Quinoagröt med tropisk topping – Lyxig helgfrukost

Jag är en riktig grötälskare och får jag inte min havregrynsgröt och ägg om morgnarna går jag och längtar till dagen därpå, varför den inte uteblir /ersätts med annat särskilt ofta.

Dock brukar vi göra lite av en helgfrukost här hemma då de vanliga fiberhavregrynen mellan varven ersätts med vår hälsomüsli som grötbas som nu fasats över till denna läckra Quinoagröt om helgerna. Som jag såklart vill dela med mig utav.

Quinoagröt

Quinoagröt med tropisk topping
Tillagningstid ca. 20 min

6 port.
250 gram Quinoa
1 dl strimlade torkade aprikoser
0,5 dl kokosflingor (glömde vi i morse, helt OK ändå)
1 tsk malen ingefära
1 msk psylliumfrön
1 tsk salt
7 dl vatten

Vi har dessutom 1 msk chiafrön i. Väljer ni detsamma kan ni tillsätta lite extra vatten. Prova er fram.

Topping
Kärnor från ett granatäpple
2 tärnade mango (vi använder fryst)
1 dl rostade kokosflingor (går fint med vanliga)

Gör så här:
1. Blanda alla ingredienserna till gröten i en kastrull. Låt gröten småputtra 15 min, rör då och då. Späd med mer vatten om det behövs.
2. Servera gröten toppad med granatäpple, mango och kokosflingor.

Tips! Psylliumfrön är väldigt fiberrika och den bästa vattenlösliga fiber vi har om jag får säga. Ett ”magiskt” frö för god magbalans. Vill man dock ersätta dem går det fint att använda någon form av kli eller krossade linfrön.

Pys iväg och handla nu så ni kan bjuda på Quinogröt på söndagsmorgonen ;-).

Recept: Sara Begner

Läs Mer

Kramas mer för ett längre och lyckligare liv

I går var kramens dag, men den kan man väl ändå ha varje dag!? Det tycker jag allt!

Forskningsresultaten är entydiga om att när vi kramas frisätts ”myshormonet” oxytocin vilket i sin tur triggar lyckoämnet dopamin, vilka drar igång kroppens bromssystem, det parasympatiska nervsystemet, vilket både sänker hjärtfrekvensen, blodtrycket och produktionen av stresshormonet kortisol vilket boostar immunförsvaret.

Förutom att man fylls av positiva känslor och tankar visar forskningen att oxytocin motverkar inflammationer, påskyndar läkningsprocesser och stimulerar näringsupptag. Det är helt enkelt något livsviktigt i längden.

Vuxna kan överleva utan mänsklig närhet, men knappast leva då beröring är lika viktig som mat.

Har ni missat anledningarna till att kramas mer så kommer ett flertal här:

1. Ökar ditt välbefinnande då oxytocin och dopamin frisätts

2. Sänker blodtrycket och minskar nivån av stresshormonet kortisol, vilket i sin tur minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar

3. Stärker immunförsvaret

4. Ökar tilliten och dämpar rädsla

5. Gör oss mer benägna att samspela med andra

6. Stärker relationen till personen du kramar

Kramars effekt

Våga ta på varandra gott folk och ha en gosig helg!

Läs Mer

Mens och PMS besvär – en del av en kvinnas liv

I yngre dar hade jag min mens, några få dagar, måttligt, utan några som helst övriga irriterande symptom.

NU, 40+, herre gud, magen svullnar och värker, humörsvängningar (skyller jag i varje fall på, haha…), finnar eller ”bölder” skulle jag nog hellre uttrycka det, som en kraftfull explosion, samtidigt som det rent ut sagt forsar obegränsat med blod ur mig. Så sansat startar min period i månaden upp… och jag vet att väldigt många med mig känner igen sig eller har det hästlängder värre!

Japp, här har vi nackdelen med att vara kvinna, men det finns såklart bot eller i varje fall lindring, som mot det mesta.

Dagens blogginlägg handlar om just mens och PMS. Så ni läsare får lite bättre koll på läget ;-).

En dansk studie från 2009 visar att genomsnittsåldern för mensdebuten har sjunkit med ungefär en månad per decennium sedan 1800-talet. Då var genomsnittsåldern 17 år, i dag ligger den runt 12. Att åldern har sjunkit så mycket förklarar forskare med våra ändrade levnadsförhållanden. En ung kvinna drabbas i dag av färre allvarliga sjukdomar än en kvinna för två hundra år sedan. Våra ändrade matvanor, med en kost som innehåller mer socker och fett, kan vara en bidragande orsak till att starten för puberteten och mensen fortsätter att krypa ner i åldrarna. En amerikansk studie har till exempel visat att ett stort sockerintag kan påverka åldern för första mensen.

Mens består av slemhinna
Många tror att mensen bara är rött blod och blir oroliga om de ser klumpar eller om mensen varierar i färg. Mensen består mest av slemhinna som kroppen stöter ut. Blodet kommer från det stället slemhinnan suttit. De flesta blöder bara en halv deciliter blod per mens. Ser man klumpar i mensen är det en del av slemhinnan. Helt normalt.

Menscykeln
Det som händer i kroppen under menscykeln är att livmoderslemhinnan genomgår förändringar som styrs av könshormonerna östrogen och progesteron. Under dag 1-14 bygger östrogenet upp en slemhinna som kan ta emot det befruktade ägget till livmoderväggen. I äggstockarna börjar hormonet FSH stimulera äggblåsorna (folliklar) till att utveckla ägg i äggstocken. Ungefär 13-16 dagar in i cykeln är ägget/äggen mogna, blåsan spricker och ägget är redo att befruktas. Många kvinnor kan uppleva en ökad sexlust under denna period, det är äggets sätt att tala om för kroppen att det vill bli befruktat. I samband med ägglossningen produceras progesteron som förbereder slemhinnan för att ta emot det befruktade ägget. Sker inte detta minskar produktionen av hormonerna, kroppen stöter ut slemhinnan i form av mens och en ny menscykel börjar.

Kvinnors smärta
Från första mensen ökar riskerna för en rad kvinnorelaterade bekymmer som till exempel svamp och torra slemhinnor. Klassiska mensskydd som tamponger och bindor är en av de bidragande orsakerna.
Mensskydd innehåller ibland doftämnen och plaster som stänger in fukten och bidrar till att risken för svamp i underlivet ökar. För slemhinnorna kan man äta havtornsolja som innehåller Omega 7 och A-vitamin. Omega 7 finns naturligt i slemhinnor och kan därför vara bra att få i sig mer av. Det finns i bär som nypon, mango och havtorn.

Var tredje kvinna upplever någon form av PMS dagarna innan mens. Kvinnor i 30-40 årsåldern upplever mer besvär än yngre kvinnor.

PMS

Symtomen för PMS (premenstruellt syndrom) kan variera; man kan känna sig trött, ha lätt för att brista ut i gråt, vara lättirriterad och ha svullen mage. Ibland kan besvären vara riktig illa, som ångestkänslor, och kallas då för PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom). Fyra till åtta procent av alla kvinnor i Sverige lider av PMDS. Vissa p-piller kan hjälpa mot besvären och forskning visar att de med allra mest besvär kan må bättre av antidepressiv medicin (SSRI) dagarna kring mens

Snällt mensskydd för både dig och miljön
Menskoppen är ett alternativ till tampong och binda, den har en hållbarhet på upp till tio år och torkar inte ut dina slemhinnor. Menskoppen ska sitta precis innanför slidöppningen och kan sitta kvar när du badar och under hela natten. Du tömmer koppen ungefär två gånger per dygn, sköljer av den och sen är det bara att sätta tillbaka den. När mensveckan är över rengör du koppen genom att koka den.

8 år
Från det att första mensen brukar dyka upp som en röd överraskning runt 12-13 års ålder och tills du nått över 50-årsstrecket har du blött i ungefär 2 880 dagar, eller åtta år.

Tips som gör mensen lindrigare

– Rör på dig om du kan och orkar. Motion ökar blodcirkulationen vilket kan lindra smärta.
– Vila. Om smärtan är svår kan det vara skönt att ligga ner med benen uppdragna.
– Drick mycket vatten.
– Träna avslappning eller gör något lugnt och mysigt.
– Lägg något varmt på magen.Som t.ex. en varm vetekudde på nedre delen av magen.
– Cyklo-f tabletter kan användas mot riklig menstruation. Finns receptfritt på apotek.
– Mot värk kan du ta receptfria värktabletter, t ex läkemedel som innehåller ibuprofen. Ta den rekommenderade dosen så fort du känner att värken börjar komma.

Ha koll på din PMS

Om du vet med dig att varje månad blir ”Mrs Hyde” kan det vara en bra idé att börja kartlägga dina menstruationer.

På så vis kan du vara beredd på när mensen ska komma och när i menstruationscykeln du får PMS. Det kan nämligen vara skönt att veta vad ditt dåliga humör och din nedstämdhet beror på. Då kan du tänka rent logiskt att den kommer att gå över – även om det inte känns som så just då.

Förvarna nära och kära
Genom att ha koll på din PMS kan du också förvarna andra att du har PMS. Om dessa vet om att du mår dåligt så kanske de ger dig lite större hänsyn.

Träna, träna, träna
Motion tar bort stress, fungerar avslappnande och gör att endorfiner frisätts i kroppen. Ett lyckopiller som du verkligen kan behöva.

Vila mycket. Det är under vila och sömn som kroppen återhämtar sig.

Naturläkemedel

Femal balans Forte: Är ett växtbaserat naturläkemedel som säljs på apoteket. Behandling mot bröstspänningar, huvudvärk och svullnad i magen.

Femicur: Naturläkemedel som används som behandling mot ömma bröst, svullnad, irritation, oro och nedstämdhet.

Jättenattljusolja (GLA): Är omega-6 fettsyra som kan fungera som behandling mot PMS och bidra till en normal hormonbalans.

Om du tar några naturläkemedel är det viktigt att ta upp med din läkare att du gör det då det kan påverka andra mediciner.

Akupunktur
Akupunktur används som behandling mot det mesta. För behandling mot PMS sätts tunna nålar på olika ställen på kroppen som frigör ”lugn-och-ro” hormonet oxytocin samt minskar stresshormonet cortisol.

P-piller (hormonbehandling)
Rätt sort kan ge mycket bra effekt på din PMS. Detta kallas för hormonbehandling och skyddar även mot oönskade graviditeter.
Kom bara ihåg att p-piller inte skyddar mot några könssjukdomar och kan ge biverkningar både under tiden som du äter dem och efter att du slutat. Om det är möjligt kan det därför vara en god idé att prova någon annan behandling innan du sätter igång en hormonbehandling. Det kan ta tid att hitta rätt typ av p-piller och får du fel kan det göra att du blir sämre.

Antidepressiva
Om du mår mycket psykiskt dåligt kan du få antidepressiva läkemedel som svarar mycket bra på PMS. Dessa läkemedel kallas för SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare).

Sex
Får kroppen att slappna av (lindrar även mensvärk). Ger endorfiner och lindrar spänningar i kroppen.

Nu känns det genast mycket bättre :-).

Lycka till och trevlig helg!

Läs Mer

Nu går vi mot ljusare tider

Vi klarade oss onekligen igenom årets mörkaste dag. Nu väntar ljusare tider.

Ljuset kickar igång oss!

Vintersolståndet (22/12) är tidpunkten då solen står som lägst på himlen sett från norra halvklotet. Antalet ljustimmar är försvinnande få.

Lyckligtvis kommer belöningen snabbt eftersom det redan dagen därpå börjar bli ljusare igen.

Ljuset är oerhört viktigt för att vi ska må bra.

Ljuset gör att hjärnan klickar i gång och börjar jobba hårdare.

Vi blir gladare och piggare av ljus.

Vi välkomnar det naturliga D-vitaminet tillbaka!

Bristen på naturlig D-vitamin är ett stort problem på vårt norra halvklot.

D-vitamin – ett av kroppens viktigaste näringsämnen. Flera studier har hittat samband mellan depression och D-vitaminbrist. En teori är att vitaminet verkar i samma område av hjärnan som påverkar vårt humör, genom exempelvis ”lyckohormonet” serotonin.

Att det dessutom blivit ett vitt härligt vinterland gör ju inte saken sämre.

NJUT av helg och snöknaster, det ska vi!

Mina superfina
Foto: Veronica Johansson

Läs Mer