Tomhet och lättnad på samma gång!

I mitt förra inlägg skrev jag om att det skulle bli en säsong till på fotbollsplan. Så blir inte fallet. Kroppen håller inte för att sparka boll längre. Smärtan är inte värt det helt enkelt. Jag försökte träna för några veckor sedan, det var väldigt roligt under träningen, dock så var det inte lika roligt efter träningen och under natten. Jag fick så ont att jag knappt kunde sova. Då är valet att lägga skorna på hyllan en befrielse. Att slippa värken.

Det är en lättnad men samtidigt infinner sej såklart en tomhet. Fotboll har varit en del av min vardag ända sen jag var 6 år. Man kan faktiskt dra paralleller med hur det kändes när jag slutade med vadslagningen. En oerhörd lättnad men med en tomhet. Det frigörs helt enkelt en massa tid. Nu har fotbollen inte varit något destruktivt som vadslagningen. Men det finns likheter helt klart. Man har hört talas om idrottsmän som efter karriären desperat söker efter kicken som deras sport har givit. Några tar till flaskan andra börjar spela. Där har jag en stor livserfarenhet i ryggsäcken. Att jag redan har gått igenom att bryta ett missbruk. Fotbollen vill jag inte kalla missbruk men helt klart ett beroende. Det har gett mej mycket genom åren men det var dags att sluta, vilket jag faktiskt redan hade bestämt inför förra säsongen. Men envis som man är så ville man fortsätta. Nu känns det verkligen som ett bra beslut. Mer tid till annat och slipper smärtan i kroppen. Sen kommer givetvis suget av att spela fotboll infinna sej när gräsmattan på Folkungavallen lyser grönt och det är 20 plusgrader ute. Men då får man hejda sej själv och tänka är det värt smärtan? Svaret kommer antagligen även då bli ett nej.

En risk med att fotbollen försvinner ur mitt liv, i alla fall som aktiv fotbollspelare, är att jag söker efter den där kicken. Där behöver jag hitta något som kan ersätta fotbollen. Det kommer bli en hel del golf i sommar och så blir det mer tid för umgänge med vänner utanför fotbollen. Så jag hittar mina kickar i livet även utan fotbollsspelandet. Det är givetvis lätt att trilla in på vadslagningen så där får jag vara uppmärksam på mitt tänkande. Är det värt risken det medför att börja spela igen? Såklart det inte är!

Jag kommer vara lite delaktig i Hargs BK även denna säsong, genom vår hemsida Hargsbk.se. Annars vill jag vara utan fotbollen. Låta förändringen i mitt liv landa och sen kanske ta in fotbollen i mitt liv igen på ett eller annat sätt. Jag får se hur det blir i framtiden!

Läs Mer

Nostalgi!

Jag dammade av mitt gamla NES, i folkmun Nintendo 8-bit, i helgen. Det håller än i alla fall för mej som är uppväxt med spelen. Riktigt roligt var det. Vissa spel är en riktig utmaning och är väldigt kluriga. Så visst var det bättre förr;-)

Annars så leker livet vidare. Jag har bestämt mej för att försöka spela fotboll en säsong till, fast att jag hade bestämt mej att förra säsongen skulle bli min sista. Men ingen är nog förvånad över det beslutet. Vi får se om det går att genomföra. Jag har lite problem med kroppen och ljumskarna i synnerhet. Men känner jag mej rätt så kommer jag spela i stort sett alla seriematcher. Sen att jag inte kan gå efter matcherna är en annan sak. Jag tycker fortfarande att det är så himla kul med fotboll att smärtan faktiskt är värt det. Smällar man får ta helt enkelt. Jag vet att jag fortfarande tillför laget saker som behövs i form av rutin och ett lugn. Det är viktigt speciellt för dom unga spelarna i laget som kanske har lite lättare att stressa upp sej i situationer. Då är det bra att ha en gammal räv bredvid sej som inte stressar upp sej i första taget. Säsongen kommer bli spännande och rolig. Många derbyn, Oxelösund, Vagnhärad, Runtuna och Bissarna 2 ska besegras i heta matcher. Jag längtar verkligen till den idylliska hemmaborgen Folkungavallen. Det är bara knappt tre månader kvar nu!

Vadslagningen lyser fortfarande med sin frånvaro. Jag anser mej vara avprogrammerad. Det tycker jag att jag kan säga efter att inte ha rört spel sen hösten 2013. Det är en sådan befrielse ska ni veta. Att slippa lägga ner den energi dagligen som det faktiskt tog av mej. Kanske därför jag klarade mej från den årliga efterjulförkylningen. Jag jobbar väldigt intensivt runt jul, många julblommor som ska ut, så när stressen har lagt sej och julhelgerna kommer brukar förkylningen komma som ett brev på posten. Men inte den här gången.

Jag får fortfarande dagligen mail om erbjudanden från diverse spelbolag. Det gör mej faktiskt ingenting. Jag ser det som terapi. Att vänligen men bestämt tacka nej till erbjudandet och till fler erbjudanden. Så pass stark är jag idag. Men jag förstår människor som trillar dit igen på grund av reklam. Spelreklam pumpas ut för ofantliga summor och når oss överallt. Inför förbud mot spelreklam säger jag. Varför uppmana människor till att spela när baksidorna är så många? Varför inte ha samma policy som med alkholen? Baksidorna är snarlika. Skillnaden är att intäkterna av spel är extremt höga och ökar. Men Sverige behöver titta på vad priset för dessa intäkter verkligen är? Är det värt dessa miljoner? Vad kostar det samhället, både ekonomiskt och mänskligt lidande? Ska vi underlätta för att människor ska komma i missbruk eller ska vi försvåra det? Svenska Spel har ett stort ansvar. Ett ansvar som dom inte klarar av att hantera. För dom in nätkasinon i sitt bolag så har dom tappat all form av ansvar enligt mej. Då kommer spelmissbruket skjuta i höjden i Sverige. Det kan jag lova! Jag hoppas att Svenska Spel tar sitt förnuft till fånga och inte bara tänker på dollartecken.

 

Läs Mer

Curling, egoism och konflikter!

Jag undrar om det har blivit ett kallare samhälle, ett mer egoistiskt samhälle? Eller är det bara jag som har blivit äldre och kör med den gamla klyschan, det var bättre förr? Jag tror att när människor blir äldre så blir man förhoppningsvis mer insiktsfull och därmed ser man på världen med andra ögon. Du kanske ser saker som har gått dej förbi när du var yngre. Så är det nog i viss mån i mitt fall också. Dock ser jag på ett växande problem med oro. Curling! Föräldrar som inte tar fighten med sina barn utan låter barnen bestämma. Föräldrar som slavar för sina barn, skyddar dom mot alla motgångar. Föräldrar som inte ställer några krav eller sätter några gränser för sina barn. Varför finns detta beteende? Det känns som att det är ett ganska nytt fenomen, i alla fall så pass utspritt som det är nu. Men jag kan ha fel. Det kanske går i cykler. Om en generation föräldrar är får hårda, ställer för stora krav på sina barn, så kanske den generationens barn blir curlingföräldrar? Men att vara en curlingförälder är att misshandla sina barn. Alla människor lär sej av sina misstag och sina motgångar. Man utvecklas genom att få ta ansvar. Växer du upp utan att lära dej att ta ansvar, skyddas mot motgångar och lever i tron att du får din vilja igenom hela tiden, då kommer du gå igenom många konflikter när du förväntas vara vuxen. Så fungerar liksom inte världen. Men har ingen lärt dej hur världen fungerar, hur du ska tackla dina motgångar, så blir det såklart en chock när saker och ting inte är som i din lilla bubbla i familjen.

Jag är inte förälder själv så jag kan inte sätta mej in hur det är att vara förälder. Det är lätt att säga hur man inte ska agera men säkert väldigt svårt att agera på ett bra sätt. Dom flesta föräldrar vill såklart göra det som är det bästa för sina barn. Men det kan bli så tokigt. Att göra allt för sina barn betyder inte att det är det bästa du kan göra för dina barn. Curling kommer bli, om det inte redan är, den nya ”folksjukdomen”. Föräldrar behöver våga ta fighten med sina barn. Människor gör misstag, det är så vi lär oss saker. Människor behöver få ta ansvar, det är så vi växer. Ta inte bort den chansen från era barn!

Annars så är spelfriheten intakt! Jag har bevisat för mej själv att jag klarar att leva utan vadslagning. Ett rikare och mer harmoniskt liv. Jag har fått tid till andra saker i livet som ger mej mycket mer. Att sitta och spela dagarna i ända är inte speciellt utvecklande. Så enkelt är det men det tog väldigt lång tid för mej att komma till den insikten. För någon som inte har varit missbrukare så är det nog svårt att förstå. Man kan tycka att det är väl bara att sluta? Problemet är att när du slutar med det som oftast trycker undan dom verkliga problemen så bubblar den undantryckta ångesten upp. Då är det lätt att ta till det man har gjort förrut för att döva sin ångest. Där har vi den stora problematiken! Så för att kunna sluta med ett missbruk behöver man kunna hantera sin ångest. Det kan man givetvis få hjälp med och det är nog ett måste om man ska få bukt med sitt missbruk. Jag klarade mej med förhållandevis lite hjälp men har haft mycket stöd av vänner och familj. Det är inte alla som har det sociala nätverket och då är det givetvis mycket svårare. Jag hade inte heller några direkta spelkompisar förutom dom på internet men dessa var inga nära vänner utan bara kontakter genom spelet. Jag kan tänka mej att det är oerhört svårt att bryta ett missbruk om hela din umgängeskrets är i själva missbruket. Då står du helt ensam om du vill bryta dej fri. Men som sagt hjälp finns att få om man vill ha den.

Läs Mer

Gott Nytt År!

2014 var ett extremt utvecklande år för mej personligen. Hösten 2013 bestämde jag mej för att sluta med vadslagning och med det beslutet så öppnades mitt sinne och många tankar ville få svar. Det var en väldigt ångestfylld tid i början men jag tog mej igenom ångest och abstinens utan att fastna i något annat beroende. Det är den största utmaningen när man ska sluta med ett missbruk tror jag. Att klara av all undantryckt ångest som flödar över en när man har bestämt sej för att möta sej själv utan att fly med ett missbruk. Jag är så himla glad att jag har gjort den här resan. Både för mej själv men också för min omgivning. Jag höll på att spela bort mitt liv. Tacksamhet är vad jag känner nu. Jag uppskattar vad jag har, för det är ingen självklarhet. Det behövs inte så mycket för att man ska förlora det man har. Jag har lärt mej massor om mej själv, hur jag tänker och fungerar. Mer förståelse för mej själv och därför mer förståelse för andra. Självinsikter kan vara väldigt jobbiga att inse men är enormt utvecklande. När du väl får en självinsikt så kan du inte gå tillbaka till att inte ha den självinsikten.

Min självkänsla har tagit stora kliv framåt. Jag är väldigt stolt över att jag har fixat att sluta spela. Att faktiskt acceptera att jag var spelberoende och sen berätta för omgivningen om mitt missbruk har också bidragit till att jag har växt som människa. Människan är komplex på det viset att många försöker så långt det bara går att försöka dölja sina tillkortakommanden och brister men det är först när faktiskt erkänner och accepterar dom för oss själva som vi kan göra något åt dom. Det är då vi kan göra en förändring. Jag har aldrig tänkt tanken vad människor ska tänka om mej när jag gick ut med att jag är spelberoende, eller rättare sagt var spelberoende. Men förstår att människor inte vill gå ut med sina missbruk. Det är påfrestande att berätta om sitt liv och sina problem, i alla fall i början. Nu har jag gjort det så många gånger att det inte är jobbigt överhuvudtaget. Utan jag ser det som en gärning att försöka hjälpa andra i liknade situation. Jag kommer alltid att ha en beroendepersonlighet. Det är den jag är. Jag får helt enkelt utnyttja fördelarna med att vara den jag är. För det finns också fördelar med att ha en beroendepersonlighet. Envishet och drivkraft är två egenskaper till exempel. Det gäller bara att hitta positiva saker att pyssla med! Saker som ger både dej själv och andra positiv utveckling. Så jag ser fram emot ännu ett spelfritt år med nya självinsikter!

Läs Mer

Ansvar

För att bryta ett negativt beteende så behöver du ta fullt ansvar över dina handlingar. Man har alltid ett val. Du väljer att ta den där ölen, ciggen eller spenderar dom där pengarna på vadslagning. Det är du som gör det valet, ingen tvingar dej. Valet är ditt. Många vill ha kvar den last som har blivit ett problem. Jag tror att det är väldigt svårt att ha ett sunt förhållningssätt till något man har missbrukat. Jag har försökt några gånger och misslyckats och har sett människor i min omgivning som också har försökt. Så himla lätt att lite blir lite till som till slut blir mycket. Jag har insett att vadslagning i alla dess former är en stor risk för mej, speciellt snabba spel. Med snabba spel menar jag spel där tiden mellan insatsen och vinstutbetalningen är kort. Det triggar mej till att satsa mer och mer. Jag kan tänka mej att det fungerar ungefär på samma sätt i allt man kan missbruka. Har man en gång missbrukat något är det svårt att bruka det. Men det går givetvis. Matmissbruk till exempel. Dock lite annorlunda mot vadslagning eftersom mat är något du behöver för att leva, inte vadslagning.

All sorts flyktbeteende är förödande för din självkänsla. Som till exempel när du inte tar tag i problem som uppstår i ditt liv utan försöker att undvika att lösa dom genom att stoppa huvudet i sanden, till exempel att fly in i spel eller alkohol. Har man en gång hittat en utväg för att undvika att lösa problem så är det väldigt lätt att ta till den ”lösningen” när motgångar uppstår. När jag till slut kom till insikten att spelet inte längre var någon utväg eller lösning på mina problem kunde jag börja min väg mot spelfrihet. Alla är värda att må bra men man har faktiskt ett 100 % ansvar över sitt eget mående, i alla fall när man har blivit vuxen. Vad nu vuxen är. Vuxen är att ta ansvar över sitt liv. Så tar man ansvar över sitt mående är man väl kanske vuxen? Det tog drygt 38 år för mej. Men är väldigt glad att jag har den självinsikten. Nu kan jag inte skylla mitt mående på någon annan eller på några omständigheter. Det är upp till mej hur jag väljer att tackla livets prövningar. Det är mitt ansvar och den vetskapen ger mej hopp samt glädje!

Läs Mer

Mörker!

November är här! När man vaknar på morgonen så tror man det är kväller. Grått, mörkt och regnigt. Deprimerad kan man bli för mindre. Men jag känner mej stark och tycker faktiskt hösten har sin charm. Men visst saknar man solen. Den gör att man blir pigg. Dock finns det andra sätt att få energi så här års. Du kan sitta i soffan och mysa framför teven med en kopp varmt te och svepa in dej under en skön filt eller varför inte besöka Nyköpings toppenfina biograf. Gymperioden börjar nu och det gör mej både harmonisk och pigg. Det gäller att hitta saker som man kan hämta kraft och glädje från, speciellt när mörkret infinner sej. Men som alla prövningar här i livet, så har det förstås att göra med hur bra dagsform man har som avgör hur man tacklar olika saker. Har man det tufft innan till exempel höstmörkret kommer så underlättar knappast det.

Förra hösten hade jag en riktig kris. Jag fick en rad insikter som knockade ner mej till ett mörkt djupt hål som jag sakta kravlade mej upp ur. Det var tufft men jag har bara mej själv att skylla att hamnade där. Ofta är det just därför självinsikter är så svåra att komma fram till. För du står där ensam, du har inget att egentligen skylla på. Du har gjort dina egna val och är den du är just nu tack vare det. För mej är den vetskapen underbar idag, för idag trivs jag med mej själv. Jag är stolt över mej själv. Men när den självinsikten dök upp i mej för drygt ett år sedan så brast jag itu. 25 års spelande fanns på mina axlar och jag hade bara mej själv att skylla. Jag visste att jag spelade på tok för mycket. Men den totala självinsikten över det var för ångestfylld för att jag skulle inse vad jag behövde göra.

Nu när jag är spelfri så är det lätt att undvika spelen. För jag har jobbat med mej själv. Jag har funderat, skrivit och pratat om spelmissbruk. Varför jag har spelat, saker i min barndom, saker under hela mitt liv. Det har gjort att jag har fått mer förståelse för mej själv som i sin tur har lett till att jag har mer förståelse för andra. Jag önskar att alla människor skulle få möjligheten att jobba med sin egen självinsikt. Det tror jag är väldigt viktigt. Vi har väl alla mött människor med en vriden självinsikt? Där människan ifråga kan prata om andras problem men inte ser att man har samma problem själv. Det kluriga med självinsikter är att man behöver nog gå igenom saker själv för att få dom. Genvägar existerar nog inte när det gäller självinsikter. Jag som har gjort på ett visst sätt för att sluta med spelandet kan inte gå och säga åt folk att dom ska sluta spela. Det jag kan göra är att berätta hur jag gjorde för att sluta spela. Gör jag på något annat sätt så kommer människor i försvarställning. Det är inte säkert att dom ens tycker att dom har ett problem. Men berättar man om sin situation så öppnar sej ofta andra och börjar tänka på sin situation. Det ger mej drivkraft med att fortsätta den här bloggen. Bloggen ger mej energi genom att både hjälpa mej och andra.

Tänd många ljus och mys bort höstmörkret!

Läs Mer

En viktig belysning!

Som några av er kanske har sett så var jag med i SN:s webbtv Studio Alarm. Där ett av ämnena var spelberoende. Viktigt att det uppmärksammas så att människor tänker till och pratar om det. Många tycker inte deras spelande är något problem utan att dom har koll. Men allt är relativt och ett spelberoende är inget som händer över en dag utan är något som smyger sej in i ens liv. En vana som lätt kan bli en ovana. Man går från att ha spelat för några tior till några hundringar till att gå över till ännu högre insatser. När man sakta men säkert ökar insatserna så inser man inte hur mycket pengar man faktiskt lägger på just spel. Medan en utomstående kan häpna över insatserna. Man har blivit förblindad och tappat känslan för värdet av pengar. Jag kan bara se tillbaka på mej själv. Att lägga en tusenlapp på något spel gjorde jag utan att blinka men att köpa något för samma summa tog emot. Nu däremot är jag avgiftad och skulle aldrig få för mej att lägga flera tusen på spel. Men hos mej gäller nog mottot allt eller inget. Jag skulle vilja lägga en liten slant på tipset i veckan men vågar inte chansa. Tänk om det triggar igång mitt spelberoende så att jag hamnar där jag var för drygt ett år sedan. Det är det inte värt.

Snabba spel, spel som ger utbetalning direkt när du spelar, borde upphöra eller åtminstone begränsas rejält. Dom vinsterna som Svenska Spel gör väger inte upp dom negativa aspekter som spelen medför. För människor som har lätt att fastna i spel finns det ingen spärr när beroendet sätter in. Du matar in 100-lapp efter 100-lapp för att tillgodose kicken som det ger. Detsamma gäller Black Jack som finns på vissa krogar. Banken, alltså givaren, har en stor fördel på spelet. När dessutom spelarna är onyktra så är det som att plocka godis av småbarn. Alla vet vi ju att omdömet försämras rejält vid alkoholkonsumtion. Dubbelmoralen hos Svenska Spel är fantastisk. När du ska gå på ett av Svenska Spels kasinon så får du inte vara för onykter men när du väl ha kommit in så går det att köpa alkohol. Var ligger den logiken? Pengar såklart. Ingen alkohol mindre pengar till Staten.

Jag tror det är viktigt att vi är uppmärksamma på både vårt egna spelande och vår omgivnings spelande. Att se på sej själv utifrån är inte alltid så lätt, att ha självinsikt och se att man faktiskt spelar för mycket. Därför är det viktigt att ställa frågor till någon som du tycker eller tror spelar för mycket. Då kanske personen ifråga börjar fundera och det betyder mycket. För att kunna bryta ett mönster behövs vilja och energi. Vilja och energi kan man bara få genom självinsikt. Självinsikt kan man få genom olika saker. Ett sätt är att få lite obekväma frågor. Jag fick min slutgiltiga självinsikt om mitt spelmissbruk när min sambo gjorde slut. Så långt ska det inte behöva gå men i mitt fall var det nog det enda som kunde få mej att sluta. Jag hade givetvis ett val att fortsätta med spelet men som tur var så valde jag livet. Vi är tillsammans igen! Jag var väldigt nära att spela bort mitt liv och jag är väldigt tacksam över det liv jag lever idag.

Hur mörkt det än ser ut så finns det alltid en väg ur just din situation. Tänk på det när livet är motigt!

 

Läs Mer

Pengarna styr!

Jag frågar mej själv om pengar verkligen gör nytta? Pengar kan göra människor giriga och få fram dom sämsta sidorna hos en person. Det är klart att pengar kan göra nytta om dom används på ett bra sätt. Men vad är ett bra sätt? Kan vi förhålla oss till pengar på ett sunt sätt? Eller är vi så ”hjärntvättade” av det som matas 24/7 på tv, radio, internet och tidningar med mera, att pengar gör dej lycklig. Många går runt med illusionen att bara jag fixar pengar så blir mitt liv bra. Då kommer jag må mycket bättre. Men så är det förstås inte. Det finns massor med exempel att det faktiskt inte ligger till så. Utan det i många fall blir precis motsatt effekt. Men eftersom vi i Sverige och i många andra länder lever i ett konsumtionssamhälle så har ,pengar är lika med lycka, blivit en ”sanning”.

För min del var denna ”sanning” en bidragande orsak till att jag fastnade för vadslagning. Snabba pengar utan någon speciell ansträngning. Kan det bli bättre? Eller snarare sagt kan det bli sämre? Jag hade kunnat vunnit en miljon, två miljoner eller mer men det hade inte räckt, det hade aldrig varit tillräckligt. För jag jagade något som jag aldrig kunde få genom spelet eller pengar. Jag sökte något som hela tiden fanns inom mej, i mina tankar, i mitt inre. Trygghet! Visst, trygghet kan pengar ge i viss mån. Men är du inte trygg i dej själv så kan alla pengar i världen inte råda bot på det. Jag hade helt enkelt saker i mitt liv som jag inte hade bearbetat utan försökte ta en genväg. Genvägar är ofta senvägar. De kan kännas sköna för stunden men är ofta inte värda att ta i slutänden.

Man frestas hela tiden att ta genvägar. Köp på kredit, ta ett smslån nu, ät den här dieten och bli smal på några veckor, sätt in pengar på vårt spelbolag så får du den här fina bonusen. Det finns hur många exempel som helst. Är det så vi egentligen vill leva? Jag tror att vi får börja vara lite mer kritiska till hur vi prioriterar här i livet. Annars är risken stor att man står där på ålderns höst och ångrar en massa saker och är bitter.

Bitterhet är nog en av det värsta och jobbigaste egenskapen en människa kan ha i sitt liv. Så det jobbar jag hårt för att klara mej utan. Jag tycker jag har lyckats ganska bra hittills eftersom jag har varit med om en hel del som man lätt kan bli bitter av och även ens omgivning kan bli bitter av. Men jobbar man med sej själv så klarar man sej oftast från just bitterhet. Man får en nyanserad bild över varför saker har hänt och händer. Jag har fått mer förståelse både för mej själv och andra. Man ser inte bara handlingen utan får förståelse för handlingen. Sen så är förståelse och förlåtelse inte lika med att man ska tillåta saker som man tycker är orättfärdiga. Men man ska akta sej för att döma människor för hastigt innan man har hela bilden klar. Man få en förklaring för vissa beteenden och handlingar men för den sakens skull är förklaringen ingen ursäkt. Man har alltid ett val även om valet kan vara svårare efter omständigheterna.

Det jag vill säga är att låt inte pengarna styra dej allt för mycket i ditt liv. Att pengarna styr oss är inget att hymla med men tänk efter vad som är viktigt för just dej i ditt liv. Vad blir du lyckligare av?

 

 

Läs Mer

Hösten är här!

Jag spelade sista seriematchen i fotboll för Hargs BK igår. En säsong som har varit fantastisk. 18 vinster, 3 oavgjorda och endast 1 förlust på 22 matcher talar sitt tydliga språk. Division 5 blir division 4 nästa år för Hargs BK. Jag själv har äntligen insett mina kroppsliga begränsningar, kanske på grund av att jag har fått insikt i andra delar av mitt liv, och gått ner från en mittfältsplats till en mittbacksplats i laget. Vilken skillnad för min slitna kropp! På mittfältet springer man nästan hela tiden men som mittback läser du mest spelet, täcker ytor och fördelar bollar. En perfekt plats för mej och man grämer sej lite att man har varit så envis till att alltid sträva efter den där innermittsrollen. Men som sagt självinsikter kommer inte så lätt…

Jag vill spela fotboll nästa år. Igår hade vi egentligen inte mycket att spela för eftersom allt var klart sen ett par matcher tillbaka. Seriesegern och uppflyttningen var säkrad. Men jag var ändå sugen, ändå motiverad att spela fotboll. Jag tror mycket hänger på att jag är så tacksam över att jag fortfarande kan spela fotboll och uppskattar varje match betydligt mer nu än för 10-15 år sedan. Då visste jag att det alltid kommer nya matcher men nu har jag inte så många kvar att spela. Jag tror att livet i sej fungerar ungefär likadant. Det är vad jag hoppas på i alla fall. Att desto längre jag lever, desto närmare slutet av mitt liv jag kommer, desto mer uppskattar jag själva livet. Det är en härligt tanke. Jag har ingenting emot att bli äldre. Man lär sej hela tiden nya saker om sej själv och sin omgivning och utvecklas till en mer säker och harmonisk person. Jag förstår mer och mer vad som är viktigt och verkligen betyder något här i livet. Det som är nackdelen med att bli äldre är att man får lite krämper. Man blir stel och har lite ont. Men sånt är livet. Man får ta det goda med det onda ibland.

Nu har jag alltså avslutat min 20:e säsong i Hargs BK:s a-lag. Vi får se om det blir en säsong till. Jag är sugen, min kropp är det inte. Innan säsongen och även under säsongen har jag sagt både till mej själv och till min omgivning att den här säsongen får bli min sista. Jag tog det på allvar, jag var inställd på det men alla andra trodde nog inte riktigt på mej. Tydligen har jag sagt så några gånger förut men jag har väl kanske inte riktigt menat det då. Nu var jag inställd på det men har gett en fortsättning på fotbollsplanen en öppning. Allt beror på vad klubben vill, vad klubben ger oss spelare för förutsättningar och vilken trupp vi kommer att ha. Nu är det silly season och många klubbar kommer att dra i våra spelare. Speciellt nu i år eftersom det har gått så bra. Då gäller det för klubben Hargs BK att kunna presentera ett bra upplägg för att behålla spelare men också locka till sej några spelare. Det arbetet börjar nu! Vi får hoppas att klubben får ihop det för då är jag jättesugen på min 21:a säsong i den blå tröjan.

När fotbollssäsongen är slut då vet man att det är höst. Idag är det verkligen höst. Grått, blåsigt och regnet hänger i luften. Men jag uppskattar hösten. Man kan krypa upp i soffan under en filt och dricka en kopp te framför en bra film. Nu kommer också min skrivarperiod. När utomhusaktiviteterna avtar så tilltar inomhusaktiviteterna, däribland att skriva. Så hösten har sin charm. Precis som alla andra årstider. Varje årstid har sina fördelar och nackdelar. Det gäller att tänka mer på fördelarna så blir man positiv.

Nu känner jag mej som en frisk spelmissbrukare. Lite som en nykter alkoholist kan jag tänka mej. Uppskattar livet, det jag har i livet. Jag är väldigt lyckligt lottad. Spelet som jag maniskt var tvungen att spela är som bortblåst och befrielsen är fantastisk. Så jag uppmanar alla ännu en gång att har ni något i ert liv som ni börjar fundera på om det faktiskt är så sunt. Gör någonting åt det. Det kommer vara värt det. Att bryta ett osunt mönster är du och din omgivning värd. Ta hjälp och gör allt du kan för att försöka ändra tankemönster. Det går om din vilja är tillräckligt stark!

Läs Mer

Man glömmer så fort!

Häromdagen gick jag igenom några kartonger och hittade en gammal dagbok. Boken var daterad från 2008. Jag började läsa. Boken hade jag lagt upp som så att jag dagligen skulle skriva under fyra punkter. Om jag inte missminner mej så fick jag idén från en bok av Mia Törnblom. Hon som tog sej ur ett långvarigt drogmissbruk. Punkterna var dessa: mindre bra, bra, tack och hjälp. Riktigt intressant läsning och en nyttig påminnelse om hur mitt tänk var då kontra nu.

Desto mer jag läste av mina funderingar desto mer kom det fram en kille med stora spelproblem. Jag spelade dagligen många timmar. Mitt liv var ett konstant tänkande på spelet. Att jag skulle hitta det perfekta spelsystemet som jag kunde livnära mej på. Varje dag i dagboken så gick det att läsa något om mitt spelande. Antingen var jag ångerfull under punkten mindre bra eller gav jag mej beröm under punkten bra. Ibland bad jag om hjälp under punkten hjälp. Att mina system skulle fungera m.m. Under punkten tack var jag tacksam för saker som hade gått bra i mitt spelande. Varje dag fanns spelet med i åtminstone någon av de fyra punkterna. Det bevisar hur djupt inne i spelets tankar jag var. Då när jag skrev dagboken reflekterade jag inte över vad jag skrev eller vad jag hade skrivit. Nu 6 år senare kan jag se hur djupt rotat mitt tänk om spel speglades i allt jag gjorde. Dock började jag förstå att mitt spelande var galet. För läser man under punkten mindre bra så kommer det upp lite här och där att spelandet borde sluta. I alla fall vissa spelformer.

Mitt skrivande har hjälp mej till ett spelfritt liv. Inget snack om det. Men det har varit en väldigt lång process att nå dit. Idag har jag varit spelnykter i ungefär ett år. Det är jag väldigt stolt över. Jag var och är lika envis till att övervinna mitt spelmissbruk som jag var envis till att försöka hitta det vinnande systemet. Jag använde mej av mina styrkor för att komma ur missbruket. Idag lever jag nästan helt utan tankar på spel. För drygt ett år sedan var det just vadslagningen som kretsade i mina tankar 24 timmar om dygnet. Så alla ni som har ett missbruk i era liv, själva eller anhörig, det går att bryta. Det som behövs är vilja och den viljan måste komma från den som är i missbruket. Hade jag inte velat sluta med spelandet så hade jag än idag spelat. Men att sluta med spelandet är det bästa jag någonsin gjort och också det jag är mest stolt över i mitt liv. Man kan tycka att det är väl bara att sluta? Så har jag själv tänkt om andra. Problemet är inte bara själva missbruket utan vad missbruket döljer. Ångest med mera. Allt det bubblar upp när du inte längre missbrukar. Då behöver du ta tag i allt du har förträngt med din drog, din fix. Där är det stora arbetet. Sluta är ganska lätt men att sen inte börja igen när ångesten fullständigt knockar dej är det svåra. Eller vilket som är ganska vanligt, sluta med ett missbruk för att börja med ett annat.

Vissa människor verkar ha lättare att fastna i missbruk än andra. Att jag tillhör till den kategorin är det inga tvivel om. Varför jag hör dit är nog både socialt, genetiskt och diverse omständigheter. Men en sak som jag behöver vara uppmärksam på i resten av mitt liv är mitt egna agerande. Annars är risken stor att jag sitter där med ett missbruk igen. Ett bra uttyck är att man lär sej så länge man lever. När man inte lär sej längre så finns det inte mycket att leva för är ett annat.

 

Läs Mer