Så blev det till slut Stockholms universitet

Jag har nyligen fått det bekräftat att lärosätet för min masterutbildning i statsvetenskap blir Stockholms universitet. En sten har fallit från mitt bröst; det är här jag verkligen vill vara, nära och centralt. Att än en gång behövt bosätta mig tre till fem timmar från Nyköping hade blivit för tufft. Under min treåriga kandidatperiod i Växjö kunde jag uppleva staden som belägen långt borta från det mesta. Det fanns inte vare sig järn- eller motorväg som tog en direkt till Växjö; man skulle antingen behöva köra på flera besvärliga landsvägar eller ta sig fram med tåg som alltid innefattade minst två tidskrävande byten. Under dessa år blev man på ett sätt bunden till Smålandsregionen. Det var sällan jag kunde åka hem och när jag väl var i Nyköping blev det allt för ofta mycket kortvariga besök. Så jag ska inte sticka under stol med att gårdagens besked kändes som en enda stor lättnad.

Nu ska jag börja förbereda mig för de två sista universitetsåren som innefattar mycket mer forskning än de tre första. Vetenskapliga artiklar och kurser med namn som Samhällsvetenskapliga analysinriktningar och studier av makt kanske inte låter så nervkittlande, men jag ser faktiskt fram mot att inhämta så mycket kunskap som möjligt och att dra nytta av den inkluderade praktiktermin som finns tillgänglig. Att få avsluta studierna med en praktikplats utomlands på någon ambassad hade varit prima. Men först måste jag ställa mig i bostadskön, köpa kurslitteratur, gå med i studentkåren …

/Mesir

 

Läs mer