska känna tacksamhet.

Jag vill berätta att jag har tjuvstartat med morsdagfirandet i år.

I och med att den 21a mars inträffar på en tisdag i år, så firade jag min morsdag i helgen tillsammans med min mor, syster, döttrar och vänner.

Vi var på en stor morsdag-fest för bara mammor och tjejer i en stor restaurang lokal i Norrköping.

Vi var ca 100 mammor/tjejer och barn på plats.

Det blev en massa live musik och dans, god libanesisk mat och vattenpipa.

På festen passade vi på att ge varandra morsdag presenter, vilket vi brukar göra på denna dag.

Imorgon får jag fira morsdag igen, fast med min familj hemma i Linköping, det blir säkert lika roligt det.

Jag vill att ni ska veta att vi självklart firar den svenska morsdagen och att den är lika viktig i vår familj.

Ha en trevlig morsdag alla som firar 🙂

Jag vill gratulera min mor igen på denna dag och säga att jag älskar dig så mycket.

Jag hoppas att gud ger dig ett långt friskt liv, så jag och mina barn får njuta av dig länge.

Kärlek till alla,

Samah

 

 

 

Läs Mer

Vloggen om Mello

 

Titta gärna på min dotters vlogg video om middagen med deltagarna och genrepet på Melodifestivalen 🙂

Min dotter Maryna filmade så gott hon kunde.

Man måste också njuta av stunden och inte bara sitta med telefonen 🙂

Min dotter och artisten Loreen småpratade på arabiska med varandra.

Loreen är född i Sverige men har ett marockansk ursprung.

Maryna satt även väldigt länge tillsammans med programledare Malin Olsson,  som är just nu höggravid.

Ännu en gång vill jag tacka Linköpings kommun för projektet Agenterna för deras fina insatser.

Följ och gilla gärna min dotters vlogg som handlar bl.a. om hennes olika uppdrag som agent inom Linköpings Kommun.

Hon är den enda agenten inom Linköpings Kommun som vloggar om de olika uppdragen.

Jag önskar henne lycka till,

Mamma Samah

 

Läs Mer

På Melodifestivalens genrep

(En bild på Hisham på Melodifestivalens genrep i Linköping)

Igår var hela min familj på Melodifestivalens genrep.

Vi fick se hur arbetet fungerar bakom kameran på ett stort live program som Melodifestivalen.

På genrepet får man se hur live avsnittet kommer att se ut.

Alla artister får uppträda men ingen vinner.

Genrepet spelas in, och kan användas ifall det blir fel vid live sändningen.

Jag måste få berätta att det var fullt på Saab Arena i Linköping.

Alla fanns på plats för att se genrepet av Melodifestivalen.

Det var verkligen jättekul 🙂 Alla artister är så mycket bättre live.

Ibland blev det lite för mycket prat, om hur det ska gå till m.m.

Och det blev lite för långtråkigt för min 3åring! 🙂 Då fick vi gå ut från arean en liten stund…

Jag vill berätta att vi som familj inte fick sitta bredvid varandra.

Bara en person, ledsagaren,  fick sitta bredvid Hisham på handikapp platserna. Resten av familjen fick sitta på andra platser.

Jag och min man turades om att sitta med Hisham och min lilla 3 åring började springa emellan platserna.

Man tycker ju att man borde hitta en lösning på handikapp platser och anhöriga.

Det är inte första gången vi får splittras som familj på events.

På handikapp platserna fanns ca 10 personer som var rullstolsburna inkl. min son.

På Saab Arena finns 8500 läktarplatser.

Man borde kunna reservera platser till anhöriga nära handikapp platserna.

Jag har klagat på detta flera gånger, på andra ställen också. Men det hjälper inte…

Det skulle bara vara mycket roligare för oss som familj att få sitta tillsammans, eller nära varandra.

Jag hoppas att ni inte missar Mello ikväll! Det ska bli så spännande att se vem som vinner!

Vem röstar ni på?

Min Linda tror att ”de vet du” vinner! 🙂

Ha en trevlig kväll,

Kärlek Samah

 

 

Läs Mer

På Random Mix

I samband med att Melodifestivalens andra chans kommer att hållas i Linköping, så passade SVTs program Random Mix/REA på att komma hit också.

Random Mix sände live från Linköping igår, tillsammans med programledaren Freddie.

Min dotter Linda är ju mobilreporter på både Random Mix och på programmet REA.

Hon intervjuades av Freddie på programmet och det visades direkt på tv.

Om man missade avsnittet, så kan man se det på Barnkanalens hemsida.

Tryck då på Random Mix, så kommer hennes avsnitt fram.

Linda och hennes storasyster Maryna fick vara publik under hela avsnittet.

Och det var en jätterolig upplevelse.

De fick träffa programledarna för Random Mix & REA, gästerna på programmet som ex. Boris Rene som är en av deltagarna i Melodifestivalen.

Min dotter Linda blev generad av att flera av producenterna och även programledarna kände igen henne som mobilreporter! 🙂

Linda kommer att få vara med på Random Mix igen, nu på måndagen den 6:e mars kl. 15.30.

Hon kommer då, som mobilreporter att få prata om sin favorit mellis.

Titta gärna!

Kärlek Samah

 

( En bild Backstage från Random Mix i Linköping fredag den 3 mars 2017)

 

Läs Mer

Middag med Mello deltagarna

( En bild på min dotter Maryna med stora artisten Loreen)

På lördag kommer andra chansen av Melodifestivalen att hållas i Linköping.

Och igår kom alla artister och deltagare av andra chansen till Linköping på en stor välkomstfest i Konsert & Kongress.

Jag är så himla glad för min dotter Maryna 🙂

Hon fick den stora äran som agent inom Linköpings Kommun,

att få vara med på välkomstfesten och äta middag tillsammans med deltagarna

och programledarna: David Lindgren, Clara Henry, Hasse Andersson,  Loreen, the Fo&o,  Anton Hagman, Lisa Ajax m.m.

Programledaren Malin Olsson fanns även på plats och Nour El Refai som Maryna råkade krocka med! 🙂

Det var verkligen en oförglömlig kväll!

Jag vill tacka Linköpings Kommun för deras fina insats för detta projekt Agenterna. Vad mycket agenterna får uppleva och lära sig.

Jag önskar dem lycka till!

Ikväll ska Maryna gå på Melodifestivalens genrep tillsammans med Agenterna.

Min familj kommer också finnas på plats! Vi ses!

Samah

 

Läs Mer

Hostmaskin

 

Det här är ett nytt hjälpmedel som Hisham har fått. Det är en hostmaskin.

En läsare på min blogg tipsade mig om denna maskin,  som jag aldrig hört talas om tidigare.

Jag vill tacka läsaren så mycket. Jag är så tacksam för alla tips 🙂

När Hisham låg inne för sin andra lunginflammation, passade jag på att fråga om hostmaskinen.

Både läkaren och sjukgymnasten tyckte att det skulle vara en bra idé för Hisham att använda den.

Hisham samlar ju på sig mycket slem, och hostmaskinen skulle hjälpa Hisham att göra en konstgjord host för att få slemmet att lossna.

Tillsammans med de andra inhalationerna skulle behandlingen bli jättebra för min son.

På några dagar fanns hostmaskinen framme för Hisham att prova.

Jag blev så glad över att det gick så fort att få detta hjälpmedel, vilket det annars inte händer.

Jag hade aldrig tidigare sett hostmaskinen och blev lite bekymrad när jag såg det.

Herregud vad stor och tung, tänkte jag. Ytterligare ett hjälpmedel…. Var ska lägga den? Jag har ju knappt någon plats kvar hemma…

Men jag blev så glad när jag såg hur Hisham accepterade den, trots att den är lite obehaglig.

Jag har nämligen provat den.

Inne i masken blåser det först ut mycket luft och sedan dras luften in snabbt, som en host annars går till.

Det går att justera styrkan på hostmaskinen, beroende på hur stark host man vill ha. Vi har börjat försiktigt med Hisham…

Det är inte många som har eller känner till hostmaskinen.

I hela Östergötland finns det typ bara 5-6 personer som har den enligt sjukgymnasten.

Detta beror på att hostmaskinen är väldigt dyr och ligger på en summa på 50000-60000 kr.

Hisham hade tur som fick en hostmaskin som någon hade lämnat tillbaks.

Nu kommer vi använda den ett tag så håller vi tummarna för att det ska bli bättre.

Ha det gott så länge,

Samah

 

 

Läs Mer

På Akutmottagningen…

 

….i Nyköping, spenderade vi våran första dag på sportlovet.

Det var meningen att vi skulle ha en minisemester i Nyköping tillsammans med familjen.

När vi kom fram till Nyköping,  åkte vi direkt till ett kalas som vi var bjudna på.

Efter kalaset började Hisham att andas väldigt tungt och ansträngt.

Jag blev jätterolig och ringde efter en ambulans.

De bedömde att Hisham behövde vård, först och främst med syrgas.

När vi kom fram till akutmottagningen i Nyköping,  började våran resa.

En resa som jag aldrig någonsin fått uppleva tidigare.

Det som jag ska skriva nu är utifrån mina upplevelser. Och jag ska försöka berätta allt så gott jag kan för det hela blev för komplicerat.

Så fort vi kom in med ambulansen till akutmottagningen i Nyköping,  fick vi träffa läkaren.

Läkaren misstänkte en lunginflammation. IGEN.

Jag visste om att det inte finns någon barnavdelning i Nyköping.

Läkaren sa ganska snart att vi behövde åka till någon annan ort för att ligga inne. Jag vägrade att åka till Eskilstuna för att vi tillhör ju Linköping och vi åker hellre dit för att de känner till Hisham sedan tidigare m. m.

Läkaren gick iväg för att ringa till Linköpings barnavdelning, för att se om vi kunde få någon vårdplats där.

Läkaren kom tillbaka efter en stund och sa… att det är fullt i Linköping och de kan inte ta emot oss.

Jag blev väldigt rörd av det. Hur kunde det vara möjligt!

Senare visade det sig att det inte fanns någon vårdplats i Eskilstuna och inte heller i Norrköping.

Alla sjukhus var överbelastade och vi fick tillbringa natten på akutmottagningen i Nyköping i väntan på en vårdplats någonstans.

Läkaren sa att det var ett stort undantag att vi fick sova över på akutmottagningen i Nyköping men att det inte fanns något annat alternativ.

Sedan sa läkaren att Hisham skulle få göra en lungröntgen på morgonen och vi då kunde veta mer om hans tillstånd.

Det kändes skönt att få vara kvar i Nyköping under natten.

Det gav mig hopp om att Hisham kanske skulle bli bättre till morgonen och att vi då kunde få åka hem med någon antibiotika och fortsätta med vårt sportlov.

Hisham hade ju precis avslutat sin antibiotika behandling sedan förra lunginflammationen han fått två veckor tidigare!

Men det var syrgasen som var det stora bekymret. Hisham kunde inte andas utan den och fick ha den under hela natten.

Efter några timmar på akuten , runt kl.  2-3 på natten,  kom läkaren tillbaka till oss och sa att Linköpings barnavdelning hört av sig till Nyköping.

Linköping hade hittat en ledig vårdplats till Hisham…men i Jönköping! Och inte ville jag åka dit!

Läkaren bedömde ändå att det var bättre för oss att bli kvar i Nyköping till morgonen. För att det skulle ta alldeles för lång tid att komma till Jönköping.

Under hela natten fick Hisham ingen behandling för sin tunga andning förutom syrgasen.

På morgonen frågade jag en sjuksköterska om Hisham kunde få någon typ av inhalation för att öppna hans luftvägar.   Hen sa då att hen skulle fråga läkaren om det.

Jag frågade även om när Hisham skulle få göra sin röntgenbild på lungorna. Då svarade sjuksköterskan att röntgen öppnar kl. 9 och att vi fick vänta tills dess.

Klockan passerade 9 och då kom en barnöverläkare fram till oss och sa att ambulansen från Linköping var på väg för att hämta oss från akuten i Nyköping.

Jag blev väldigt rörd och undrade när vi skulle få gå till röntgen och om det fanns någon inhalation för Hisham.

Det visade sig att överläkaren inte hade någon aning om röntgenbilden Hisham skulle få göra enligt läkaren vi träffade under natten.

Efter lite tjafs gick överläkaren med på att göra en röntgenbild på Hishams lungor.

Sedan undrade jag ifall Hisham kunde få inhalera något, typ ventolin, i väntan på röntgen.

Jag ville att han skulle bli bättre för att slippa denna syrgas, så vi kunde få gå hem.

Överläkaren vägrade att ge Hisham någon inhalation och det enda hen kunde erbjuda mig var en röntgenbild, efter att vi tjafsat.

Det kändes lite snålt att försöka spara pengar,  genom att utföra så lite undersökningar och behandlingar på

ett barn som de hade bedömt inte skulle få vara kvar på mottagningen.

Läkarna på akuten i Nyköping är duktiga på att bedöma barnens hälsotillstånd ganska fort.

Men om det visar sig att barnet behöver sjukhusvård , så blir det barnet inte deras ansvar längre.

Jag kände att det fanns mer fokus på var vi skulle få vårdplats,  än vad man skulle kunna göra för att förbättra  Hishams tillstånd.

——

Jag var så himla trött på sjukhus då Hisham låg inne i en vecka två veckor tidigare.

Jag hade hopp om att Nyköpings akutmottagning kunde få min son att andas bättre med inhalationer och få någon antibiotika för att slippa ligga inne någonstans.

I och med att Hisham vägrades att få någon inhalation på Nyköpings akutmottagning ( han fick bara syrgas) ,  bad jag en anhörig att hämta min väska med Hishams alla inhalationer till akuten.

Och där fick jag sitta, på Nyköpings akutmottagning,  och behandla min egen son med de inhalationer jag fått med mig hemifrån!

Jag ville bara att Hisham skulle få slippa syrgasen…

Jag kämpade så mycket för att bli kvar i Nyköping men till slut gav jag upp och det var för Hishams skull. Han blev inte bättre…

Till slut kom en annan läkare fram till mig och sa att ambulansen alldeles snart var framme för att ta oss till Jönköping.

Det fanns inga vårdplatser kvar i Linköping längre.

Det var bara att acceptera…. Jönköping it is.

Efter att Hisham varit på röntgen kom ambulansen för att hämta oss från akuten i Nyköping .

Och de överraskade mig genom att berätta att vi skulle åka till Linköping istället.  Läkaren sa ju Jönköping.

Det kändes som om att det finns brist på kommunikation mellan personalen (läkarna & sköterskorna).

Jag förstår att det är stressigt på akutmottagningen

men vi anhöriga är både fysiskt och psykiskt trötta och det går på våra nerver när personalen inte kommunicerar med varandra och säger olika saker till oss anhöriga.

Jag måste få berätta att det kändes så himla skönt att få komma till en vårdplats i våran hemstad Linköping.

Det var en stor lättnad och jag kände en trygghet för min son.

Hisham fick efter det ligga inne på Linköpings barnavdelning i några dagar.

Hishams tillstånd var värre än vad jag trodde först.

Han behandlades med antibiotika och regelbundna inhalationer. Det gör han fortfarande men hemma såklart.

Hisham har blivit så mycket bättre. Läkaren på barnavdelningen i Linköping sa att Hisham hade otur som fick lunginflammation två gånger efter varann.

Jag tycker så synd om barn och anhöriga till barn som är ofta i behov av sjukhusvård på olika sätt och  bor i en stad som inte har en barnavdelning.

Det måste nog vara väldigt slitsamt att behöva åka till olika städer för att få hjälp.

Jag hoppas och ber för att Nyköpings lasarett ska få tillbaka sin fina barnavdelning.

Nyköping är ju ändå Sörmlands näst största stad.

Lycka till!

Kärlek Samah

 

Läs Mer

Lunginflammation

 

 

För första gången någonsin blir min son Hisham riktigt sjuk.

Det hela började förra helgen.

Han vaknade upp på morgonen och var ovanligt trött och andades väldigt ansträngt.

Jag kände direkt att det var något som inte stämde med honom och ringde direkt till Barnakuten i Linköping.

Visst brukar Hisham vara extra trött ibland men den här gången var det något annorlunda.

När vi kom in till barnakuten så fick vi snabbt träffa läkaren.

Efter flera undersökningar som bl. a.  en lung röntgen så kunde man se en svår lunginflammation.

Så svår att han var tvungen att ligga inne. Och det gjorde han hela förra veckan.

Jag måste berätta att jag var jätteorolig för Hisham.  Så orolig att många läskiga tankar dök upp i huvudet.

Han var så himla trött att han inte orkade koncentrera sig.  Han skrattade inte ens när jag sa roliga saker till honom.

Jag kände en stor lättnad när jag fick veta att allt handlade om en lunginflammation.

Hisham samlar lätt på sig slem i lungorna och han vet inte hur han ska göra för att spotta eller hosta ut det.

Mycket slem orsakar blockering och andningsproblem,  hosta och smärta, vilket ökar risken för infektioner.

Efter flera förkylningar blev det för mycket för honom,  med tanken på hans grundsjukdom också.

Idag behandlar vi honom med flera inhaleringsmetoder.

Han får använda pari boyen,   som vi fått utskrivet som hjälpmedel på Barnhabiliteringen.

 

Här nedan på bilden, ser ni den vanligaste typen av inhalator.  Den använder vi också.

 

Sist men inte minst är detta en pip inhalator. (Bilden nedan)

 

I den får Hisham andas in och ut via ett litet hål.  Det lilla hålet gör att slemmet flyttar på sig, vilket underlättar för kroppen att ta ut slemmet.

När det var som värst fick Hisham använda denna pip inhalator med 30 andetag i timmen, under hela dagen i flera dagar.

Idag använder han pip inhalatorn med 30 andetag 3-4 ggr om dagen.

Förutom inhalationerna får Hisham även antibiotika.

 

Jag vill tacka Sveriges bästa universitetssjukhus i Linköping.

Man blir så glad och stolt när man ser den fina texten i norra entrén av universitetssjukhuset.

Jag måste berätta att jag kände en stor tillit för sjukhuset och läkarna när de tog hand om min son.  Jag kände att min son Hisham var i goda händer.

Hela förra veckan när Hisham låg inne var väldigt tuff för min familj.  Men som vanligt var det bara att acceptera och göra det bästa av situationen.

Det känns så otroligt skönt att Hisham är hemma igen och att han är som vanligt.  Skrattar åt en massa bus som vi gör tillsammans.

Det var väldigt tomt utan honom hemma. Han tar liksom så stor plats i vårt hem och i vårt liv….

Jag brukar säga att jag har inte uppfostrat Hisham. Det är han som har uppfostrat mig,  och gjort mig till den person jag är idag.

 

Kärlek Samah

Läs Mer