Meningsfullt

  • Vad fyller egentligen livet med meningsfullhet?
  • Är lycka och meningsfullhet samma sak?
  • Är lycka beständigt eller kortvarigt?
  • Kan vi spara ögonblick av mening och lycka?

img_8166

När jag var barn fanns en bok hemma som var skriven av en kinesisk filosof – Lin Yutang – (Konsten att njuta av livet). Boken skrevs 1937 och gavs ut på svenska på 60-talet. Den där boken diskuterades livligt hemma av olika anledningar. En anledning var att det finns en lista på saker i livet som skänker glädje och njutning till livet. En av de saker vi diskuterade vilt var skadeglädje som en anledning till lycka. Tonåringen i mig argumenterade mot orättvisan att skadeglädje skulle ge glädje. Jag har alltid haft ett ordentligt rättspatos, jag försvarade då – och försvarar nu .

Några kloka iakttagelser i denna bok är betydelsen att lata sig. Kapitlet har en underrubrik som lyder ”Människan är det enda djur som arbetar”. Kapitlet avslutas med en skön mening; ”Hur outrannsaklig är inte vår civilisation vars människor sliter och arbetar och grubblar sig till gråa hår för att tjäna sitt bröd, men som alldeles glömt bort att leka!”

Känsla av mening finns inte i våra liv automatiskt. Ibland får vår känsla av mening en ordentlig törn när vi utsätts för svårigheter av olika slag. Vi ser hur sjukdom och svårigheter belastar våra liv på ett orimligt sätt och undrar om det verkligen finns en mening med något.

Det kommer då och då forskning som visar på olika sätt att öka känslor av lycka och meningsfullhet och ofta handlar det om vägar för att öka närvaro, medvetenhet och glädje för vardagens små lyckokällor. Dessutom förmåga att hantera vardagens belastning genom att mota ur dem ur sinnet och släppa taget lättare. Då ökar vår motståndskraft mot belastningar i livet. Mindfulness och meditation är sådana ”hjärnträningsformer” som visat sig påverka flera områden i hjärnan rent fysiskt och ger effekt i form av ökad självmedvetenhet, långtidsminne och självreglering i hippocampus och minskar reaktiviteten i amygdala (reptilhjärnan) som påverkar ångest, rädsla och oro. Artikel i Washington Post.

Men hur bibehåller man de goda vanorna när allt är bra och lugnt för att ha skydd när belastningen kommer?
Hur motiverar vi oss att prioritera sådant som inte är ”nödvändigt” för stunden – utan att få känslan av att vi latar oss?

Jag är övertygad om att vi människor behöver leka mer, skratta mer, återhämta oss mer, umgås i lagom dos och lära oss vara själva med oss själva utan rastlöshet. Att få tid att hinna samla ihop de ögonblick som får oss att känna mening. Att notera dem – i sitt huvud, i text eller bild. Men på något sätt känna tacksamhet.

I min egen filosofi, en helt vanlig tisdag i september har jag kommit fram till att just meningsfullhet och tacksamhet har en påtaglig koppling. Tiden för att göra kopplingen på medveten nivå behöver prioriteras och värderas.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*