Jag skall i slutet av det här långa blogginlägget förklara vad kvalité i en politiskt styrd organisation är. Först en liten rundresa i vad jag ser och varför jag skriver detta.

Egentligen är det en obehaglig känsla att det blir fler och fler tjänster/personer i kommunens överbyggnad som inte utför någon produktion och färre som skall utföra det direkta arbetet med att möta och ge service till kommunmedborgarna.

Jag började med att söka på ordet kvalité på kommunens offentliga och interna hemsidor. 60 och 830 träffar blev resultatet och det säger mig att begreppet kvalité i Nyköpings kommun framförallt är något internt som inte riktar sig till kommunmedborgarna.

Nu kommer det roliga och sug på varje ord som faktiskt dök upp vid sökning på ordet kvalité. Här är några smakprov: kvalitetsområde, kvalitetsundersökning, kvalitet, kvalitetsfrågor, kvalitetsgaranti, kvalitetsansvar, kvalitetssamordning, kvalitetsansvarig, kvalitetsutveckling, kvalitetsmaterial, kvalitetshöjande, kvalitetsinriktad, kvalitetssäkrande, kvalitetsgranskande, kvalitetsledningssystem, kvalitetsutvecklare, kvalitetsfrågor, kvalitetsförbättring, kvalitetsregistret, kvalitetsundersökning, kvalitetsverktyg, kvalitetsnätverk, kvalitetssystemet, kvalitetsmässa, kvalitetssamordnare osv…

Vi stannar där, jag tror säkert du förstår poängen. Om vi nu tar det sista exemplet kvalitetssamordnare så tittar vi lite närmare på vad det är i en politiskt styrd organisation.

I Nyköping som i alla andra kommuner utgår makten från medborgarna och de väljer ett kommunfullmäktige som har totalt ansvar för att styra och följa upp de beslut som tas i en kommun. Eftersom det fattas tusentals beslut varje dag så delegeras ansvar och befogenhet till olika nämnder och styrelser. Kommunstyrelsen är t.ex. ansvarig för personal och hur kommunens organisationer ser ut. Nämnderna skall beställa och följa upp verksamhet från både kommunala och privata verksamheter som kommunen anlitar.

Vi skulle aldrig acceptera att ett privat vårdbolag eller skola själva gjorde uppföljning och talade om hur beställningen utfallit. Men i kommunal verksamhet lyckas tjänstemännen med det trolleriet. Jag skall senare skriva mer om hur en kommun lätt kan få tjänstemannastyre och politiken bli fråntagen både befogenhet och ansvar. Så ordet kvalitetssamordnare borde helt reserveras för kommunfullmäktiges ordförande om ni förstå vad jag skriver om.

Nu ett konkret exempel innan jag berättar för er vad kvalité i en offentligt styrd verksamhet är. Kommunfullmäktige anslår ekonomiska medel och mål, kommunstyrelsen skapar en organisation och en politisk nämnd förfinar målen och beställer tjänsten av kommunen eller en privat verksamhet.

Skolan är ett bra exempel för där kommer man i en kommunal organisation inte undan extern kontroll (kvalitetsuppföljning).

Skolinspektionen har ett uppdrag att följa upp organisation och resultat. Så här skriver skolinspektionen 20141216  t.ex. om grundskolan ”…andelen elever som nått kunskapskraven i alla ämnen sjunkit från 76,6% till 71,1 %…”  (Hela rapporten är offentlig så det är bara att du läser den själv. Det finns också som jag ser det en mycket allvarlig kritik om hur skolan hanterar elever med olika funktionsnedsättningar, men det skall jag återkomma till i en mer omfattande beskrivning under våren.)

Har du orkat läsa ända hit så häng med en stund till för nu kommer poängen.

Kvalité är att exakt det som är beställt levereras till beställaren.

Beställer en nämnd 2 veckors handläggningstid så skall det inte levereras 1 vecka eller 4 veckors handläggningstid. Båda är samma brist i kvalité och i grunden ett tjänstemannastyre och odemokratiskt agerande av tjänstemän. Tjänstemän skall utföra det som beställts och inte göra egna prioriteringar. Politikens ansvar är att ta fram så exakta beställningar de bara kan och inte formulera svepande visioner.

Levererar en organisation snabbare så har man gjort en helt egen prioritering och tagit resurser från något annat som politiken beställt som mål. Levererar organisationen för långsamt så har den inte tillsatt de resurser man faktiskt fått utan använt pengarna till något annat. Det här är ganska väl reglerat i budget och olika avtal.

Så om du tittar på skolan har verkligen politiken avsatt resurser och beställt att eleverna i grundskolan skall nå 71,1 % i kunskapskrav? Nej självklart inte.

Jag brukar gå på samtliga kommunfullmäktigesammanträden och lyssna. På ett kommunfullmäktige för några månader sedan blev det tydligt hur politiken görs maktlösa av kommunens tjänstemän. Exemplet gällde de extra medel som en nämnd sänder till skolan för barn som behöver mer resurser. Skolorganisationen får alltså ”bättre betalt” när en elev är mer resurskrävande. Det tror jag vi alla kan tycka är ett bra system för att leverera våra skattemedel till de som bäst behöver det.

Nu visade det sig i svaren som gavs i debatten att de extra pengar nämnden levererat till skolorganisationen inte levereras vidare till rektorn som har eleven. Det blev hängande i luften vart pengarna då tar vägen. Det här är ett allvarligt process och strukturfel i den kommunala organisationen om vi ser från medborgarperspektiv.

Du behöver inte vara Einstein för att förstå att t.ex. alla dessa ord jag visade kring intern kvalité kostar stora pengar och sysselsätter många som inte levererar någon kommunal produktion till medborgarna. Tvärtom suger det arbetstid från de som faktiskt skall utföra produktion till barn och äldre osv.

Räkna själv på vad ett mail med några frågor kostar när 4000 människor i skola, vård, omsorg, teknik skall svara. 4000 (medarbetare) x 100:- (arbetstid) kr blir 400000 kronor. Sedan skall ”kvalitetstjänstemännen” bearbeta svaren och därefter skall alla 4000 läsa vad de kollektivt svarat. Skall vi gissa att en enkät kostar 1 miljon kronor av våra skattepengar? Hur många enkäter tror du producerades i Nyköpings Kommun 2014?

Är det inte smartare att pengarna komma fram till de medborgare som behöver resurser istället för att förbrukas internt. Vill vi ha mer kvalitetsadministratörer och eller en skola där en rektor/lärare ger eleven de förutsättningar den har lagstadgad rätt till?

Slutligen glöm inte att Nyköpings Kommun är den största arbetsgivaren i Nyköping och därmed en normgivare för den lokala arbetsmarknaden. I mängder av så kallade kvalitetsuppföljningar mäter man nöjdheten bland personalen. Troligen är det bortkastade pengar att låta 4000 medarbetare svara på frågan hur det känns på en skala 1-10. Vi har objektiva siffror på personalomsättning, avtalspensioneringar, utköp, sjukskrivningar osv. som talar för sig själva. Det som alltid händer i en organisation som inte har fungerande processer och strukturer är att den skuldbelägger och individualiserar frågor och svårigheter. SN har börjat skriva på temat vilket är bra, de skrev nyligen om två höga chefer som fått lämna jobbet till en kostnad av flera miljoner. Skall bli intressant och se om SN hittar siffrorna på vad som rullat ut 2014 till ingen nytta. Det är nog ett känsligt ämne för tjänstemannaorganisationen då kostnaden tränger undan verksamhet som politiken faktiskt beslutat om. Jag önskar de granskande journalisterna på SN lycka till.

Jag kommer i nästa inlägg att behandla fastighetsfrågan främst kopplat till just skola och vård. Jag kommer då att försöka beskriva för dig skillnaden mellan drift och investering. Det kommer också i den texten att visa hur det helt i onödan rinner iväg miljontals kronor till externa aktörer.

 

Tack för att du orkade läsa ända hit och hoppas jag ser dig som läsare igen

God Fortsättning på det nya året önskar er egen bloggare Björn Wadström.

Läs Mer