Tuns damer nådde final i Värmbols 7-mannacup

Äntligen var det dags för den årliga begivenheten i Duveholmshallen. DFK Värmbol lyckades detta år genomföra sin 7-mannacup ”Värmbol Dam Cup” på samma lördag som herrarnas NWP Cupen i Oxelösund vilket skavde för mig en smula. Men det var som det var och för mig kändes det givet att åka till Katrineholm och titta på denna intressanta inomhusfotbollscup.

Lovisa Ederström IK Tun
Lovisa Ederström och hennes kompisar i IK Tun tog sig ända till final där det slutligen blev stopp när Lindö FF vann med 1-0 i förlängningen. Bilden från tidigare på lördagen då Tun spelade 1-1 mot BK Tinnis (i grönt).

Jag åkte upp för att se några matcher på förmiddagen i denna traditionella damcup. Mitt intresse räckte till att bevaka vad IK Tun, IFK Nyköping, IK Viljan och DFK Värmbol tog sig för på den stora inomhusplanen. Utöver de sörmländska lagen fanns fyra östgötska lag på plats samt IFK Lidingö och Adolfsbergs IK (Örebro).

Duveholmshallen Katrineholm
Duveholmshallen i Katrineholm

I två grupper med fem lag i varje gick ettorna och tvåorna vidare till semifinaler. IK Tun tog sig som grupptvåor till semifinal där de mötte IK Viljan. Tun gick vidare till final via 2-1-seger. I den andra semifinalen möttes Lindö FF och Smedby AIS och den matchen avgjordes i förlängning, 1-0 till Lindö. I finalen mötts alltså IK Tun och Lindö FF och vid full tid stod det 0-0, precis som gruppspelsmatchen slutade dessa lag emellan. Finalen avgjordes i förlängningen där Lindö var vassast och de segrade med 1-0.

Läktare Duveholmshallen
Läktare finns vid ena kortsidan av Duveholmshallen och i huvudsak bestod publiken under dagen av spelare som för tillfället inte tävlade

För IFK Nyköping var det lite tjurigare. Från början hade de säkert med sig tillräckligt med spelare men otur och tuffa skador reducerade manskapet till en avbytare när det återstod en gruppspelsmatch. IFK spelade tre stycken 0-0-matcher samt förlorade med 0-1 mot DFK Värmbol. Även arrangörsklubben Värmbol hade det lite tjurigt men fixade i alla fall en seger och en oavgjord på sina fyra gruppspelsmatcher. Hela resultatlistan hittar du HÄR (klicka på länken längst ner på sidan) >>>

IFK Nyköping Dam
Tunt på IFK Nyköpings avbytarbänk redan under tredje gruppspelsmatchen

Jag kunde notera att IFK Lidingö består av ett stort antal spelare som måste ligga i Sverige-toppen vad gäller träningstimmarna i fighting face. Tack! Och som bästa krydda för mig i egenskap av flicklagsledare i Stigtomta IF var att ”vår” tidigare spelare Ebba Åkerman gjorde mål i sin andra seniormatch på lördagen för IK Tun. Ebba fanns med i Södermanlands trupp som var i Halmstad i somras och gör nu sällskap av bl.a. Emma Holm i Tun och dessa -03:or har både talang och framtiden för sig. Ebba, du är självklart saknad av alla i Stigtomta IF F02-04 men vi önskar dig stort lycka till och hoppas du får en fortsatt positiv utveckling i din nya klubb!

Ebba Åkerman IK Tun
Den tidigare flicklagsspelaren Ebba Åkerman från Stigtomta IF har nu tagit steget in i seniorfotbollen. I lördagens andra match för Tun satte Ebba målet som innebar 3-1 mot IFK Lidingö.

Jag har satt samman ett bildgalleri från lördagsförmiddagens matcher där våra sörmländska lag var i farten och du hittar ungefär exakt 222 bilder HÄR >>>

Over and out

Läs mer

Gnestas förlustnolla intakt i Alltrean

Det var en alldeles vådlig och väldig upplevelse att ta sig till Gnesta under söndagseftermiddagen för att titta på ortens ishockey-stoltheter i Alltrean Östra. På förhand en toppmatch, en viktig sådan för Gnesta om de har för avsikt att behålla initiativet i serien, och med derbykaraktär eftersom Södertälje Pojkarnas AIF ligger ett par spottloskor och ett underhandskast norrut. Jag har lovat mig själv att hålla mina bloggtexter korta framöver, främst p.g.a. tidsskäl, men en holmgång liknande den som bjöds i söndags går ju inte att sammanfatta hur snabbt och kort som helst. Hur gärna man än skulle vilja.

Erik Behm Gnesta IK
Det var inte särskilt fult mellan Gnesta IK och SPAIF i Alltreanmötet men nog smällde det en och annan gång. Här har Gnestas Erik Behm fått en SPAIF-spelare på kroken.

Det närapå galna mötet slutade med hemmaseger i förlängningen med 8-7. Detta efter att lagen suttit i förarsätet växelvis under tre perioder. Det var två jämngoda lag som turades om att dela ut hurringar. Gnestas spel under de 60 minuterna kan liknas vid en EKG-kurva från en patient med hopphjärta. Inget fel i det, en flatliner är på alla sätt mycket tråkigare att titta på.

Hagstumosse parkering
Jag är inte vid Hagstumosse särskilt ofta men fy tusan vad svårt jag hade att komma upp på deras grusparkering denna gång, trots att bilen har fyrhjulsdrift.

Söndagens match var tillfället då Nyköpings-bekantingen och genomsympatiske hockeyprofilen Johan Norberg skulle göra comeback på isen. I sin premiärmatch för Gnesta IK blev speltiden ungefär noll minuter. Debuten i det blå matchstället är skjuten på framtiden efter en skada under uppvärmningen. Inte för att jag vill lägga för mycket vikt på Johans axlar men hans backspel hade behövts under söndagen och hade kanske inneburit en säkrad seger inom ordinarie matchtid. Laget hade ett nyinstiftat pris till söndagens serieomgång och Johan belönades med ”Matchens fårskalle” för sin icke-insats. Jodå så att…

Johan Norberg Gnesta IK
Längre än till samlingen innan matchstart kom inte Johan Norberg denna gång. En skada på värmningen och debuten hos Gnesta IK skjuts en smula på framtiden. Johan är den vänstra av de två spelarna bakom målet (alltså bredvid Rasmus Johansson).

Denna säsong har Gnesta IK farit fram värre än Röjar-Ralf. Först i division 3, där enda poängtappet var en förlustmatch mot Lidingö Vikings HC, och sedan i Alltran Östra där första poängtappet skedde i söndags då 7:e omgången spelades och SPAIF lurade av dem en pinne i och med det oavgjorda resultatet vid full tid. Stabilt med andra ord. Det syntes mig dock som om Gnesta IK:s offensiv är helt odiskutabel och av den ramstarkare sorten medan defensiven lämnar lite att önska. Släpper man in 7 mål måste man liksom göra 8 för att vinna matchen.

Marcus Axbom Peter Fredriksson Gnesta IK
Assisterande Gnesta-tränaren Marcus Axbom till vänster och huvudtränare Peter Fredriksson till höger i bild

Jag har ju beklagat mig över att jag inte riktigt får ihop vad Nyköpings seniorhockeylag egentligen heter. Det tävlingsofficiella namnet vs populärnamnet. Det finns uppenbarligen fler ishockeyföreningars namn som skaver. SPAIF är en förkortning av Södertälje Pojkarnas AIF och i min bok innehåller det en särskrivning som närapå smärtar att skriva ut. SPAIF blir arbetsnamnet hädanefter i denna bloggtext, tack.

Domartrio Gnesta Ishall
Huvuddomare Stefan Skoog flankeras av linjemännen Ludwig Ekengren och Kim Axelsson

Jag har sannerligen inte nött ner Gnesta IK och deras ishockeylag i bloggsammanhang. Förra vintern tittade jag till dem för första gången och detta var mitt blott andra besök i Gnestas ishall. Trots den knapphändiga kontakten har det blivit en del igenkännande nickar när jag stuckit in nosen i getingboet. Som vanligt i hockeysammanhang är det alltid trevligt. En så tuff sport med mycket adrenalin och hårda tag borde kanske frambringa personer med attityd utanför isen men så är det icke. Det är utmärkt för regionens ishockey att det finns möjligheter att spela på olika nivåer och det är inte länge sedan styrkeförhållandena var de omvända då Gripen höll till längre ner i seriesystemet och Gnesta IK låg högre upp.

Diskbänk i Gnesta ishall
Diskbänksrealism i Gnesta ishall där utrymmet mellan hemma- och bortalagets bänkar är platsen att hänga på som fotograf

Vad som anses bra och gångbart inom musikens värld är omöjligt att fastställa. Jag kan inte påstå att Gnesta ishalls högtalare erbjuder något som skär mina trumhinnor till finstrimlad purjolök. Helt okej pausmusik med dängor från förr. Men det är inte originalframföranden och jag undrar lite stillsamt om det är något blandband man fångat upp i disken hos Gabbe Hellman på Cirkle K i Gnesta. Klart bättre än coverversionerna i Let’s dance men det säger inte så mycket eftersom det är tröstlöst uselt. Finns det något lovande källarband i Gnesta som ännu inte nått utanför bygränsen?

Ishockeypublik Hagstumosse
Gnestas ishockeypublik följer troget sitt lag och till söndagsmatchen hade 293 åskådare sökt sig till Hagstumosse för någon timmes underhållning

I korta ordalag blev matchen mot SPAIF en resa längst en bergochdalbana för spelare, ledare och publik. Gästerna tar ledningen innan kvittering och ledningsmål kommer från hemmalaget. 1-1 görs av David Stråhle när halva perioden passerat och 2-1 kommer från Morgan Söderström en och en halv minut senare. Gnesta utökar till 3-1 minuten senare genom Andreaz Nordlie innan reducering till 3-2 kommer med drygt fyra minuter kvar av perioden då SPAIF spelar 5 mot 4.

David Stråhle Gnesta IK
David Stråhle gör Gnesta IK:s första mål mot SPAIF, ett mål som innebar kvittering till 1-1
Morgan Söderström Gnesta IK
Morgan Söderström gav Gnesta ledningen till 2-1 och var bubblande glad
Andreaz Nordlie Gnesta IK
Andreaz Nordlie utökade Gnestas ledning fram till 3-1 efter 12:47 av första perioden mot SPAIF

Om första halvleken kändes stabil från hemmalagets sida och med en motståndare som var onödigt frikostiga i egen zon så blev inledningen av andra perioden desto dystrare för Gnesta. Den var i mina ögon riktigt dålig och hemmaspelarna varken synkade eller tände till. SPAIF gör 3-3, 3-4 och 3-5 under första delen av perioden. Från mitt perspektiv och med Gnesta-ögon så kom sedan Gnesta IK:s viktigaste och nödvändigaste mål i matchen när Niclas Claesson lyckades peta in reduceringspucken fram till 4-5 då matchuret stod på 18:20. Hade SPAIF fått in en puck istället så hade det nog varit godnatt.

Niclas Claesson Gnesta IK
Innan andra periodpausen inföll lyckades Gnestas Niclas Claesson reducera med sitt viktiga mål fram till 4-5

Hemmalaget hade tydligen ett lyckosamt snack i omklädningsrummet inför tredje perioden. De kom ut med ny tilltro på sina egna förmågor och kunde kvittera till 5-5 efter 4:29 då Rasmus Ahlbom flippade in en backhand. Återigen tog Gnesta ledningen och gjorde 6-5 en och en halv minut senare när Niclas Claesson gjorde sitt andra mål för dagen. SPAIF-tränaren fick nog och begärde timeout. Hans spelare hade tappat både fokus och humör. I spel 5 mot 3 gör så Gnesta 7-5 och denna gång var det matchens lirare (i mina ögon) Erik Behm som med drygt 10 minuter kvar av matchen gav hopp, tro och segervittring till sitt lag. Säg den lycka som varar för evigt och SPAIF reducerar med drygt 7 minuter kvar att spela och när sedan Gnesta fick en spelare utvisad kvitterar SPAIF till 7-7 när det återstod 2 minuter och 18 sekunder av matchen.

Rasmus Ahlbom Gnesta IK
Gnestas Rasmus Ahlbom ordnade kvitteringen till 5-5 i början av tredje perioden
Erik Behm Gnesta IK
Efter Niclas Claessons 6-5 gjorde Gnestas back Erik Behm 7-5 i spel 5 mot 3

En micropaus senare var vi inne i förlängningen och den dominerades inledningsvis av gästerna som tryckte på ordentligt med sina tre utespelare. Gnesta-spelarna kände kanske att de hade något att försvara inför sin hemmapublik och de reste sig med den äran. 3 minuter och 39 sekunder in i förlängningen lyckas slutligen Kevin Stråhle hitta nätmaskorna bakom Daniel Asplund i SPAIF-målet och hemmasegern skrevs slutligen till 8-7. Vilken dramatik och vilken sanslöst svängig match mellan två offensivt mycket kompetenta division 3-lag!

Kevin Stråhle Gnesta IK
Gnestas Kvein Stråhle blev matchhjälte med sitt mål fram till 8-7 i förlängningen

En spelare som inte nämnts här ovanför men som jag imponerades av från första bytet var Tony Lagerström. Precis som för ett år sedan då jag såg Gnesta IK för första gången så slog det mig vilken grymt skicklig spelare detta är. Inget mål denna gång men han leder assistligan så det skriker om det i Alltrean Östra och förtjänar självklart en bild i detta blogginlägg.

Tony Lagerström Gnesta IK
Tony Lagerström. Mannen, myten , legenden och någon som definitivt bidrar till att göra Gnesta IK till en av huvudfavoriterna till seriesegern i Alltrean Östra denna vinter.

Jag har med varsam hand (nåja) valt ut och redigerat drygt 140 bilder från söndagens match och du hittar mina alster HÄR >>>

Lycka till i fortsättningen Gnesta IK!

 

Läs mer

Fotbollslasses sportår 2018

Ett år är snart till ända, ett nytt väntar runt hörnet med armarna vidöppna. Vad framtiden har att erbjuda kan vi blott gissa medan det som varit har fastnat i olika grader i våra minnen. Att sammanfatta 2018 är komplext men om jag begränsar det till att handla om mitt sportfotoår blir det lättare. Den lokala idrotten tuffar på, vissa sporter och lag har nått resultatmässiga framgångar medan det har varit betydligt tuffare för andra.

KVBS Katrineholm Bandy åter i allsvenskan
Den 11/3 stod det klart att Katrineholm Bandy tagit klivet upp till allsvenskan i bandy igen. Backavallens publik kunde jubla ikapp med sina bandyhjältar.

Mitt bloggande och min sportfotografering bottnar i den lokala damfotbollen. Det gör mig ont att forna topplaget IFK Nyköping sett sin fasadfärg flagna och säsongen 2019 ser det inte bättre ut än att IFK återfinns i distriktsserien division 3 tillsammans med bl.a. Hargs BK. Dock har jag under de senaste åren försökt vidga mina vyer och det står både herrfotboll och helt andra sporter på menyn.

Cheer Legacy Nyköping
DM Mellersta och Stockholm avgjordes på Rosvalla i slutet av mars och våra lokala cheerleaders i Cheer Legacy var givetvis med och gjorde bra ifrån sig

Det återstår massor för mig vad gäller att täcka in sporter som jag tidigare aldrig bevittnat eller dokumenterat. Jag gör ingen grej av att jaga och bocka av sporter men nyfikenheten tar ibland över och då lyckas jag emellanåt hitta ett arrangemang som lockar. Utan direkt ansträngning kunde jag kliva utanför ytterdörren hemma i Stigtomta och fota en liten del av startfältet i Yngaren runt i slutet av maj. Cykelsport där tyngdpunkten vilar på breddidrott är helt i min smak.

Yngaren Runt 2018
Yngaren Runt den 27/5 blev premiär för mig vad gäller cykelsporten

Ett tillfälle under året som kostade mer än inträde och några mils bilresa blev när Runtuna mötte Malmköping i herrarnas division 4-serie på Runavallen. Skyfallet under matchen gjorde inte bara mig sjöblöt utan den ena av mina kameror packade ihop och kostade några tusenlappar att laga. Bra, då vet jag var gränsen går för vad utrustningen klarar av.

Ola Pettersson Runtuna IK
Ola Pettersson och hans lagkamrater i Runtuna IK bjöd på både fotboll och ett överraskande ösregn en sen augustikväll på Runavallen

Att leta sporthändelser i närområdet innebär att man många gånger hamnar på Rosvalla. Vare sig man vill eller inte. Den lokala fotbollen föredrar jag alla dagar i veckan att konsumera på någon annan arena än just Rosvalla men inomhusidrotterna har ju onekligen en helt fantastisk arena att tillgå. Variationen är stor, inte bara för att det finns allt från ishallar till friidrottsfaciliteter i Rosvallas inre, där möjligheterna till arrangemang i fantastiska A-hallen lockar både nära och långväga gäster.

Futsal IFK Nyköping
En gång i tiden rynkade jag lite på näsan inför inomhusfotboll men när futsal spelas av specialiserade lirare har jag definitivt fallit för den sporten. Tyvärr verkar det inte direkt lovande för IFK Nyköpings futsallag i division 1-serien den innevarande säsongen.

Huruvida IFK Nyköpings handbollsherrar och deras klassiska arrangemang Handbollsfredag ska hålla till i A-hallen på Rosvalla eller i Sporthallen kan diskuteras. Stämningen i gamla Sporthallen när det är fullsatt är något mycket speciellt men det går inte med den bästa viljan i världen att kalla Sporthallen fräsch. Och med en kamera i handen föredrar jag absolut att fota i A-hallen där det åtminstone ”bara” är en färg på lamporna i taket.

Emil Persson IFK Nyköping
Emil Persson och hans kompisar i IFK Nyköpings handbollslag tog sig efter lyckosamt kvalspel äntligen tillbaka till division 1

Som du märker i detta blogginlägg har jag enbart en bild per sport. Vad gäller t.ex. handbollen är naturligtvis IFK Nyköpings avancemang en stor grej på den lokala sporthimlen. Men vikten av att är efter år stå för värdskapet av Sverigecupen i handboll förtjänar på många sätt en bild också. Nu selekterar jag hårt och då blir bilderna från Sverigecupen något var och en får leta upp bland mina äldre blogginlägg här på SN. En sport som däremot inte bidragit till mer än ett par inlägg under året är innebandyn. Det har bara råkat bli väldigt, väldigt lite innebandy för min del under 2018. Bättring krävs eftersom denna sport utövas av väldigt många och dessutom på ett fantastiskt framgångsrikt sätt. Nyköping har inte bara traditionen att vara en ishockey eller handbollsstad, innebandyn och framförallt flaggskeppet Onyx i allsvenskan har med all rätt satt sin prägel.

Onyx vs FBC Kalmar 180106
I januari 2018 mötte Onyx gästande FBC Kalmar i Rosvallas A-hall

Efter att de senaste åren ha följt ishockeylaget Gripens resa från division 4 till division 1 gav jag mig ut på ett vådligt äventyr när jag följde laget på bortamatchen mot Hammarby den 27/1 -18. En något udda företeelse att följa med laget på en bortamatch men det gav möjligheten att dokumentera hur livet som hockeyspelare är på en av alla oändligt många Stockholms-resor som den sporten erbjuder. Jag är dessutom otroligt tacksam över tillmötesgåendet från spelarna och ledarna i Gripen, de är sannerligen något alldeles extra!

Hammarby vs Gripen 180127
Bortamatch för Gripen när de mötte Hammarby på Hovet inför de entusiastiska Bajen-supportrarna

Att fota motorsport har inte bara visat sig mycket svårt utan även galet dammigt. Särskilt ett varmt och torrt år som 2018. Motorsport är ett brett spann av tänkbara varianter och jag hittade detta år till folkrace-banan, rally-vägarna, crosskart-tävlingen samt trial-SM. Nej, någon speedway blev det inte denna säsong av olika skäl. Jag har (med undantag av speedway) märkt hur stort sug det är på materialet jag presenterar och hur tacksamma man tycks vara för det jag gör. Märkligt, i mina ögon har motorsporten en jättestark produkt som står upp alldeles utmärkt utan min inblandning. Det finns också väldigt många som fotar och visar bilder efter de flesta tävlingarna och därmed är konkurrensen stenhård med många fotografer som är både drivna och ruggigt säkra.

Kvällsfolkrace Björshultsbanan
SMK Nyköpings kvällsfolkrace i maj är en given tävling om vädret är bra eftersom kvällsljuset över Björshultsbanan erbjuder härliga möjligheter för mig som har en kamera i händerna

Ibland är sydöstra Södermanland en allt för liten skådeplats för att hitta vissa sporter. Hade jag börjat med denna sportfoto-hobby några år tidigare så hade jag kunnat fånga Oxelösunds IK:s eller t.o.m. Vrena IF:s bandyverksamhet. Nu har jag valt att åka till utmärkta Backavallen där Katrineholm Bandy huserar. Om sportgudarna vill kanske vi däremot har ett rugbylag i Nyköping om något år, ett frö är sått som kanske gror sig större. Även för rugbyn, denna eminenta men stenhårda gentlemannasport, är närmaste alternativ Katrineholm. Jag har också jagat ner till Norrköping och Bollspelaren för landskamper m.m. och är det någon sport som ska få mig att åka långt så är det rugby.

Katrineholm Griffins
Katrineholm Griffins mötte klassiska Attila Rugby den 29/9 på Djulö IP utanför Katrineholm

Kanske är det en aning udda men mina bevakningar av dynamiskt skytte har varit det överlägset mest uppmärksammade under mina år som sportfotograf och bloggare. Dessa idrottare presterar på hög nivå i en sport som är riktigt svår att bemästra. Många kanske ser deras tävlingsredskap och rynkar på näsan men då tycker jag att man dömer ut skytte som sportgren alltför lättvindigt och på lösa och fördomsfulla grunder.

ONYX 2018
Den 23/9 arrangerades ONYX och som prematch den 22:a tävlade även en grupp gevärsskyttar på banorna vid Koxäng utanför Nyköping

Jag kan inte klumpa ihop volleyboll med beachvolleyboll när jag ska redogöra för dessa tävlingsformer efter 2018. Nyköping har varit värdstad för två riktigt tunga tävlingsarrangemang och allt är Nyköpings Frisksportares förtjänst. I slutet av maj och en bit in i juni spelades det Euro League-matcher där Sveriges landslag på både herr- och damsidan var inblandade. Skådeplats var, förstås, Rosvallas A-hall och för damerna slutade det på allra bästa sätt då de vann Silver-ligan.

Sveriges volleybollandslag damer
Sveriges volleybolldamer vann finalen i Silver-divisionen över Österrike den 17/6 -18

Nästa mega-arrangemang att nämna är stoppet som Swedish Beach Tour för andra året i rad har gjort på torget i Nyköping. Även här är det Frisksportarna som ska ta åt sig mestadelen av äran och det är verkligen ett arrangemang som bör ses av alla i vår del av länet. Jag väljer ut en bild från herrfinalen där lokala superstjärnan Linus Tholse går upp i en nätduell mot ungdoms-OS-mästaren David Åhman.

David Åhman Linus Tholse
Tyvärr hängde regnet i luften under hela finaldagen för Swedish Beach Tour-stoppet i Nyköping den 12/8 -18

För mig som hobbyfotograf och bloggare är tiden en bristvara. Min fritid äts i allt större utsträckning upp av mitt delansvar i flickfotbollsverksamheten som vi har i Stigtomta IF. Hur det blir inför 2019 är tyvärr ett frågetecken men tillsvidare är min prioritering den att tjejerna i F02-04 går i första hand. Samtidigt måste jag erkänna att det egna laget är ett av de minst fotograferade, av någon konstig och outgrundlig anledning.

Lovisa Jansson i duell mot spelare i IK Viljan den 1/5 -18
Stigtomta IF:s Flickor födda 02-04 är mitt huvudfokus i egenskap av ledare och en av orsakerna är att näst yngsta dottern Lovisa (till höger i bild) spelar där

Jag avslutar med en bild som inte är tagen under 2018. Och jag hade önskat att jag aldrig någonsin hade behövt visa denna bild av den anledning som jag nu gör. Under hösten nåddes vi av det olidligt ledsamma beskedet att Kalle Eriksson gått bort. För mig som tidigare bloggat för Lokalsporten blev Kalle en pålitlig kamrat att vända mig till när plattformen strulade m.m. Kalle var en visionär med de godaste och bästa intentioner för Nyköping där sporten skulle vara en viktig sammanhållande länk. Jag vill härmed visa mitt deltagande i förlusten och saknaden för Kalles anhöriga och nära vänner.

Kalle Eriksson Lokalsporten
Lokalsportens Kalle Eriksson intervjuar Edina Begovic på Folkungavallen efter en av IFK Nyköpings matcher säsongen 2014

I och med detta sätter jag punkt för mitt sportfotoår 2018. Hur mina ambitioner ser ut inför 2019 ska jag låta vara oskrivet. Är tidsbristen lika stor som detta år kommer jag att dra ner på texterna för att ändå hinna bevaka den lokala sporten i bildform. Till dig som läser mina blogginlägg och tittar på mina bilder vill jag uttrycka min stora tacksamhet, du är garanterat en av anledningarna till att jag håller på med detta år efter år. Till dig som oavsett nivå utövar sport så önskar jag att du fortsätter eftersom du också är en av anledningarna till att jag lägger timme efter timme på lokala sportbevakningar med helt ideella förtecken.

Gott Nytt År!

Läs mer

Smakstart på vårettan för Gripen

Jag kan inte tänka mig något annat än att kalla Nyköpings seniorlag som spelar ishockey i division 1 Östra för Gripen. Men vad som gäller i namnfrågan vet jag egentligen inte. De anges som Nyköpings HF Ungdom i officiella seriesammanhang och det innebär att med tiden kommer de att benämnas som ”Nyköping” av motståndare, lokaltidningsskribenter m.fl. och därmed kommer ursprungsnamnet Gripen att tonas ut allt mer. Hur som helst och från det ena till det andra har nu fortsättningsserien i division 1 Östra startat. De mest framgångsrika lagen knatar vidare på Allettan-stigen medan Gripen och några ytterligare lag ger sig på spel i HockeyEttan Östra Vår. Seriestarten ägde rum fredagen den 28/12 och Gripen välkomnade Vallentuna till Rosvallas A-hall där slutsiffrorna skrevs till 5-3 (2-1, 1-2, 2-0).

Jubel för Gripen i Rosvallas A-hall
På många sätt har Gripen anledningar att jubla efter fredagens inledning av fortsättningsserien av division 1 Östra

Jag ska fatta mig kort när jag nu summerar Gripens match mot Vallentuna. Denna bloggtext är mestadels till för att få ut de 140 bilder som jag tagit och redigerat efter fredagsmatchen i Rosvallas A-hall. För den som eventuellt går i tankarna att titta på ishockey i Nyköping den närmaste tiden kan jag varmt rekommendera ett eller flera besök på Rosvalla. Utifrån det som tillagades och serverades i fredags finns det många anledningar och skillnaden mot grundseriens sista seriematch (seger över Segeltorp med 2-0) var stor. Från andefattigt och en aning själlöst till engagerat och intensivt.

Gryphons Nyköping
Det kom 705 åskådare till fredagens premiärmatch av HockeyEttan Östra Vår och klacken (som uppenbarligen blivit bekvämare och föredrar att sitta ner nuförtiden) var med på noterna

Vad har hänt sedan grundserien avslutades den 12/12? Truppen är i det närmaste oförändrad (där fortfarande Adam Thim och Albin Ivarsson-Hamberg är otroligt saknade) men man har plockat in en assisterande coach som bidrar med mer än en klingande värmländsk dialekt i båset. Peter Nordström kan vara en del av tändningen bland spelarna, för glöd fanns det i stora portioner i fredags.

Peter Nordström Gripen
Gripens assisterande tränare Peter Nordström var mycket aktiv under matchen mot Vallentuna
Erik Berggren Gripen
Erik Berggren blev klar till fredagsmatchen mot Vallentuna och denne lovande talang lånas in för ett par matcher från division 2-spel i Nässjö.

Utan att ha sett mycket av Gripen på division 1-nivå måste jag ändå försöka mig på att hävda att deras första period mot Vallentuna var bland det bästa jag sett detta lag prestera. De fick ihop det även i andra perioden men då fick dock gästerna chansen att sticka hål på Gripen emellanåt trots att hemmalaget fortsatt var spelförande. Den tredje perioden gick ner i energi men som tur var belönades Gripen retroaktivt för allt de slitit sig till under de två första perioderna. Ishockey är underbart intensivt och som lagsport är den spännande eftersom man regelbundet skickar in 3 till 4 olika lag på isen under en match. De olika femmorna påverkar utgången och ska takta in i varandras arbete.

Intro Gripen Nyköping
Ännu ett försök att få till en godtagbar bild på Gripens intro. Jag kämpar vidare.

Det fanns några saker som stack ut med Gripens insats i fredags. Dels var det glöden och energin som spelarna visade. Dels var det offerviljan. Det smällde längst sargerna och förvisso sägs det att Vallentuna gärna trycker på men här stod Gripenspelarna för initiativet i närkampsspelet. Och jag såg under hela matchen exempel på hemmaspelare som kastade sig för att täcka skott eller bryta passningar. Denna energi kom från spelarnas inre och var inte det jag skulle beskriva som desperation.

När krutröken lagt sig och allt summerades återfann vi fem olika målskyttar i Gripen. På många sätt var varje mål lika viktigt men Pontus Broengs kvittering till 1-1 första perioden, Marcus Lindbloms 3-3 i slutet av andra perioden och John Mobergs 4-3 i tredje perioden var avgörande för matchutvecklingen. Målen i kombination med många fina försvarsinsatser samt Otto Bäcklins målvaktsspel lyser lite extra efter denna premiärmatch.

Pontus Broeng Gripen
Pontus Broeng i Gripen gjorde mycket som var väldigt bra mot Vallentuna och hans 1-1 i första perioden sticker ut lite extra.
Cornelis Cilthe Gripen
I samband med ett backskott från Pontus Broeng gjorde Cornelis Cilthe 2-1 för Gripen i första perioden
Marcus Lindblom Gripen
Med ryggen mot kameran ser du Marcus Lindblom som kvitterar till 3-3 i andra perioden mot Vallentuna
John Moberg Gripen
Efter att ha kört totalt slut på sig under andra periodens slut (astmaattack) så klev John Moberg ut i tredje perioden och blev bara bättre och bättre. Hans 4-3 i slutet av tredje perioden blev galet viktigt för matchutgången.
Gilito Garcia Gripen
Spiken i kistan blev Gilito Garcias 5-3 som han lyfte in från den egna försvarszonen i Vallentunas tomma kasse när det återstod 6 sekunder av matchen.

Möjligheterna till överblick från A-hallens fotobås är obefintliga. Närheten till spelet och spelarna ger förvisso bra närvarokänsla i bilderna men det är från en hög position uppe på läktarna som det går att få känsla för strukturen och överblicken av spelet. Under tredje perioden satte jag mig med mitt längre teleobjektiv på läktarplats och där förstod jag vilken enormt viktig spelare Robin Axbom är för Gripen. Vilken aktionsradie och vilket ansvar den karln tar för sitt lag! Han stack ut med sitt kunnande och sin kapacitet.

Robin Axbom Gripen
Robin Axbom levererar verkligen och är skäl nog för att ta sig till Rosvalla för att se Gripen spela denna vinter

Om du vill se mina försök att fotografera ishockey efter fredagens match mellan Gripen och Vallentuna så hittar du 141 bilder via denna länk >>> Jag är glad och tacksam att premiärmatchen spelades en fredagskväll vilket gjorde att det inte krockade med mina åtaganden som flicklagsledare (som tränar onsdagskvällar och söndagseftermiddagar). Om det råkar bli match för Gripen någon gång i framtiden då fotbollstjejerna inte tränar så ska jag definitivt försöka mig på ett återbesök på Rosvalla. Fredagsmatchen gav verkligen mersmak, håll i det här nu Gripen.

Läs mer

Oövertygande annandagsseger

Calma. Det hade behövts en rejäl dos Calma för att stilla balanssinnet efter annandagens allsvenska bandymatch på Backavallen i Katrineholm mellan Katrineholm Bandy och gästande TB Västerås (hädanefter benämnda som ”Tillberga” i texten). Det svängde hejvilt och hemmalaget tog med oss upp på de höga topparna men vi gungades också ner i de djupaste av dalar. Vem behöver inte åksjuketabletter i en sådan situation?

Annandagsbandy Katrineholm Bandy TB Västerås
Den allsvenska bandymatchen mellan Katrineholm Bandy och Tillberga under annandagen slutade 7-6 (3-1) i finväder och inför storpublik

Väderprognosen inför annandagens familjefest på Backavallen utlovade solsken och några plusgrader. Och visst blev det så. Fantastiskt fint väder bjöds och endast de riktigt inbitna vinterfanatikerna eller de överdrivet påpälsade kan ha saknat minusgraderna. Vi fick en lågt stående eftermiddagssol, tre plusgrader och vindstilla.

Skidspår Backavallen
På löparbanorna runt Backavallens A-plan finns två preparerade skidspår för de riktiga entusiasterna
Ponnyridning Backavallen
Ponnyridningen i samband med annandagsbandyn på Backavallen var ett av bevisen på att arrangörsklubben vill nå familjerna och en så bred publik som möjligt

Jag fick inte något tillfälle att fråga någon av Katrineholm Bandys representanter kring hur de år efter år lyckas få ett spelschema som ger dem hemmamatch på annandag jul. Kanske är det så att man lyckas byta till sig detta tack vare bandyintresset i stan. I år hamnade man på 7:e plats i publikligan för landets alla annandagsbandymatcher. Detta inkluderar alltså även elitseriematcherna. Bra jobbat och vad kul att Södermanlands bandynäste håller ställningarna! 1658 åskådare tog sig till Backavallen, må vara att det var gratisentré. Bandypropaganda behövs och jag tycker personligen att traditionen med live-bandy på annandagen lockar så mycket mer än engelsk ligafotboll med överbetalda fotbollsdivor sedd från TV-soffan.

Bandypublik Backavallen
Härligt publiktätt på läktarplats när Katrineholm Bandy bjuder in till annandagsbandy på Backavallen

Om de yttre omständigheterna var perfekta så kan man inte med den bästa vilja i världen påstå att de sportsliga förutsättningarna var direkt glimrande för vare sig Katrineholm Bandy eller deras onsdagsmotståndare Tillberga. Inför matchen stod lagen på 5 inspelade poäng vardera och de återfanns på de två kvalplatserna för att förhoppningsvis kunna hänga kvar i allsvenskan. Genom annandagens Katrineholms-seger har sörmlänningarna åtminstone häng på IFK Rättvik ovanför strecket. Tillbergas förlust petade ner dem ett hack och de är just nu näst sist i tabellen med Västanfors IF bakom sig på 3 poäng. Redan på lördag möts Tillberga och Katrineholm på nytt, gissa om det är viktiga poäng på spel även då.

Katrineholm Bandy annandagsbandy 2018
Katrineholm Bandy har haft det tufft i återkomsten till bandyallsvenskan och behöver verkligen få ihop spelet under återstoden av serien
TB Västerås annandagsbandy 2018
TB Västerås, eller Tillberga Bandy Västerås för att vara tydlig och exakt, kämpar för överlevnad i allsvenskan säsongen 2018/19

Trots en lång rad av matcher utan seger för Katrineholm inledde de annandagens bandymatch på ett övertygande sätt. Kollektivt självförtroende är en bräcklig företeelse men gissningsvis inspirerade inramningen och det stora antalet åskådare runt Backavallens isyta. Min gissning är att den månghövdade publiken inte bara hade en inverkan på hemmalagets prestation under första halvleken utan även under det gastkramande slutet. Mer om den galna avslutningen senare i texten.

Rober Carlsson Katrineholm Bandy
Katrineholm Bandys huvudtränare Roger Carlsson kunde efter annandagens match räkna in två välbehövliga poäng men har säkert en del att slipa på med spelarna inför allsvenskans fortsättning

Redan i tredje minuten tog hemmalaget ledningen då Lars Larsson lyfte in en retur med en backhand. Hemmalaget agerade tryggt och säkert och 2-0 kom i 14:e minuten då Linus Doktare klämde in bollen efter en hörna. Att gästerna reducerade till 2-1 i 29:e minuten verkade inte bekomma Katrineholms-spelarna utan de trummade oförtrutet vidare. Repliken kom tämligen omgående då Jesper Ekström satte 3-1 i 31:a minuten och i och med detta fick resultattavlan vila under återstoden av halvleken. Utöver målen hade Katrineholm ett par riktigt vassa lägen för ytterligare nätkänning.

Pausunderhållning Backavallen
Pausunderhållningen var mer än charmerande vilket dock inte kan sägas om…
Korvkö Backavallen
…korvkön som ringlade sig lång trots frenetiskt arbetande funktionärer kring grillar, korvgrytor och kaffepannor

Andra halvlek tog vid där den första slutade. Ett par minuter fick vi i publiken vänta innan hemmalaget utökade sin ledning till 4-1. Denna gång genom Victor Nilsson. Pang, boom och det kändes bekvämt och innanför komfortzonen. Nästa kapitel i detta referat har dock den mindre smickrande titeln ”Konsten att inte stänga en match”.  Här parkerades minsann inga bussar, stängdes inga framfartsvägar eller korridorer. Tillberga började sin upphämtning i 53:e minuten och inom 6 minuter stod det 4-4. Timeout Katrineholm. Gästerna tog ledningen fram till 4-5 i 67:e minuten. Klacken kippade efter syre.

Katrineholm Bandy klack Backavallen
Katrineholmsklacken gjorde vad de kunde och trots en minst sagt mörk matchutveckling under andra halvleken så stod de kvar på barrikaderna och lyfte sina hjältar ute på isen

Med en fjärdedel kvar av matchen var det svårt att se hur sjutton Katrineholm skulle kunna vända på steken. Fanns det något svar att komma med, gick det att hämta sig från chocken att bli uppåkta och omkörda? Jajamensan, tydligen stöps bandyspelare i en slags form där moral och karaktär sätter sin prägel. Och min teori är att den stora hemmapubliken hade betydelse. Inte nödvändigtvis för att den hejade och tjoade särskilt mycket. Nej, det var nog snarast så att man som spelare inte vill något annat än att visa sin publik att man kan och vill vinna matcher. Moral-boost de luxe med 1658 bandyåskådare.

Fredrik Öjdahl Katrineholm Bandy
Hörna efter hörna hela matchen igenom. Det skulle vara intressant att ta del av hörnstatistiken för matchen. Katrineholm Bandys Fredrik Öjdahl torde ha somnat in på onsdagskvällen med ispåsar på sina handleder efter alla hörnor han tog hand om mot Tillberga.

5-5 i 76:e minuten på hörna och spelaren som stod för kvitteringen var Linus Doktare. Alltid denne Linus när det som mest behövs. Och 6-5 i 79:e när Niklas Eriksson gör det han är allra bäst på, mål. Var steken vänd nu? Hade hemmalagets desperation gett inte bara publiken mer att titta på utan också ett slag i motståndarnas solarplexus? Nej. Kvittering till 6-6 i 89:e efter retur på en hörna och en viss oförmåga att få undan bollen från hemmalaget. Skulle minnen av tidigare matcher där förluster kommit i slutminuterna spöka för Katrineholm? Denna gång var de starkast och lite oväntat lyckades Emil Andersson fastställa slutresultatet till 7-6 i andra tilläggsminuten. En inte helt van målskytt som stod ute på isen och omtumlad blev omfamnad av sina lagkamrater. Publikens jubel studsar förhoppningsvis runt mellan Emils trumhinnor någon dag ytterligare.

Och inte tusan vann jag något på min 50/50-lott. Den här gången heller.

Du hittar nästan 250 bilder från annadagsbandymatchen 2018 i mitt bildgalleri. Det här var skoj, det gör vi om nästa år, eller hur?!

Läs mer

Gripens grundserie färdigspelad

Det finns kanske de som trott att jag helt och hållet övergivit ishockeyn och Gripen. Icke alls, det har handlat om att de spelar hemmamatcher som varje gång krockar med de träningspass som flicklaget i fotboll har. För mig var det 9 månader sedan jag såg en hockeymatch och över 10 månader sedan Gripen var i fokus (om jag undantar höstens promotionbilder som togs i slutet av september).

Nyköping Gripen Hockey
Gripen gör sig klara för match hemma i Rosvallas A-hall när sista grundseriematchen i HockeyEttan Östra mot Segeltorps IF strax ska börja

Är Gripens sötebrödsdagar över? Peakade hajpen runt laget den 20:e april 2017 då Sportbladet på sitt mittuppslag berättade om Nyköpingsklubbens kliv från ishockeyns bakgård till finrummet i HockeyEttan? (Jag är fortfarande grymt stolt över publiceringen som ramades in med mina bilder på lirarna och med Magnus Eriksson i spetsen.) Hemmapublikens intresse tycks ha svalnat och det vände sig i min mage när jag läste om de ekonomiska bekymmer som uppdagades inför den andra säsongen i division 1. Många av de lokala spelarna har försvunnit bort till förmån för importer från andra delar av landet.

Hockeyklack
Klacken under Gripens match mot Segeltorps IF den 12/12 -18

Steget från idrottens lokala nivå till gränstrakterna där eliten håller huserar är ruggigt svårt att ta. Se till exempel IFK Nyköping damlag och Nyköpings BIS fotbollsherrar och du förstår vad det innebär. Allra tydligast blir det på herrsidan där vi ser att stans bästa hockey- och fotbollsspelare behöver sällskap utifrån för att kunna hävda sig. Nyköping har kanske inte de där riktigt tunga sponsorkontona att sätta sitt hopp till när det gäller finansieringen av toppidrotten. Men är det något vi har som står sig ytterst väl i konkurrensen så är det Rosvalla som idrottsanläggning. Den är något att hitta en replik på för de flesta orterna i riket.

Gripens hockeyintro
Gripens intro är effektfullt men precis totalt omöjligt för mig att göra rättvisa med kamerorna

Är det något som finns i Nyköpings Hockey Ungdom och dess seniorlag Gripen så är det engagemang, drivkraft och vilja. Så länge visionerna och arbetsviljan finns kommer ishockeyn att ha en framtid i vår tätort. När klivet togs till HockeyEttan innebar det ett stort steg som kräver tålamod för att på riktigt etablera ett division 1-lag i stan på nytt. Att omgående begära spel i Allettan är möjligtvis inte rättvist mot varken laget eller organisationen runt Gripen, trots att laget själva säkert vill formulera ambitionen från första stund. Inget fel med optimistiska målsättningar, det lockar spelare, sponsorer och inledningsvis också en bred publik. Huruvida det ekonomiska stålbadet som klubben tvingats till påverkat det sportsliga utfallet kan jag inte bedöma men jag vet i alla fall att bortfallet av två extremt viktiga spelare har haft negativ effekt. Lirare som Albin Ivarsson Hamberg (krossat ben) och Adam Thim (trasig axel) växer inte på träd och saknas alldeles väldigt mycket av laget och publiken på Rosvalla.

Oscar Jernström Nyköping Gripen Hockey
Gripens ansvariga tränare Oscar Jernström lotsar sitt lag genom den andra division 1-säsongen sedan säsongen 2017/18

En positiv effekt av skador och sjukdomar som också härjat i Gripen är att klubbens juniorer fått kliva in i hetluften. Och de har gjort det med den äran. Det måste vara riktigt inspirerande att spela i J20 och få chansen till spel i HockeyEttan. Erfarenheten från detta har de unga talangerna med sig i framtiden och vissa av dem kan redan nu etablera sig på den nivån. Det bubblar, poppar och fräser om ishockeyn i Nyköping vilket känns otroligt kul. Resultaten kommer och jag är beredd att vänta om det dröjer!

Gilito Garcia Nyköping Gripen Hockey
När Viktor Bemström trycktes ner i isen var lagkamraterna Emil Karlsson (skymd) och Gilito Garcia snabbt framme för att markera

Onsdagskvällens match mot Segeltorps IF var grundseriens sista i HockeyEttan Östra. Att de båda lagen ”bara” spelade om poäng för att positionera sig inför fortsättningsserien var känt sedan tidigare. Gripens något svajiga och darriga höst syntes under första perioden som omöjligen kan sägas ha motiverat entrépengen för de 311 i publiken. Att tränarstaben i gästande lag höjde Rosvallas stora ishall innan första nedsläpp indikerade att de i alla fall fick inspiration för kvällen. (De gav också tummen upp till Gripens klack som sades vara en person mer än de själva har på sin hemmaarena.) Segeltorp tog kommandot och fick ett rejält grepp om sin motståndare tack vare två Gripen-utvisningar i början av perioden. Inte förrän efter drygt 15 minuter av matchen så kunde hemmalaget etablera ett eget anfallsspel och det skedde tack vare en utvisning. Trögt, minst sagt. 0-0 och 5-12 i skottstatistik säger en hel del.

Rasmus Hedström Segeltorps IF
I gästande Segeltorps IF:s mål återfanns Rasmus Hedström, förra säsongen i Gripen

Att andra halvlek också slutade 0-0 var mer oväntat. Vad som sades i Gripens omklädningsrum skulle vara värt några hundralappar för att få höra. Laget kom in på isen som vinnare med fart under skridskorna och en tro på sig själva som helt lyste med sin frånvaro under matchens första 20 minuter. I ärlighetens namn spelade det inte så himla stor roll att mittakten blev mållös, underhållningsvärdet var plötsligt stort. Bristen på skärpa framför motståndarmålet vittnade dock om att spelarna inte riktigt har det flow som en radda segrar ger, det där som ger målskyttar som utan att tveka prickar nätmaskorna som det mest självklara i hela världen. Andra periodens skottstatistik 19-8 beskriver i alla fall scenförändringen väldigt tydligt.

Otto Bäcklin Nyköping Gripen Hockey
Att Gripens målvakt Otto Bäcklin utsågs till hemmalagets bästa spelare var helt rättvist. Han höll nollan och gjorde en betydande insats framförallt i den första perioden när inte mycket stämde framåt för hans lagkamrater.

Hemmalaget fick lön för sin möda under tredje perioden. Spelkvalitén sjönk något, kanske var det orken som började tryta, och det blev öppnare åt båda hållen. Något som jag ändå måste berömma Gripen för var offerviljan och noggrannheten i försvarsspelet. Inga hiskeliga bjudningar (med något litet undantag) och sådant ger råg i ryggen inför fortsättningsserien. Skottstatistiken i tredje perioden stannade på 9-8 och på två av de nio skotten som hemmalaget fick iväg mot Hedström i motståndarmålet så plingande det till på resultattavlan. Gripen tog luften ur sin motståndare genom mål i 44:e och 47:e matchminuten.

1-0 Robin Axbom Nyköping Gripen Hockey
1-0 genom Robin Axbom efter att han norpat åt sig pucken från motståndarna och utan assist tryckte in pucken bakom Rasmus Hedström i Segeltorpsmålet
Robin Axbom Nyköping Gripen Hockey
Robin Axbom i Nyköping Gripen Hockey
2-0 Kim Lindström Nyköping Gripen Hockey
Trotjänaren Kim Lindström fastställer slutsiffrorna till 2-0 mot Segeltorps IF
Kim Lindström Nyköping Gripen Hockey
Kim Lindström har varit med i Gripen under hela resan från division 4

Jag blir oftast väl emottagen när jag är ute i verkligheten och sportbevakar med mina kameror. Självklart avslöjar mitt alter ego ”Fotbollslasse” att igenkänningen är som störst ute i grannskapets fotbollsföreningar. Men det finns inget sammanhang som kan mäta sig med hur trevligt bemött jag blir som när jag besöker Gripen. Från entrén och hela vägen in i fotobåset. Det värmer i mitt idrottshjärta och för det är jag enormt glad och tacksam!

Jag har redigerat 140 bilder från onsdagens möte mellan Gripen och Segeltorp och du hittar dessa bilder HÄR >>>

Lycka till och på återseende!

Läs mer

Katrineholm Bandy får jobba vidare

Inför bandysäsongen 2018/19 är Katrineholm Bandy tillbaka på de allsvenska arenorna efter två år i division 1. Hashtaggen #viskatillbaka är utbytt och skrivs numera #viärtillbaka. Kostymen är dock stor och fylls den inte upp under innevarande säsong finns risken att man blir tvungen att skriva ”vi är tillbaka!” för att beskriva en degradering till division 1 igen. Och så vill nog ingen inom den sörmländska bandyn ha det. KVBS är flaggskeppet och viktig i regionen, deras verksamhet på barn- och ungdomssidan framgångsrik på flera plan.

Niklas Eriksson Katrineholm Bandy
Katrineholms Niklas Eriksson på väg att tryckas ner på isen under lördagseftermiddagens match hemma på Backavallen mot gästande Nässjö IF som tämligen obehindrat kunde ta med sig en 7-3-seger från det allsvenska mötet

Sporten är onekligen satt på undantag, oroliga ord beskriver publiktapp på arenorna och det diskuteras bland annat hur bandyns regelverk ska förändras för att på så sätt kännas fräsch och attrahera. Ingen kan ta ifrån bandyn dess kult- och traditionsbärande roll inom svensk idrottsrörelse. Storlagen har byggt inomhushallar för att kunna bedriva verksamheten vidare utan påverkan från vädrets makter, utvecklingen har nått långt från svunna tiders matcher på frusen sjöis. Jag knäar inför det faktum att det på Nässjö IF:s klubbemblem står ”1899” tryckt i nederkant. Det ger tyngd och perspektiv.

Bandyportföljer
Bandyportföljer intill fötterna bland publiken på Backavallen

Bandy är sport på riktigt. Lagsportens alla tjusningar ryms inom dess ramar. Det är de fladdrande matchtröjornas sport. Fart, teknik, taktik och en stenhård liten bollusling som från sidan är omöjlig att följa. Det är finess och lirande istället för fysiskt brunkande. Jag önskar på många sätt att jag hade börjat mitt sportbloggande 10 år tidigare eftersom jag då kunnat ta del av sporten både på Ramdalen och Strandängen. Oxelösunds IK och Vrena IF har varit del i bandykulturen men dessa verksamheter består numera av allt vagare minnen.

Backavallen entré
Betongportalen till Backavallen är fulsnygg. Mycket sport bedrivs på Backavallen men det är bandyn som nivåmässigt väger tyngst.
Backavallens bandyis
I skiftet mellan höst och vinter sänker sig mörkret tidigt över Backavallens bandyis där elbelysningen är absolut nödvändig
Katrineholm Bandy
Det är gott om publikplatser på Backavallens långsidor och vid uppehållsväder är långsidan utan tak definitivt mest populär

För nästan exakt tre år sedan besökte jag Backavallen för att se allsvensk bandy för första gången. Då liksom nu var det Nässjö IF som var på besök. Då liksom nu slutade matchen med en säker seger för gästerna. Den gången skrevs siffrorna 3-8, denna gång lyste 3-7 på resultattavlan. Då liksom nu var bortaklacken med den klingande småländska dialekten på plats. Jag minns att fanorna var med den 19/11 2015 och noterade nu att de av olika anledningar inte vajade. Jag beundrar lojaliteten hos dessa bandysupportrar.

Nässjö IF klack
Nässjö IF:s hängivna bortaklack var inte stor men de hördes och stod för en del av den allsvenska matchens inramning under lördagseftermiddagen. De var på plats tidigt och väntade ivrigt på matchstarten klockan 15.00.

Mellan raderna kunde jag utläsa att av helgens två allsvenska matcher för Katrineholm Bandy så var mötet mot Nässjö IF i förväg en förväntad förlust. Att man mer skulle ägna sig åt att minimera risker och förlustsiffror. Nässjö visade sig också vara en allt för svår motståndare, de var helt enkelt bättre i det mesta. Söndagens möte mot Tranås BoIS är den match där Katrineholm Bandy måste studsa upp igen efter flera förlustmatcher i rad. För arbetsron och tabellpositionen måtte detta scenario falla väl ut. I skrivande stund befinner sig Katrineholm på en kvalplats med endast två lag bakom sig, ett av dessa lag är nämnda Tranås BoIS.

Jesper Ekström Katrineholm Bandy
Det är ett bekymmersamt skadeläge i Katrineholm Bandy och en av flera skadade lirare är Jesper Ekström som under lördagens match kunde ses i korvkön istället för ute på isen p.g.a. en axelskada

På min väg från Stigtomta till Katrineholm vid 14-tiden på lördagseftermiddagen var jag mer än tacksam att det senaste dygnets ihållande regn lugnat ner sig. Nu var det bara erbarmligt gråtrist. Det hjälpte lite att jag åtminstone fick se en älgko med två kalvar komma ångandes över fälten vid Drögsta. De två plusgraderna i luften och barmarken gav inte särskilt mycket vintervibbar. Vis av erfarenhet klädde jag mig trots allt i full vintermundering då det garanterat går åt när man stillastående ska fotografera sport under ett par timmar utomhus.

Bandypublik Backavallen
Från läktarhåll på Backavallen kunde då och då några äkta bandyapplåder uppfattas. Det dova ljudet av vantar som möter vantar höras om man var riktigt uppmärksam.

Inför lördagens match hade Katrineholm Bandy spelat 6 matcher och skrapat ihop 4 poäng. Gästande Nässjö IF hade på 5 matcher spelat ihop 5 poäng. Den allsvenska serien är ännu i sin linda och med endast två poäng vid seger blir det en kompakt tabell där en seger eller en förlust får stor effekt för tabelläget. Katrineholm Bandy tog en välmeriterad seger över AIK den 17/11 men behöver få ordning på grejorna för att lyfta sig i tabellen. Skadeläget är en sak som oroar tillsammans med oförmågan att hålla tätt bakåt.

Katrineholm Bandy
Katrineholm Bandy gör sig redo för match mot Nässjö IF på Backavallen den 1/12 -18
Nässjö IF
Nässjö IF laddar för allsvensk match på bortaplan mot Katrineholm Bandy

Direkt vid matchstart syntes att Katrineholm för tillfället saknar det kollektiva självförtroende som behövs. Osäkerheten när man kliver upp en division och sedan inte radar upp segrar blir närapå förlamande. Gästerna tog omgående tag i taktpinnen och gjorde också mål på hörna innan 4 minuter var spelade. I efteranalysen kunde jag ändå läsa att strukturen i försvarsarbetet var ett steg i rätt riktning och att det snarare var individuella misstag som bjöd motståndarna på onödigt mycket utrymme i målprotokollet. Gott så, seriespel är en pågående process av justeringar och anpassningar av individuella och kollektiva ageranden.

Adam Jokinen huvuddomare
Domarduon på Backavallen diskuterade en hörnsituation under andra halvlek

När Katrineholms Fredrik Öjdahl kvitterade till 1-1 efter ett frislag i 9:e minuten följdes det av en spelsekvens då hemmalaget lyfte spelet och skapade ett flertal hörnor. När dessa blev resultatlösa sjönk dock modet och den välbehövliga boosten som de fick av sitt inledande mål tonade ut. Gästerna åt sig in i händelserna på nytt och tog över kommandot med eftertryck. 1-2 i 25:e minuten följdes av 1-3 i 4:3 efter en rejäl bjudning från Katrineholmsförsvaret.

Fredrik Öjdahl Katrineholm Bandy
Fredrik Öjdahl gav Katrineholm Bandy tro och hopp med sin kvittering i början av matchen
Halvtid Katrineholm Bandy
Med underläge 1-3 i halvtid klev spelarna ut till andra halvlek för att förhoppningsvis äta sig ikapp i målprotokollet mot Nässjö IF

Det gick inte ens en halvminut av andra halvleken förrän gästerna ökade på sin ledning fram till 1-4. Där och då kändes det som att det var spiken i kistan. När man har haft en halvtidspaus på sig för att samla tankarna, ge instruktioner om vad som behöver göras och laddat för krafttag för att vända på steken så hjälper det knappast att motståndarna får peta in ytterligare en pyts direkt. Målet följdes av ett totalt spelövertag för Nässjö och de ökar på till 1-5 i 60:e samt 1-6 i 62:a. Ett straffmål av Linus Doktare i 67:e minuten gav 2-6.

Linus Doktare Katrineholm Bandy
Katrineholms Linus Doktare kom med i målprotokollet tack vare det straffmål han tryckte in fram till 2-6

Nu var ju matchen stängd av gästerna sedan länge och straffmålet hade ingen större påverkan på spelet. Vi fick dock se matchen mål när Katrineholms unge Lucas Palm skrinnade förbi allt och alla i 86:e minuten och reducerade till 3-6. Riktigt snygg soloprestation. Slutresultatet fram till 3-7 fastställdes av gästerna i 89:e minuten.

Lucas Palm Katrineholm Bandy
Lucas Palm stod för matchens prestation när han gjorde Katrineholms tredje mål i slutet av matchen efter en soloräd från egen planhalva

Det blev en ganska situationsfattig bandymatch där jag famlade och kämpade för att fånga intensiv kamp, actionfyllda scener och laddade ansiktsuttryck. Säkert berodde det på min ovana att fota bandy men också för att det aldrig blev den tajta match vi alla hade hoppats på. Med andra ord har jag fyllt mitt bildgalleri med allt annat än kioskvältar-bilder. Du hittar mitt bildgalleri HÄR >>>

Jag önskar Katrineholm Bandy stort lycka till i fortsättningen av den allsvenska återkomst-säsongen!

Läs mer

Innebandycup i Korpens regi

När begreppet ”korpen” används i sportsammanhang handlar det inte om varken Hugin eller Munin från den nordiska asatron. Vi vänder blicken från de stora kråkfåglarna och söker oss istället 100 år bakåt i tiden till den framväxande korporationen med idrottsinriktning på arbetsplatser runt om i Sverige. På den vägen är det och idag hittar vi ungefär 400 föreningar som samlas under Korpens paraply. Det utövas sport i gemenskapens tecken med glädje och folkhälsa som fantastiska sidoeffekter. Samt en och annan hetsporres välväxta tävlingshorn som tittar fram när det kokar över…

Swedish Floorball Cup kval Nyköping
I tävlingssammanhang, oavsett nivå, skapar adrenalinet och engagemanget förutsättningar för en och annan dispyt (eller skärmytsling om du föredrar det uttrycket)

Jag försöker erinra mig om jag skrivit om verksamheten i Korpen i något tidigare blogginlägg. Jag har ju skrivit en och annan text sedan 2011. Att jag själv spelat korpfotboll från tonåren tills jag var 30+ är säkert spårbart i något halvhjärtat bloggavslöjande. Det blev någon säsong i Nyköpings innebandyserier också. Då liksom nu kretsar Korpen Nyköpings verksamhet kring Lasse Eklund, verksamhetsansvarig med hyfsad rutin och erfarenhet vid det här laget.

Lasse Eklund Korpen Nyköping
Lasse Eklund är verksamhetsansvarig i Korpen Nyköping med baslägret i Gumshallen

Lördagen den 24:e november belägrades Rosvallas A-, B- och C-hall av traktens alla korpinnebandyspelare. Kvalspel till den jättelika Sweden Floorball Cup avgjordes och det sätter sitt avtryck hos kommunens lokalbokning en gång om året. Nu vet ju alla som någon gång varit på Rosvalla att möjligheterna till storarrangemang är ypperliga och det är inga problem att hysa en Korp-aktivitet av denna dimension.

Rosvalla Nyköping
Here we go again. And again and again. Rosvalla, idrottstemplet med det blåsiga och kalla yttre men också med ett varmt och rymligt inre liv.
Rosvalla foajé
I Rosvallas foajé syntes det under lördagen att Korpen tillfälligt gjort lokalerna till sitt rede

Med någon timme att spendera på sportbevakning under den passerade helgen valde jag alltså att söka upp den stora innebandycupen på Rosvalla. Nu kommer det inte att bli något referat från någon av de få matcherna som jag såg och fotograferade runt lunchtid på lördagen. Därtill såg jag för lite av cupspelet och dessutom slank ju slutsegrarna i herr- respektive damklassen obemärkt förbi. Du kan se helgens resultat via den här länken. Självklart gratulerar jag Buskhyttan Indians och FFamiljen till segrarna i respektive klass. Starkt jobbat och lycka till i Sweden Floorball Cups slutspel när det avgörs i Kil!

Rosvalla A-hall
Rosvalla A-hall i samband med kvalspelet till Korpens Sweden Floorball Cup
Rosvalla B-hall
I Rosvallas B-hall ryms åtminstone en mindre läktarsektion längs ena långsidan till skillnad från C-hallen där man får finna sig i betydligt modestare bekvämligheter
Innebandypublik C-hallen Rosvalla
Publiken i C-hallen hittade en stolsrad att utnyttja då då avnjöt Korpidrott under lördagens cupspel

På både dam- och herrsidan fanns mängder av lokala idrottsprofiler i lagen som gjorde upp om tätplatserna, äran och hedern. Charmen med Korpen är ju att den välkomnar alla. Fotbollssparkare tillåts ju testa om det där med innebandy verkligen är lätt att behärska. Och en och annan innebandyspelare fanns självklart med också. Kruxet med Korpen är att den tillåter licenserade spelare (vilket jag hade lite svårt att acceptera när jag fortfarande tog del av deras verksamhet) och i Sweden Floorball Cup tilläts i år damer från division 1 och nedåt samt herrar från division 2 och nedåt. Före detta storspelare i innebandy var givetvis varmt välkomna oavsett på vilken nivå de en gång i tiden spelat på. Och där kunde onekligen NK Villan stoltsera med en minst sagt namnkunnig duo.

Henrik Thomsen Richard Svensson
I korplaget NK Villan återfanns tidigare Onyx-lirarna Henrik Thomsen och Richard Svensson. Meriterad duo.

För att hitta någon röd tråd i min bevakning iklädde jag mig mina allra mest lokalpatriotiska kläder och sökte upp Stigtomtalagen Mary’s (damklassen) samt IBK Stigis. Mary’s är en del av Stigtomta IF medan det lilaskimrande grabbgänget i IBK Stigis har något lösare Stigtomta-kopplingar. Kul att se bekanta ansikten men även kompisar inplockade från platser utanför orten som kämpade för Stigtomtas heder och färger (oavsett om det var i gulsvart eller svartlila matchställ).

Stigtomta IF Mary's
Tjejerna i Mary’s har vid det här laget en lång historik i korpsammanhang
Martin Eriksson Emil Ericsson IBK Stigis
I IBK Stigis briljerade vänsterfotade hockeycentern Martin Eriksson tillsammans med målfarliga Emil Ericsson

Av egen erfarenhet från korpsammanhang vet jag att det inte alltid är helt bekymmersfritt med korpidrott. Med tanke på den oerhörda träningsmängd som vissa av spelarna har, den fanatiska viljan att efterleva minutiöst utformade uppvärmnings- och stretchprogram är det ändå konstigt att skador uppstår. Eller inte. Själv lade jag av efter många års korpspel inom fotbollen eftersom jag ledsnade på att gå runt med värk 3-4 dagar efter varje match på Rättarvallen inne i stan. Inte kan väl det berott på något annat än otur…?

Befarad hälseneruptur
En hälsena som inte ville vara med till slutsignalen ljöd i lokalen

I grund och botten bjöd innebandycupen på väldigt mycket glädje. Jag kände att alla deltagare gick in för matcherna helhjärtat. För oss som såg på bjöds en och annan publikfriande aktion ute på planen. Att publiken mestadels bestod av andra deltagare som väntade på sin tur att spela är väl inte så konstigt när det kommer till Korpen, å andra sidan är deltagarna där för sin egen och sina lagkamraters skull istället för att vara publikmagneter. Däri ligger min lilla tvekan till om jag gör rätt i att bevaka och fotografera i dessa sammanhang. Kanske är deltagarna inte ett dugg intresserade av att synas inför en större skara ögon.

Tobias Palm
När innebandysargen hade rämnat kom ett par väldigt vana händer till hjälp från Tobias Palm som självklart spanade in vad IBK Stigis hade för sig ute på planen

Jag kan inte påstå att mitt bildmaterial håller idolaffisch-klass. Det beror definitivt inte på motiven utan snarare på min ringrostighet och oträning i förhållande till innebandy. Jag ser och fotar allt för lite när det kommer till denna populära och rappa sport. Likväl så har jag fått ihop ett bildgalleri med ungefär 140 bilder som du hittar här >>>

Tack för denna gång!

Läs mer

Nyköpings BIS lyckades sätta punkt

I lördags spelades den 30:e och sista omgången av division 1 Norra. Utifrån förutsättningarna var det lyckosamt, skickligt och efterlängtat när Bissarna genom sin tydliga 4-0-seger slog gästande FC Linköping City och därmed säkrade en plats på division 1-nivå även säsongen 2019. Inför den avslutande omgången hängde hotet om en negativ kvalplats tungt över de blåröda fotbollskrigarna och en seger var nödvändig för att inte tvingas förlita sig på andra lags resultat. Att man slingrade sig ur det greppet innebar alltså att det inte behövde bli någon mer match denna säsong, inget ångestladdat kval och inga fler ruskvädersmatcher på Rosvalla när vintern står för dörren.

Oscar Karlsson Nyköpings BIS
Nyköpings BIS Oscar Karlsson hade stor del i den framgångsrika avslutningen av Norrettan-säsongen 2018 genom sina två mål mot FC Linköping City på Rosvallas konstgräsplan A den 10/11

Nyköpings BIS herrar slutade på en 10:e plats i Norrettan med sina 38 poäng och 47-54 i målskillnad. Med 9 segrar, 11 oavgjorda och 10 förluster har de 30 poäng upp till tätplatsen (där vi hittar Västerås SK FK, grattis) och 3 poäng tillgodo till kvalplatsen (som Karlsunds IF HFK har att förhålla sig till). 11 oavgjorda matcher är en diger samling men summerar man segrar och oavgjorda matcher får man i alla fall ihop den dubbla summan i förhållande till antalet förluster denna säsong.

Fotbollsåskådare Nyköpings BIS
224 åskådare kämpade med vädrets makter på Rosvalla i lördags. Mysigt var inte det första ordet som vi tänkte på.

Jag ser inte division 1-fotboll och Nyköpings BIS särskilt ofta. Det finns galet mycket sport att bevaka och Bissarnas herrlag får ju gott om utrymme genom andras försorg. Denna 30:e omgången av Norrettan blev första och enda bevakningen av Nyköpings BIS för mig denna säsong. Det kan knappast ens beskrivas som en bevakning i säsongens elfte timma. Lite dåligt samvete har jag naturligtvis (men det har jag inför alla lag/idrotter/idrottare).

Regn elbelysning Rosvalla
När det slutade duggregna över Rosvalla blev det istället snäppet kallare. Jag vet inte vilket jag föredrog.

Fotbollen på division 1-nivå är imponerande. Snabb, taktisk, hård, teknisk, intensiv och långt ifrån a-walk-in-the-park. Jag häpnar när jag ser vad som krävs och hur hårt man blir straffad för misstag som eventuellt begås. Ja, en degradering för Bissarna hade verkligen, verkligen inte varit bra för fotbollen i vårt hörn av Södermanland.

Brian Clarhaut Nyköpings BIS
Nyköpings BIS ansvarige tränare Brian Clarhaut har prövats hårt denna säsong
Melke Alan FC Linköping City
Nyköpings-bekante Melke Alan är ansvarig tränare för FC Linköping City och fick alltså återse Rosvalla under några ruggiga timmar i lördags

Lördagens match kommer inte att recenseras av mig. Det har gått lite för lång tid efter matchen för att det ska kännas givande. Matchen var under sina första 45 minuter ett ställningskrig mellan två lag som mätte sina krafter mot varandra utan att direkt avslöja några blottor. Att det stod 0-0 efter 45 minuter kändes inte ologiskt men inte heller oroande ur hemmaperspektiv. När sedan Oscar Karlsson gjorde 1-0 i 56:e minuten förstod man av reaktionerna hos de rödblå hur ofantligt viktigt och befriande det målet var. Allt som rörde sig, andades och levde på bänken kom fram till sidlinjen för att jubla tillsammans med målskytten och övriga spelare på planen.

Oscar Karlsson Nyköpings BIS
Oscar Karlsson i Nyköpings BIS inledde målskyttet i andra halvleken mot Linköping

Mindre än en minut efter första målet kom 2-0 från Ekin Bulut. Det följdes av 3-0 från Oscar Karlsson i 77:e och slutligen 4-0 i 87:e minuten genom Coy Craft. Och mitt i allt osympatiskt novemberrusk fanns värme, sprudlande glädje och befrielse. Oket togs från axlarna på klubbens spelare och ledare, funktionärer och supportrar.

Division 1-flagga
Division 1-flaggan kan vaja över Rosvalla ännu en säsong

Jag visste att det skulle vara mer eller mindre omöjligt att fotografera i den snabbt fallande skymningen, i regnvädret och under elstolparnas flämtande sken. Jag fick rätt. Men skam den som ger sig och med lite god vilja går det kanske att stå ut med det 80-tal bilder jag samlat ihop efter matchen. Du hittar materialet HÄR >>>

Over and out

Läs mer

När SverigeCupen kommer till stan

Det är väl med handboll som med backhoppning. Man ger sig inte ut i 70-metersbacken utan att ha vant sig och stegrat svårighetsgraden successivt. Vilken 15-åring skulle kliva ut på en handbollsplan oförberedd och tro att man klarar sig utan blåmärken, hjärnskakning och en eller annan skelettskada? De är hårda de där handbollslirarna, var så säker. Dessutom har de fått lära sig att ge tusan i att gnugga sig i ögonen med tanke på mängden klister som sitter på händerna.

Handbollsaction SverigeCupen 2018
Ge och ta, handbollens ärliga och innersta väsen är tuff och hård men också respektfull.

För femte året i rad stod Nyköping som värdstad när handbollens distriktslagscup för 15-åringar skulle avgöras. SverigeCupen anno 2018 innebar ca 650 deltagare från landets alla hörn, slätter, berg och djupa dalar. Ett 130-tal matcher spelades på totalt 6 olika planer där gamla anrika Sporthallen endast användes under fredagen, resterande matchspel var koncentrerat till Rosvalla. Och allt summeras av mig i över 800 bilder som jag länkar till längre ner i detta blogginlägg.

Sporthallen Nyköping
Sporthallen en kulen novemberfredag när SverigeCupen var på besök ännu en gång
Sporthallen Nyköping
Sporthallens innanmäte är murrigt, gulbrunt träfärgat och på något sätt alldeles uppenbart förknippat med handboll för oss Nyköpingsbor
Rosvalla Nyköping
Rosvalla i Nyköping utgör sedan några år tillbaka handbolls-Sveriges epicentrum när SverigeCupen avgörs
A-hallen Rosvalla
Rosvallas A-hall är kronan på verket när det kommer till hallar där SverigeCupen spelas på Rosvalla
B-hallen Rosvalla
Rosvalla har två fullstora träningshallar och här den som kallas B-hallen
C-hallen Rosvalla
Rosvallas andra träningshall kallas C-hallen
Multihallen Rosvalla
Multihallen på Rosvalla är en hall som inte bara rymmer en fullstor plan utan även löparbanor och annat som får friidrottare att gnugga händerna
Stora ishallen Rosvalla
Nytt för i år var att Rosvallas stora ishall temporärt klätts i handbollskostym och blev ett riktigt fint komplement till övriga Rosvalla-ytor

Ett jättearrangemang liknande SverigeCupen sköter sig inte själv. Långt, långt därifrån. Nu när det landat flera gånger i Nyköping börjar den lokala arrangören IFK Nyköping få upp ångan och deras rutin och erfarenhet sedan tidigare år ger en allt mer perfekt slutprodukt. Det går åt massor av ideella krafter på hur många fronter som helst men jag imponeras över hur bra det blivit och hur fantastiskt snyggt det sköts av IFK. Luttrad cupgeneral med projektet under sina vingars beskydd är Stefan Germerud.

Stefan Germerud IFK Nyköping
Måhända lite lätt bomullsluddig i hjärnan när cupen går in på sista timmen men Stefan Germerud sköter sitt cupgeneral-uppdrag med bravur

Alla matcher livesänds under cupen. Ansvariga för detta är SolidSport men åtskilliga är de frivilliga som håller i kameror och kommentators-mikrofoner under de tre tävlingsdagarna. Innan SoldSport kom in i bilden för något år sedan har jag själv stått där och vridit en kamera i planens längdriktning (utan att ha en aning om hur det sett ut i sändningen). Jag håller mig till stillbilder, det är lugnast så för alla parter.

Livesändning SverigeCupen
Livesändningen från Sporthallen och vissa andra planer skedde med något ”enklare” utrustning
Livesändning SverigeCupen
I Rosvallas A-hall var det det tyngre kamera-artilleriet som riggades bl.a. för finalerna under den tidiga söndagskvällen

Att bevaka SverigeCupen är en tuff uppgift för den som vinnlägger sig att ge en djup och bred helhetsbild. Jag skulle vilja påstå att det är helt omöjligt. Det händer saker på 5 eller 6 planer samtidigt och hur man än gör hinner man knappast täcka allt och alla. Den vetgirige håller sig uppdaterad med alla resultat via liverapporteringen på webben. Den med snävare intressen följer sitt distrikt slaviskt och behöver inte bekymra sig om annat än matchtiderna för distriktet samt planera in mat-, sov- och toalett-tiderna.

Södermanlands P15
Södermanlands grabbar fick givetvis lite extra uppmärksamhet från min sida. Lokalpatriot i den mån att jag åtminstone känner igen några av lirarna i årets upplaga. De slutade 7:a tack vare vinst över Göteborg Blå i placeringsmatchen som slutade 20-19.
Södermanlands F15
Södermanlands tjejer fick givetvis samma specialbevakning från mig som grabbarna och de slutade fyra efter förlust mot Skåne Röd med 16-23 i bronsmatchen.

Den enskild vassaste insatsen under SverigeCupen 2018 såg jag inte i finalspelet utan i en match där Östergötlands pojkar mötte Stockholm Gul under lördagen. Östergötlands målvakt Marcus Gustavsson var så galet mycket i zonen så det fanns inte och han räddade allt tills motståndarna fick gummiarm när de skulle avsluta. Det finns kanske de som tycker att handbollsmålvakt blir man för något dåligt man gjort i ett tidigare liv. Att det även är ett tecken på obefintlig självbevarelsedrift. Låt oss istället se på det som så att de är glidarna som belönas med att få gå i mjukisbrallor även när de tävlar. Chill tillvaro, dude.

Marcus Gustavsson Östergötland
Östergötlands målvakt Marcus Gustavsson måste bara få ett omnämnande efter hans insats mot Stockholm Gul på lördagseftermiddagen

Fundera en stund på om fotbollen skulle ha samma regel som i handbollen att man måste komma till avslut inom ett visst antal sekunder. Det finns i så fall en hel del bolltrillande, sidleds- och bakåtpassande lag som skulle behöva lägga ner sin verksamhet… Å andra sidan har de lagen ha en hel del spelare som inte klarar av att stå upp när det hettar till så de skulle ändå inte palla fler jämförelser med den både tuffare och ärligare handbollen.

Bohuslän/Dalsland i Sporthallen
Bohuslän/Dalsland mötte Västerbotten i Sporthallen under fredagskvällen

Naturligtvis ska segrarna i flick- respektive pojkklassen hyllas. Att ta sig hela vägen kräver stor skicklighet men också god fysik samt mental styrka. Det är ett mastigt spelschema att slingra sig igenom på tre dagar. För mig handlar SverigeCupen dock om så mycket mer än att stanna vid att fokusera på finalerna och segrarna. Att ta sig till distriktslaget som 15-åring, få instruktioner från distriktstränare och inspireras av nya talangfulla handbollskamrater, umgås intensivt under några dagar och både vinna och förlora som ett lag är något att ta med sig genom livet. Storleken på arrangemanget bör imponera även på en 15-åring och förhoppningsvis erbjuder Nyköping och Rosvalla också något att ha med sig i minnesbanken.

Västergötland F15
Västergötlands tjejer förlorade finalen mot Stockholm Gul med 11-18
Skåne Röd P15
Skåne Röd förlorade finalen mot Halland med 14-17

När SverigeCupen startar under fredagseftermiddagen kliver alla distrikt in i tävlingen med mer eller mindre oprövade lagegenskaper. Det är långt från det trygga och välbekanta klubblaget. Under matcherna som spelas sätter sig spelarnas roller och lagen växer i styrka. Det skiljer sig säkert en hel del åt mellan distrikten i vilken utsträckning de kunnat träna ihop sig innan SverigeCupen. Vore det inte för att spelarna är mentalt och fysiskt trötta och slitna i slutet av cupen så borde de verkligen kunna prestera på sitt max i sin sista match för helgen.

Stockholm Gul F15
Tjejerna och ledarna i Stockholm Gul jublar ikapp efter finalsegern i SverigeCupen 2018
Halland P15
Halland vann den jämna finalen och kunde skrika sig hesa efter titeln i SverigeCupen 2018

Mitt fotograferande detta år styrdes av flera intressen och önskemål. Arrangören ville ha bilder från alla hallar där matcher spelades samt en del material från arrangemanget som sådant. Handbollsförbundet ville ha känslor, utbildning, utveckling, domare och engagemang på bild. Och givetvis 110% bevakning på finalerna. Jag ville själv se Södermanlands båda lag. Sammantaget blev det många timmar på Rosvalla men ändå hann jag inte med särskilt många lag vilket jag känner dåligt samvete för. Ni som är med på mina bilder kanske tänker tvärtom och hade helst sluppit. Hur som helst så har jag delat upp mina 800 bilder i tre bildgallerier och länkarna återfinns här nedanför:

Bildgalleri 1, 2018-11-09. P15 Västernorrland/Jämtland – Södermanland, F15 Bohuslän/Dalsland – Västerbotten, F15 Dalarna – Stockholm Gul, P15 Göteborg Vit – Stockholm Röd

Bildgalleri 2, 2018-11-10. F15 Södermanland – Småland/Blekinge norra, F15 Uppland – Göteborg Vit, P15 Stockholm Gul – Östergötland, P15 Västernorrland/Jämtland – Småland/Blekinge norra, P15 Södermanland – Västergötland

Bildgalleri 3, 2018-11-11. F15 bronsmatch Södermanland – Skåne Röd (halva matchen), F15 final Västergötland – Stockholm Gul, P15 final Halland – Skåne Röd

Stort tack till framförallt alla spelare som förgyllde den gångna helgen! Även IFK Nyköping och alla frivilliga funktionärer ägnar jag många tacksamma tankar till, ni gör ett jättearbete i samband med SverigeCupen.

 

Läs mer