Bilder från vårt förra hem – 2009

Hej alla i regnet!

I dag är det en innesittardag. I alla fall för mig.

Kollade igenom en annan blogg som jag driver. Den har jag haft sedan 2009.
Det var kul att se hur jag inredde då…för tre år sen. Vi bodde på Hägervägen i Rosenkälla. Så här kommer några bilder från den tiden.

På väggen satte jag upp liggande råspont som jag sedan målade.

Ett skåp från IKEA som jag köpte på Röda Korsets loppis. Betalade 250 kronor för det. Ena dörren var trasig så den fick jag limma

Därefter slipades och målades skåpet.

Hi hi…sänggaveln är en gammal trägrind jag hittade ute. Den låg och skräpade. Den fick lite färg. Så här såg alltså vårt sovrum ut då

På den andra väggen i sovrummet hängde jag upp en gammal nattkjol och lite annat smått och gott

Här har jag handsytt en vinterkänga. Sydde väl 4 st olika, om jag inte minns fel. Någon av er kanske har just denna på väggen då de såldes via Vita Rum

Och denna bild tecknade jag samma år, om jag inte minns fel. Och den passar ju i dag.

Ja, då så! Man kan ju bli lite nostalgisk när man tittar tillbaka. Det är tur att smaken förändras över tid. Jag har vitt hemma nu också men in smyger sig mer färger och lite mer industriell stil. Sen försöker jag plocka bort lite saker så man förhoppningsvis kan se skogen för alla träd, om ni förstår vad jag menar. Ibland är ”Less is more”. Vi får väl se vart det leder.

Kram på er alla och ta vara på er och era nära och kära

Inka

Läs Mer

Sov gott Johanna

I går somnade du in Johanna. Jag kände inte dig personligen men kände dig ändå…via bloggen. Jag läste varenda inlägg du gjorde och fick på så sätt lära känna dig. Jag fick följa med på din resa genom vardagen, genom ditt hopp och stundtals, genom förtvivlan och ångest.
Jag kan inte sätta mig in i hur det känns att få ett besked om att man har obotlig cancer.
Ditt hopp om att du skulle bli frisk var så starkt. Du trodde så starkt. Så ledsen för att cancern slutligen vann över dig Johanna.
Man frågar sig alltid…VARFÖR? Och, kommer man någonsin få ett svar? Kommer man någonsin hitta botemedlet för den helvetessjukdom som tagit allt för många liv?
Mitt hjärta gråter för dig, Johanna. Mitt hjärta gråter för dina töser, som nu måste klara sig utan dig och den godhet och styrka du hade. Vilken underbar och kärleksfull mamma du var. Mitt hjärta gråter för dina nära och kära som nu får försöka fylla den tomhet du lämnat efter dig. Det blir ett tufft jobb för dem.

Jag kände inte dig Johanna, men kände dig ändå.

Och mina tårar rinner för dig.

Kram och sov så gott

Läs Mer