Tisdagskväll och DM-kvartsfinal mellan division 2-laget IK Tun och gästande division 1-laget Telge United FF på Enstaberga IP. Inramningen var i det närmaste perfekt. Sommarvärme, vacker kvällssol och på de angränsande villatomterna lyste fruktträdens vita blommor upp på ett trivsamt sätt. Jag stod där i Enstaberga och fick lite Nangijala-vibbar, bara en sån sak. Att det hela skulle avgöras 117 minuter senare med ett bortamål med tre minuter kvar av förlängningen bekymrade mig inte ett dugg förrän ödets klockor klämtade.
DM erbjuder tjusningen och utmaningen att ta sig an motståndare med en annan divisionstillhörighet. För Telge United FF har årets division 1-spel inte börjat glimrande. Fyra poäng efter sex omgångar i den division 1-serie där vi sedan många år varit vana att återfinna IFK Nyköping. Som bekant åkte IFK under fjolåret ur och nu är det Telge United FF (förkortat TUFF för mig och andra som tycker det är fasligt långt att skriva) och DFK Värmbol som ska försvara den sörmländska damfotbollsäran på denna nivå. Det har inte börjat speciellt mycket bättre för DFK Värmbol heller, de har sex poäng på lika många omgångar.
För IK Tuns damer är utfallet så här långt i division 2 Östra Svealand knapert. På fem omgångar är poängskörden uppe i siffran fyra och de tillhör just nu ett skikt på den nedre halvan av tabellen. Å andra sidan har de tvingats inleda seriespelet utan sin notoriske målskytt Emmelie Jönsson som gått skadad sedan försäsongen. Snart tillbaka i tävlingssammanhang kommer hon att tillföra en hel del till det grönklädda Enstaberga-laget, det är jag fullkomligt övertygad om. Under tisdagens kvartsfinal mot TUFF saknades även mittfältsmotorn Melinda Hall, en spelare som tillför otroligt mycket med sina egenskaper innanför och utanpå pannbenet.
Sett till divisionsskillnaden bjöd tisdagens DM-match inte på något sensationellt slutresultat. 0-1 och seger för gästande Telge United är teoretiskt korrekt och logiskt. Men det finns en hel del att tycka och tänka om hur det såg ut på planen innan detta avgjordes. En sak alla gästande lag bör vara på det klara med är att IK Tuns damer säljer sig väldigt, väldigt dyrt på sin hemmaanläggning. Det handlar inte bara om glöd och sisu, det finns också klurighet, finess, fart och teknik.
Gästerna från Södertälje tog omgående hand om initiativet i matchen. De var spelförande och hade bollinnehavet men mer var det inte. Tempot blev ganska lågt av att TUFF trillade boll mellan sig framför Tuns skickliga och täta försvarsmur. Farligheterna stod istället hemmalaget för genom bollvinst och ett vägvinnande (omställnings)spel där motståndarna drogs isär. Emellanåt visade gästerna upp ett något tafatt och svajigt försvarsspel vilket nog berodde på ettrigheten i Tuns attacker. Nu lyckades inte alltid Tun med att sätta precisionen i sitt långa spel men det blev bättre efterhand. Första halvleken avslutades med en jättechans för Tun i ett anfall som drogs upp på högerkanten av suveräne Hanna Lundmark på högerkanten. Endast en allt för välklippt tånagel på Ebba Bromée skilde mål från bom.
Första kvarten av andra halvlek dominerades av Telge United. Men precis som i första halvleken gav det inte mer än att det var Tun som skapade halvlekens första jätteläge, denna gång genom Elin Svedling. Tack vare matchbilden var det helt omöjligt att gissa utgången av denna match trots att jag stått och tittat på händelseutvecklingen i över en timme. Det något duttiga spelet från det förvisso tekniskt skickliga gästande laget var inte tillräckligt vägvinnande. Deras största farligheter kom på en frispark som Julia Svensson i Tun-målet med möda tippade över ribban och en högstudsande projektil som strök förbi strax ovanför målet. Hemmalaget var nära men stoppades på något vis alltid av duktiga TUFF-målvakten Isabella Gustavsson.
Matchen gick till förlängning efter att de 90 ordinarie minuterna förbrukats. 2 x 15 minuter av svett, vånda och kramp. Det ska mycket till att erkänna att spelkvalitén höjdes i takt med att spelarna tröttnade. Å andra sidan bjöd inte lagen varandra på särskilt mycket. Tuns hårt arbetande mittfält tillsammans med den välfungerande backlinjen gav inte gästerna andrum eller utrymme. När andra förlängningskvarten närmade sig sitt slut gjordes några taktiska byten hos Tun då man ville ha rätt spelare på planen inför den förmodade straffläggningen. Då kom kallduschen. Ett fotbollssko som tappade fästet på den vårhårda gräsmattan och en lucka som obarmhärtigt utnyttjades av Telge United och 0-1 genom Tabitha Padgett var ett faktum. Ridå.
Jag vill lyfta ytterligare en spelare i IK Tuns trupp. Vanessa Fleetwood visar upp egenskaper som i allt större utsträckning påminner mig om tidigare IFK Nyköpings-spelaren Julina Andersson. Otroligt följsam, alltid på rätt ställe och med en tvärsäker bollträff. Det ser aldrig fladdrigt eller ansträngt ut när hon förflyttar sig och placerar sig på sämsta tänkbara ställe för frustrerade motståndare.
Avslutningsvis några korta ord om en trend inom division 1-fotbollen. Vi i Nyköping såg redan för ett par säsonger sedan ett amerikanskt förvärv till IFK Nyköping då Kelly Frank dök upp. Jag har hyfsad koll på DFK Värmbol och vet att de till denna säsong förstärker truppen med ett par nordamerikanska spelare. När TUFF dök upp på Enstaberga IP under tisdagskvällen ekade de engelskspråkiga orden mellan tallar, husfasader och avbytarbås. Självklart ett äventyr för de långväga spelarna, kanske en sportslig nödvändighet i vårt distrikt för att klara av att hänga kvar på division 1-nivå? Ekonomiskt vågspel i skiktet under damernas elitnivå.
Som smått Nyköpings-färgad bloggare tycker jag att tisdagens DM-äventyr var skitkul trots förlusten i slutet av förlängningen för IK Tun. En trevlig fotbollsmatch, en riktigt härlig kväll (trots myggorna) och inledningsvis också ett kalasfint kvällsljus för mina fotografiska försök. Jag har samlat ihop ungefär 140 bilder i ett galleri från matchen som du hittar HÄR >>>
Jag skickar iväg två lycka till; Telge United får ett för sin fortsättning i seriespelet och DM samt IK Tun får det andra för fortsättningen av division 2-spelet!
På återseende!
