Bevakning av gruppspelet i New Wave Profile Cup

Lördagens futsalcup som arrangerades av Oxelösunds IK i Brevikshallen blev för mig ett kärt återseende och en återkoppling till de flesta av traktens herrlag. Av tradition ligger New Wave Profile Cup (eller vad den kan ha haft för namn genom åren) som en liten fyr och blippar i det tidiga januarimörket. Några månader av stiltje på tävlingsfronten för herrseniorerna avbryts som först i och med denna inomhuscup.

Futsal
Fotboll inomhus har i modern tid stöpts om till det som kallas ”futsal”. Five-a-side är sedan länge begravt och bortglömt.

Med väckarklockan ilsket ringade lyckades jag ta min arma lekamen till bilen utanför huset och en halvtimme senare fann jag mig själv utanför Breviksskolans idrottshall i grannkommunen. Dagsljuset var ynkligt så dags på dagen. Första matchen i cupen drog igång klockan 09.00 och innan dess gäller det att lösa entré, rigga kameror och ställa vitbalansen efter rådande belysning.

Breviksskolans idrottshall
Ingången till Breviksskolans idrottshall låg några trappavsatser bort och det var lagom motion för undertecknad denna okristligt tidiga lördagsmorgon
Breviksskolans idrottshall
Bilden på idrottshallens interiör avslöjar en läktare på ena långsidan

Arrangörsklubbens funktionärer behövde inte oroa sig för att bli ensamma i anläggningen denna lördag. Spelare från åtta lag ringlade in genom ytterdörren. Dessa lag fördelades i två grupper och spelschemat löstes på så sätt att de fyra lagen i första gruppen spelade sina sex matcher under förmiddagen innan grupp två fick ta vid och göra vad de skulle göra från klockan 12.00.

Funktionärer futsalcup
Oxelösunds IKs funktionärer vid entrén delade även ut en lott till varje betalande åskådare
Futsalpublik Brevikshallen
Läktarna fylldes under förmiddagen och närmast mig fanns Råbys hejarklack som även ordnat ett tifo i den mindre men charmigare skalan

Min närvaro under denna futsalcup stannade vid gruppspelet. Det blev förvisso hela 12 matcher. På så sätt fick alla lag chansen att visa upp sig framför mina ögon och min kamera. Att jag struntade i slutspelets semifinaler och final var inte en diss av vare sig arrangemanget eller lagen som tog sig vidare. Det handlade mestadels om att jag bränt väldigt många timmar på futsalspelet och behövde komma ifrån i dräglig tid eftersom jag visste att jag skulle sitta 8-10 timmar med bilder och material efter cupen innan allt var klart.

Tejpade inomhusskor
När man INTE vill kassera sina favoritskor

Några referat från respektive gruppspelsmatch kommer inte att göras. Cupens alla resultat kommer här nedanför och därefter en eller annan kommentar om lagen utifrån mina iakttagelser under gruppspelet. Allra först ett jättestort grattis till Tystberga GIFs herrar som vann finalen, pokalen och äran. Den såg jag inte komma under förmiddagens spel i grupp 1.

Grupp 1:

Oxelösunds IK, Tystberga GIF, Hargs BK 2, Råby IF

Oxelösunds IK – Tystberga GIF: 1-1

Hargs BK 2 – Råby IF: 2-2

Tystberga GIF – Råby IF: 1-1

Hargs BK 2 – Oxelösunds IK: 2-4

Hargs BK 2 – Tystberga GIF: 0-1

Råby IF – Oxelösunds IK: 1-0

Dessa resultat gav Råby förstaplatsen i gruppen före Tystberga GIF. Inledningsvis en väldig mängd oavgjorda resultat och i sista matchen försvann arrangörsklubbens representationslag i och med förlusten mot Råby (oavgjort hade räckt för OIK i den matchen). Slutsegrarna Tystberga briljerade inte på något sätt, gjorde få mål men släppte inte heller in mer än två bollar.

Anders Jansson Tystberga GIF
Nya huvudansvarige tränaren Anders Jansson i Tystberga GIF tog del av cupen från läktarplats

Grupp 2:

Runtuna IK, Oxelösunds IK U, Hargs BK 1, Södertälje KFF

Södertälje KFF – Hargs BK 1: 2-5

Runtuna IK – Oxelösunds IK U: 2-1

Hargs BK 1 – Oxelösunds IK U: 3-2

Runtuna IK – Södertälje KFF: 5-0

Runtuna IK – Hargs BK 1: 1-0

Oxelösunds IK U – Södertälje KFF: 3-0

Grupp 2 var betydligt mer kaxig från start i jämförelse med den försiktiga grupp 1. En delikat detalj var att Runtuna och Harg spelade en direkt avgörande match om gruppsegern i sista omgången. Likaså fick de två nollpoängarna kämpa om plats tre i sin sista match för dagen.

Ola Pettersson Runtuna IK
Efter varje gruppspelsmatch delades ett pris ut till matchens lirare. På denna bild är det Runtunas Ola Pettersson som glatt tar emot t-shirten från speakerns generösa händer.

Slutspelet såg ut som följer:

Semifinal 1: Råby IF – Hargs BK 1: 2-3

Semifinal 2: Runtuna IK – Tystberga GIF: 1-2

Final: Hargs BK 1 – Tystberga GIF: 0-1

Här lämnar jag inga kommentarer eftersom jag helt enkelt inte har något att skriva. Ser man inte matcherna har man diskvalificerat sig själv, tycker jag nog. Det du kan få är en bild på ett par av de domare som var i farten under futsalcupen. En bild som på sätt och vis ser helt galen ut, men som på intet sätt är som det kan verka. Jag lovar.

Futsaldomare
Nasuf och Mensur tackar varandra för… vad då? Under andra halvlek utspelar sig denna absurda situation som inte är som det kanske ser ut. Både domarna och spelarna skötte sig bra under cupen.

Mina iakttagelser under gruppspelets 12 matcher var många. Jag plockar fram några mindre viktiga notiser från anteckningsblocket för att åtminstone ge några andra insikter än hur resultaten utföll.

Tystberga GIF: Nylonstrumpsvarning på de nya, svarta och supertunna matchstrumporna. Trots dessa vann de hela cupen. Surre & Kålle-effekt när nya huvudtränaren Anders Jansson nöjde sig med att titta på från läktarplats? Jag vet av erfarenhet att det finns mycket kunnande i den truppen men det var inget i gruppspelet som avslöjade att de kunde gå hela vägen. De har en super-target i Jim Robin Vestin men förklaringen till segern bör finnas i det homogena och starka kollektivet.

Oxelösunds IK: Det unga laget klarade sig kvar i div 4 förra säsongen, anförda av Pontus Holmströms respektingivande gestalt. Han är fortfarande ett monster som targetplayer men spelades även på andra positioner under cupen.

Hargs BK 2: Kliver ut till första matcher i käcka röda matchtröjor. Så icke-HBK som man kan komma. Med vita tröjor i övriga matcher samt Hargs BK 1:s blåa tröjor i grupp 2 tog det slut i förrådet på Krikonbacken och orangefärgade västar fick användas under en match. Jag har sett Hargs andralag i division 6 under fjolåret och tycker att de är lite punk. På något sätt. Och jag gillar det.

Råby-Rönö IF: Det finns något lantligt charmerande med traktens poppislag nummer ett. Men ännu mer finns det ett gäng spelgenier som under cupen visade prov på gruppspelets mest kluriga, luriga och öppnande spel. Jesper Janssons spelsinne och passningsfot gav dagens mest öppna mål vid ett av Råbys gruppspelsmål. Sånt kan man liksom inte se sig trött på.

Tystberga GIF
Tystberga GIF stod som slutsegrare i New Wave Profile Cup årgång 2018. Grattis!

Runtuna IK: Som en dieselmaskin. Trögstartade men när de väl är igång är de svårstoppade. Dagens mest vältränade trupp, åtminstone sett till rent uppenbart fysiologiska egenskaper. Även om kropparna är trimmade är det en tung trupp; profiltung. Till och med utan Berra på planen.

Oxelösunds IK U: Här var inte mina förväntningar jättehöga men denna grupp överraskade positivt. De presterade långt mycket bättre än jag trott. Poängen blev inte många men de förlorade två matcher med uddamålet och efter många mållösa minuter i avslutningsmatchen mot Södertälje KFF blev det propp-ur och de vann övertygande. Kul!

Hargs BK 1: Även denna trupp är grymt profiltung. Och utan tvekan dagens bollskickligaste gäng. Förutom att föreningens andralag snott reservställen (så att de fick spela i västar under en match) så representerade de Hargs BK på ett föredömligt sätt. Finalplatsen kändes välförtjänt och slutsegern var enligt uppgifter inte jättelångt borta. Ett lag att se upp med under de återstående inomhuscuperna.

Södertälje KFF: Hemskt anonyma för mig innan cupen. Och deras start i matchen mot Hargs BK var katastrofal. På något märkligt sätt återuppstod de från de döda i underläge 0-4 och tog delvis över i matchen mot Harg. De kunde trots sistaplatsen i gruppen åka från Oxelösund med höjda huvuden i och med att de visade att det fanns gott futsalkunnande i gruppen. Även om de hade en förskräckligt hårdför back…

Så fick det bli denna gång. Jag lämnar efter mig ett monstruöst bildgalleri på hela 428 bilder där samtliga gruppspelsmatcher återfinns. Om någon spelare saknas på bild är det absolut inte avsiktligt (de 1500 refuserade bilderna skulle bli en allt för tuff uppgift att redigera och publicera). Du hittar till mitt bildgalleri från New Wave Profile Cup via DENNA LÄNK >>>

Tack för uppmärksamheten. I’ll be back!

Läs Mer

Mer än marginaler emellan

Riktigt bra var det ju inte. För två lag i den allsvenska tabellens mellanskikt ska det helst inte skilja så mycket ute på planen som det gjorde under trettondagen. Gästande FBC Kalmarsund var bättre än Onyx på de flesta positioner och även som lag. 7-8 minuter med klass och dominans räcker inte för Onyx eftersom en innebandymatch pågår i 60 effektiva minuter.

Rosvalla Nyköping
Trettondagens sista solstrålar träffade Rosvallas idrottshallskomplex
A-hallen Rosvalla
De två allsvenska innebandylagen Onyx och FBC Kalmarsund värmer upp i Rosvallas A-hall

Suget efter innebandy är stort hos Nyköpingspubliken. Det är därför otroligt positivt att kunna erbjuda en hall såsom A-hallen i det stora Rosvalla-komplexet. Vår stads främsta innebandylag håller dessutom till på den näst högsta nivå som riket kan uppbringa i denna snabba och publikfriande sport. När jul-uppehållet äntligen var över sökte sig hela 942 åskådare till Rosvalla för att ta del av det intressanta mötet i Allsvenskan Södra.

Innebandypublik Rosvalla
Många huvuden räknades in när serieuppehållet äntligen var över

Inför återstarten av allsvenskan hade Onyx förstärkt truppen i form av numera dubbellicenserade SSL-spelaren Adam Zetterström Linköping är hans andra hemvist). Vad gäller stjärnstatus under lördagen hade dock gästernas Kim Nilsson ohotat den titeln, landslagsspel och utlandsproffskarriär i bagaget bidrar givetvis till hans star quality. Och en övergångssumma på 1, 4 miljoner (!!) när han våren 2016 gick tillbaka till Kalmarsund från SSL-laget AIK.

Adam Zetterström Onyx Innebandy
Onyx senaste tillskott Adam Zetterström fick stå tillbaka i rampljuset för…
Kim Nilsson FBC Kalmarssund
…Kalmarssunds egen världsstjärna Kim Nilsson

Det må så vara att Onyx brände en hel del chanser i trettondagsmatchen. Men man släpper också in 8 mål vilket i mina ögon är värre än de brända chanserna. När andra perioden var spelad och det stod 1-5 på resultattavlan kände jag att denna match hade potentialen att bli en tvåsiffrig historia. Inte förrän gästerna gjort 1-7, i den avslutande perioden, mattades deras iver och Onyx tilläts göra några tröstmål. Periodsiffrorna 1-2, 0-3 och 3-3 säger en hel del. De avslöjar t.ex. att hemmalaget initialt gjorde det bra.

Inmarsch Onyx Innebandy
Inmarsch för Onyx tillsammans med föreningens P05-lag

Många gånger var det öppna gatan för Kalmarsundsspelarna då de vann boll och slog om. Innebandy är en rapp och kvick sport och omställningarna liknar inget annat jag kan jämföra med. Kontringar i handboll, fotboll, ishockey tycks snigeltröga om det görs ett benchmarkstest. Minnesbilden av matchen, ett dygn efter att den spelades, är att gapet mellan Onyx mittbackspar innebar fina ytor för Kalmarsunds-spjutspetsarna. Och bäst på att utnyttja detta var Marcus Johansson som producerade fyra pytsar.

Marcus Johansson FBC Kalmarsund
Måltjuv nummer 1 på trettondagen blev Kalmarsunds Marcus Johansson med sina fyra mål. Fattas bara annat med den blicken.

Inledningsvis kunde Onyx uppvisa ett optimistiskt och vägvinnande spel. Ledningsmålet tillföll dem när André Lindman slog in 1-0 efter 5:02. Efter halva första perioden reducerade Kalmarsund och deras ledningsmål kom med knappa kvarten spelad. För att vinna måste man våga och typiskt nog var det Onyx eget bollgeni Viktor Palm som direkt eller indirekt blev inblandad i båda Kalmarsunds-målen i första perioden. Jag tycker verkligen att han sticker ut med sina egenskaper, både tidigare och i denna match.

Innebandysekretariat
Onyx matchsekretariat på trettondagen i Rosvallas A-hall

Andra perioden innehöll ett par minuter av viljestarkt motstånd från Onyx, i allt övrigt dominerade gästerna totalt. Eftersom de 18 första minuterna av perioden gav Kalmarsund ytterligare tre mål och totalt 1-5 på resultattavlan var hemmalagets uppvaknande de sista två minuterna av akademisk karaktär. Ett eller annat väl valt ord sades nog i den andra periodpausen eftersom Onyx kom ut till den tredje perioden med nytt mod ingjutet i sina hjärtan. Efter fem minuter med bra press mot Kalmarsund slutade det hela med en kontring och 1-6. Tillräckligt för att hemmalagets målvakt Rasmus Ekström skulle känna att det bästa vore att lämna över uppgiften till kollega Rasmus Abrahamsen.

Rasmus Ekström Onyx Innebandy
Rasmus Ekström i Onyx mål stod emot tills sjätte motståndarmålet slank in i inledningen av tredje perioden. På bilden ses även backen Marcus Groth som tillsammans med herr Ekström har koll på bollen i luftrummet framför målet.

35 sekunder efter 1-6 kom också 1-7 men det besvarades 4 sekunder (!) senare av Filip Karlsson i Onyx som reducerade till 2-7. I det målstim som matchen befann sig i blev det också 2-8 när tredje perioden var 6 minuter och 24 sekunder gammal.

Filip Karlsson Onyx Innebandy
Onyx forward Filip Karlsson reducerade till 2-7 i den händelserika inledningen av tredje perioden.

Halvminuten efter gästernas 2-8 kunde Onyx ännu en gång reducera, denna gång genom backen Oscar Bierfeldt som snärtade in 3-8 från sin vänsterkant. När målorgien bedarrat följde ett antal minuter med ställningskrig som tyvärr utvecklades till en allt mer irriterad tillställning. Heta psyken hos hemmalaget i kombination med en aning ”sprattliga” motståndare gav mer än krusningar på ytan.

Oscar Bierfeldt Onyx Innebandy
Oscar Bierfeldt reducerade till 3-8 för Onyx i mötet mot FBC Kalmarsund

Sekretariatet hade sin jobbigaste stund med fem minuter kvar att spela. En extra stol hämtades in för att bereda plats för de tre Kalmarsund-spelare som befann sig på botbänken. Det var inte tomt på hemmalagets utvisningsbänk heller, ska sägas för tydlighetens skull. Trots ungefär 1,5 minuters spel 5 mot 3 för Onyx lyckades man inte göra något mål. Det hade inte gjort någon skillnad för matchutgången men hade nog varit stärkande att få peta in en boll i detta läge för Onyx. Matchens sista mål kom istället med 49 sekunder kvar då André Lindman pinnande igenom och kunde göra 4-8.

André Lindman Onyx Innebandy
André Lindman i Onyx fastställde slutresultatet till 4-8

När publiken involverades för att rösta fram sin hemmafavorit under matchen föll deras val på backen Rasmus Christiansson. Jag håller med, fullt ut. Lugn och sansad, enkelt och okomplicerat spel som stack ut denna lördagskväll där inte Onyx kom upp i nivå till vad de själva är nöjda med.

Rasmus Christiansson Onyx Innebandy
Rasmus Christiansson fick tummen upp av publiken i förlustmatchen mot Kalmarsund

Allsvenskan Södra har efter den 13:e omgången blivit en tudelad historia. På övre halvan återfinns 6 stycken lag där Warberg IC toppar med 29 poäng. Den nedre halvan, även här bestående av 6 stycken lag, har 5 poäng upp till topphalvan. Onyx har tre lag bakom sig men lever tyvärr väldigt farligt med endast två poäng tillgodo på rätt sida av det nedre strecket. Något annat än fullt fokus på detta försmädliga streck kan inte råda hos Nyköpings tappra innebandykrigare under återstoden av seriespelet säsongen 2017/18.

Innebandyfotografer Rosvalla
Allsvensk innebandy lockar även de lokala fotograferna. Från vänster ses Peter Sonander, Södermanlands Nyheters fotograf Magnus Grimstedt samt Simon Holmgren (stående).

Mitt tafatta försök att fota innebandy renderade i ett bildgalleri med 167 bilder som du hittar HÄR >>>

Jag tackar för mig och önskar Onyx stort lycka till under de kvarvarande omgångarna i Allsvenskan Södra!

Läs Mer

Oavgjort på publiktät annandagsbandy

Oavgjorda resultat kan ha väldigt olika ansikten. Det finns gånger då man ser de två inblandade lagen lika nöjda eller missnöjda. Andra gånger handlar det om ett likgiltigt ryck på axlarna från de båda kombattanterna. Eller som under Annandag jul, när kultklassikern bandy bjöd upp till kamp på Backavallen i Katrineholm mellan Katrineholm Bandy och gästande Finspångs AIK, då det ena laget tydligt visade att de förlorat och det andra laget jublade som vid seger. Tillställningen slutade 5-5.

Bandypublik Backavallen Katrineholm
Bandy på Annandag jul är en hyggligt etablerad tradition för många nordbor

Bandyn på division 1-nivå är tyvärr ett snäpp från bandyns finare salonger. När Katrineholm Bandy rasade ner i denna källare efter den mindre lyckade allsvenska säsongen 2016/17 hamnade de i division 1 Mellersta tillsammans med 6 stycken andra lag. Ambitionen har från KVBS (Katrineholm Värmbol BS) varit glasklar; #VISKATILLBAKA. När man kryddar alla inlägg i sociala medier med denna tagg visar man att man direkt vill ta klivet tillbaka till allsvensk nivå. En serie med endast 7 lag och trippelmöten under säsongen är väl att betrakta som ”sisådär”. Allra helst om man som Katrineholm Bandy efter 9 omgångar har 83-22 i målskillnad och annandagens poängtapp var säsongens första.

Backavallen Katrineholm
Backavallen har genom åren sett många åskådare passera genom vändkorset (och kanske även en och annan polisbil under den öststatsinspirerade betongportalen)
Sponsortält Backavallen
Vid sponsortältet bjöds glögg och popkorn i pappmuggar. En oväntad kombo.

Inför annandagens möte mellan Katrineholm Bandy och Finspångs AIK var båda lagen hyfsat överens om att en Katrineholms-seger skulle innebära en mycket sannolik serieseger. De hade redan mötts en gång tidigare under säsongen och då vann Katrineholm på bortais med 5-3. Tabelltvåorna Finspång skuggar fortsatt serieledarna efter det oavgjorda annandagsmötet, två poäng upp och med förhoppning att vända på steken i säsongens tredje och sista möte lagen emellan. Förutsatt att inget av lagen går på en oväntad mina mot något av de övriga avhängda lagen i division 1 Mellersta. För seriesegrarna väntar ett svårt och ovisst kvalspel mot övriga division 1-segrare (totalt 6 stycken division 1-serier) samt lag 13 och 14 i allsvenskan. De 8 lagen delas upp i två kvalgrupper och de två första i respektive grupp spelar allsvensk bandy kommande säsong.

Ponnyridning Backavallen
Annandagsbandyn innebar gratis-entré (som sponsorerna får betala för) och flera runt-omkring-aktiviteter

Det fina arrangemanget på Backavallen finns det inget att säga något negativt om, men… Bandy är en vintersport. Det åks skridskor på fruset vatten. Det borde vara kallt på vintern men det är det sällan nuförtiden. Anläggningen vid Backavallen förser bandyplanen med konstgjord kyla och det är vad som krävs som minimum för att ha en vettig verksamhet. Den svenska bandyn har i sitt elitskikt sett den ena isladan efter den andra växa upp hos de allra bästa och största klubbarna. Lyxigt och dyrt går tyvärr stick i stäv med bredd och folkligt. Jag tänker på Strandängen i Vrena där man pumpade upp vatten från Långhalsen som fick frysa av sig självt, skulle detta göras idag hade man haft en lervälling att sladda runt på. Varken mer eller mindre. Vrena IF är bara ett exempel på föreningar där bandyverksamheten är nedlagd. En sport satt på undantag? Bevisen är många men i bl.a. Katrineholm vet jag att de har en livfull och framgångsrik barn- och ungdomsverksamhet. Håll i!

Bandyklacken Backavallen
KVBS-klacken står troget på sin läktarplats för att stötta laget i sitt hjärta
Finspångs AIK bandyklack
Två busslaster med Finspångs AIK-supportrar höjde stämningen på Backavallen under Annandag jul

Dämpade handklapp från påpälsade händer hör annandagsbandyn till. Och visst fick vi höra det bredvid isbanan denna tisdag i slutet av december. Nu behövde ingen ta med de tjockaste handskarna till matchen, min biltermometer pendlade mellan 6 och 7 plusgrader på vägen från Stigtomta till Katrineholm. Mest och bäst höjdes stämningen av den tillresta Finspångs-klacken. Fantastiskt kul att se och höra så många rödvita supportrar som tagit sig den korta sträckan från Finspång till Katrineholm. I mitt fotbollsperspektiv är Finspångs AIK arrangör av den årliga barn- och ungdomsturneringen ”Fotbollscup Finspång” som arrangeras vid Grosvad men också på flertalet alldeles utomordentligt trevliga anläggningar runt den östgötska bruksorten. Uppenbarligen har klubben många strängar på sin lyra där bandyn får sin beskärda del av uppmärksamheten.

Bandypublik Backavallen
Det var härligt att se alla jullediga bandyentusiaster som valde att hålla traditionen vid liv runt annandagsbandyn

Matchstarten för mötet mellan de två division 1-lagen var satt till klockan 13.15. Ett jämnt och bra klockslag. På den nyspolade isen fick vi se en jämn, tuff och tämligen bra bandymatch med de komponenter som i alla fall jag associerar till sporten. Dödsföraktande målvakter, lyror, mängder med bågar från skickliga skridskoåkare och en hel del bollsinne när den stenhårda lilla bollen skulle hanteras. Första målet kom i 7:e minuten då Katrineholms målkung Linus Doktare fick på ett svettigt distansskott. Svaret från gästerna kom 10 minuter senare när deras målsugnaste spelare för dagen, Tobias Wallberg, satte kvitteringen till 1-1.

Linus Doktare Katrineholm Bandy
Linus Doktare i Katrineholms Bandy stod för två mål i annandagsmötet mot Finspångs AIK på Backavallen
Tobias Wallberg Finspångs AIK
Den offensivt skicklige pjäsen Tobias Wallberg, med nr 20 på tröjan, i Finspångs AIK gjorde hela tre mål mot Katrineholm Bandy

Hemmalaget tog åter ledningen i 35:e minuten på en hörna som först Viktor Gogman avslutar men där Niklas ”Messi” Eriksson snappar upp returen och petar i mål. Denna ledning varade inte mer än drygt en minut innan gästerna åter kvitterar, denna gång genom en soloprestation av Rasmus Tell. Nämnde Tell var i mina ögon planens bäste denna gång, sällan lyckades hemmaförsvaret stoppa hans räder på vänsterkanten. Men vad kan jag om bandy, egentligen?

Niklas "Messi" Eriksson Katrineholm Bandy
Katrineholm Bandys Niklas ”Messi” Eriksson fixade ledningsmålet fram till 2-1
Rasmus Tell Finspångs AIK
Rasmus Tell i Finspångs AIK stod för två mål mot Katrineholm

I halvtidspausen konstaterade jag att det var jämnt. Inte bara i målprotokollet utan även i spelet. Möjligtvis med liten, liten fördel för hemmalaget som genom sin förmåga att åstadkomma ledningsmål visade att de hade ett visst initiativ i matchen. Innan isen putsades upp hann KVBS visa upp sina allra yngsta förmågor, påläggskalvar som någon gång i framtiden ska hålla ortens bandyfana högt. Charmfaktorn var hög, det lovar jag!

Bandyknattar Katrineholm Bandy
Bandyknattarna bjöd på stillsam men charmig pausunderhållning. Jag gillar framförallt målvaktens lätt nonchalanta inställning till sitt uppdrag.
Godisregn Backavallen
Räddningstjänsten var på Backavallen och i pausvilan såg de till att ordna ett godisregn från en av belysningsstolparna vid bandyplanen.

Andra halvlek var endast tre minuter gammal innan hemmalaget åter tog ledningen. Även denna gång med Linus Doktare som avslutare. Till skillnad från första halvlek så gjorde hemmalaget även det nästkommande målet. 4-2 genom lagkaptenen Jesper Ekström i 53:e minuten. Var detta segerrycket? Hade Katrineholm fått kontroll på händelserna? Nej.

Jesper Ekström Katrineholm Bandy
Katrineholm Bandys lagkapten Jesper Ekström var jublande glad efter sitt mål fram till 4-2

Efter ett visst palaver djupt ner i Katrineholms försvarszon kunde återigen Finspångs Tobias Wallberg hålla sig framme och göra mål. Hans andra för dagen innebar reducering till 4-3 och det skedde i 65:e matchminuten. Efter ytterligare en hörna för hemmalaget gjordes 5-3 och denna gång var det Marcus Lagerbäck som fick jubla tillsammans med lagkamraterna. Marcus hade under framförallt första halvlek fått känna på ett bestämt och distinkt bortaförsvar och han visste exakt vilken smak isen hade denna decembereftermiddag.

Marcus Lagerbäck Katrineholm Bandy
I samband med en hörna i matchminut 68 gjorde Katrineholm Bandys Marcus Lagerbäck 5-3

Hemmalagets ledning bibehölls minut efter minut. Gästernas timeout skulle ge boost och ge öppningar för förändring. Intressant att Finspångs huvudtränare och assisterande tränare båda fanns med ute på isen som spelare. Snacka om att vara inne i spelet. Och i samband med detta konstaterar vi i sydöstra delen av Södermanland att både Daniel Lehnbom och Johan Jansson har ett förflutet i Oxelösunds IK men att de via bl.a. IFK Motala Bandy kommit till Finspångs AIK.

Daniel Lehnbom Finspångs AIK
Finspångs AIK:s huvudtränare Daniel Lehnbom återfinns ute på isen när hans lag spelar matcher
Johan Jansson Finspångs AIK
Även assisterande tränaren Johan Jansson i Finspångs AIK tillhör truppen som återfinns ute på isen
Tränare Katrineholm Bandy
Några av Katrineholm Bandys många ledare där huvudtränaren Roger Staaf syns längst till vänster

5-3 stod sig ända in i matchminut 84 då Finspångs Tobias Wallberg inte gjorde något misstag när han kom fri med hemmalagets målvakt. 5-4 och Katrineholms-klacken skanderade ”Kämpa, kämpa kämpa”. Nog gjorde deras spelare detta men vad hjälpte det när 5-5 kom genom Finspångs Rasmus Tell då det återstod ett par minuter av matchen. Nog kändes det lite som att hemmalaget vid 5-3 slog av på den offensiva takten och försökte försvara sin tvåmålsledning till slutet av matchen och att gästerna fick vittring och var liiiite mer desperata i jakten på poäng.

Det brukar sägas att bandy är svårt att se på TV. Den lilla bollen, alla avledande rörelser från snabbskrinnande spelare, lyror och stenhårda skott. Försök då att titta på bandy i höjd med isen och genom sökaren på en kamera. Alltså, jag vet inte, men det är ju helt omöjligt för mig att hänga med i svängarna. Hur som helst gjorde jag ett försök och drygt 130 bilder landade i mitt bildgalleri som du hittar HÄR>>>

Jag tackar för mig och önskar självklart både Katrineholm Bandy och Finspångs AIK all framgång i framtiden!

Läs Mer

En julhälsning i all enkelhet

För mig passerar inte julhelgen förbi utan vissa förberedelser och visst besvär. Dessa besvär kan också definieras som traditioner. Måhända är jag sån, traditionalist. Det börjar med planeringen inför familjens julkort som givetvis postas på det gamla hederliga sättet. Kuvert och frimärke. Via Häxans kopparputs tar jag mig vidare förbi julgranar, utomhusbelysning, julklappsinhandling (på nätet, någon måtta får det vara när det gäller bakåtsträvande), nejlikor i apelsiner, Janssons frestelse, köttbullstrillande och ett tu tre har julen infunnit sig. En laxhalva har gravats längst vägen och likaså har jag stått utomhus och rökt den andra halvan. Inte den andra hälften, hon förtjänar bättre behandling än att rökas.

Julhälsning från Fotbollslasse
En s.k. inställningsbild inför det som sedan blev familjens julkort. Då var det betydligt fler komponenter på bilden än undertecknad.

På radiokanalerna strömmar julmusiken ut. En för mig ganska jämngrå sörja som toppas av Wham, Mariah Carey och annat anglosaxiskt. Var tog våra svenska juldängor vägen? Kanske Anders F. Rönnbloms ”Det är inte snön som faller”. Eller Triad med ”Tänd ett ljus”. Nåväl, jag kan vara bra att slå dövörat till.

Den senaste tiden har mina och många andras tankar gått till vår lokala boxningshjälte Erik Skoglund. När nu julen stundar kan vi mitt i allt elände glädjas åt de försiktigt positiva beskeden. Större jul-fanatiker har jag svårt att finna, Erik bombarderade oss med julstinna inlägg i de sociala medierna redan tidigt under hösten. Jag fortsätter skänka krya-på-dig-tankar till Erik och önskar honom och hans anhöriga julefrid i så stor utsträckning som möjligt under omständigheterna.

Erik Skoglund och Angelica Sjöstedt
Erik Skoglund och Angelica Sjöstedt efter Eriks match mot amerikanen Derek Edwards på Rosvalla den 19/12 2015.

När julhelgen kommit fram till Annandagen är det dags för mig att plocka ihop kamerautrustningen och bege mig åt nordväst för att se Katrineholm spela division 1-bandy mot gästande Finspångs AIK på Backavallen. Jag vet att jag är extremt mycket tvåa på denna boll, faktum är att jag för ett år sedan såg bandy live för första gången i mitt liv. Trots avsaknad av vinterväder känns annadagsbandy som ett nytt ”måste” och en tradition att anamma. Förhoppningsvis kan jag efter denna match leverera några ord i denna blogg och krydda med ett gäng bilder.

Julkul(a)
Nu låter vi julstämningen sänka sig över våra sinnen.

Jag vill önska dig en riktigt god jul och ett gott nytt år!

 

Läs Mer

Sveriges U18-tjejer avslutade med mersmak

Under helgen har det spelats 6 stycken ishockeylandskamper på Rosvalla i Nyköping. Sverige mot Finland i prestigefyllda, och lärorika, hockeymatcher för killarna i U16-landslaget respektive tjejerna i U18. Svenska segrar under fredagen förbyttes till förluster under lördagen. Avgörande matcher under söndagen där killarna mötes i Rosvallas Lilla ishall klockan 11.00 medan tjejerna äntrade Stora hallen vid samma klockslag.

Sverige-Finland U18
Sveriges U18-tjejer fick jubla i slutänden då Finland besegrades under söndagen med klara 4-0 (2-0, 0-0, 2-0)

Jag valde att uppsöka Stora ishallen och tjejerna. Tyvärr är det så att jag inte tidigare sett annat än grabb- och herrhockey live. En bidragande orsak kan vara att det under flera år i Nyköping inte funnits så mycket annat att välja på. Utifrån kvalitén som bjöds denna söndag önskar jag att denna första bekantskap följs av flera tillfällen i framtiden. Jag imponerades av det som presterades.

Ishallsflaggor
Nationsflaggor i Rosvallas Stora ishall där Sverige och Finland möttes i ishockeylandskamper

En alldeles speciell anledning för oss Nyköpingsbor att kolla in det svenska U18-landslaget är Lova Blom. En tjej född 2003 som är fostrad i Nyköpings Hockey Ungdoms verksamhet. En supertalang. Yngst på planen denna helg där de två nationslagen som närmast hade fyra 02:or vardera (och de äldsta spelarna är födda 2000). Lova gick poänglös från söndagsmatchen men var riktigt på hugget i framförallt första perioden då hon lade fram mackor till lagkompisar till jättelägen ett par gånger. Att Lova har höga krav på sig själv förstod jag av hennes uttalande till SN-Sportens utsände. Hon var inte alls nöjd med sin egen insats under söndagsmatchen. Jag tyckte det såg riktigt bra ut framförallt i första perioden. Sedan haltade det svenska spelet under andra perioden och då ska det mycket till att den yngste spelaren ska ta tag i tillställningen och styra upp verksamheten…

Lova Blom Nyköpings Hockey Ungdom
Nyköpings Hockey Ungdoms talang Lova Blom är blott 14 år men redan med i U18-landslaget

Jag har sett Lova i Rosvallas korridorer några gånger då pojklaget hon spelar med haft fysträning. Nu härdas hon inte bara i pojklagsspel hemma i Nyköping utan även i Hammarby IF:s damlag. Vad månde bliva? Själv tränar jag fotbollstjejer som är födda -03 och vet att de är duktiga men att det finns massor kvar att lära och utveckla. Så torde det vara även för hockeyspelaren Lova.

Sveriges U18
Sveriges U18-landslag den 17/12 2017 inför landskampen mot Finland i Rosvallas Stora ishall
Finlands U18
Finlands U18-landslag den 17/12 2017 inför landskampen mot Sverige i Rosvallas Stora ishall

Tjejerna ute på isen borde vara ganska slitna efter två matcher på lika många dagar. Både fysiskt och mentalt. Att gå ut på isen ytterligare en gång för en tredje match kan säkert nagga även den mest vältränade och segersugne i kanten. Nu fanns det dock en rejäl morot för spelarna och det är den nära förestående uttagningen till U18-VM. Ett världsmästerskap som avgörs den 6-13 januari 2018. Truppen tas ut den 19:e december vilket innebär att det är en grupp spända spelare som väntar på uttagningsbesked inom kort.

Domarkvartett
Domarkvartetten bestod av huvuddomarna Maria Furberg och Julia Johansson flankeras av linjemännen Jessica Lundgren och Beth Bowshall
ishockeysekretariat
Matchsekretariatet under den avslutande landskampen mellan Sverige och Finland på Rosvalla. Tusan vet om det inte är Magnus Thell som smugit sig dit för att ännu en gång få agera speaker.

De svenska tjejerna kontrollerade söndagsmatchen från början till slut. Finskorna fick visserligen chansen både en och två gånger under första periodens inledning då de fick spela powerplay. Det hjälpte inte utan 1-0 kom efter 11:44 genom Josefin Bouveng.

Josefin Bouveng Sverige
Josefin Bouveng gjorde Sveriges första mål mot Finland under söndagsmatchen

Det dröjde inte länge innan 2-0 gjordes. När matchuret tickat fram till 14:20 så fixade Sveriges Sofie Lundin ännu större uppförsbacke för vårt gästande grannland i öst.

Sofie Lundin Sverige
Här gör Sveriges Sofie Lundin 2-0 på Finland och deras målvakt Juuli Kivimäki

Den andra perioden förblev mållös. Utöver en riktigt vass början och stark avslutning av Sverige blev det en tämligen seg och andefattig period. Kanske återspeglades de tidigare två matcherna i det som presterades. De blågula kontrollerade dock skeendet och var aldrig riktigt pressade eller illa ute.

Ishockeypublik Rosvalla
Publiken räknades till 113 stycken i Stora Ishallen under söndagens avslutande landskamp

Liksom i första perioden så passerade drygt halva tredje perioden utan något rassel i nätmaskorna. Även denna gång fick finskorna chansen i numerärt överläge men de lyckades sällan få till ett uppställt powerplay. 3-0 görs av planens poängdrottning Linnea Johansson när matchuret stod på 13:49. Hennes namn hördes i samband med de flesta målen då hon på ett eller annat sätt hade ett finger med i spelet (eller i alla fall levererade poänggivande passningar).

Linnea Johansson Sverige
Linnea Johansson gjorde Sveriges tredje mål mot Finland och stod även för flera assist

Finland höll sig oftast i skinnet och bjöd inte på mer än tre numerära överlägen för Sverige. Deras sista utvisning straffade dem dock då Agnes Wilhelmsson fastställde slutresultatet till 4-0 när det gått 18:04 och finskorna stretat emot i numerärt underläge i ungefär 1,5 minuter.

Agnes Wilhelmsson Sverige
Sveriges Agnes Wilhelmsson gjorde 4-0 när det återstod knappt 2 minuter av landskampen mot Finland

De svenska tjejerna visade upp bättre fart på skridskorna, kreativare anfallsspel och mer disciplin än sina motståndare i denna match. Tycker i alla fall jag. För oss som sett Sverige i landslagssammanhang är den blågula dressen med tre kronor på bringan en välbekant syn som också tilltalar oss. Power som skänker stolthet till våra nordiska hjärtan. Nu måste jag faktiskt lyfta även det finländska matchstället som jag tyckte var riktigt snyggt, både till färgen och med dess mäktiga lejon.

Heli Allinen Finland
Heli Allinen i Finlands U18-lag visar upp matchstället som föll undertecknad i smaken

I samband med denna tredje landskamp mellan Sveriges och Finlands U18-lag så passade jag att plåta och jag fick ihop ett bildgalleri med knappt 130 bilder som du hittar HÄR >>>

Lycka till i VM alla ni duktiga U18-tjejer som får chansen!

Läs Mer

En världsstjärna talar ut

Vid 41 års ålder, 10 år efter avslutad elitkarriär, har Kajsa Bergqvist fått distans och kan äntligen känna sig nöjd och stolt över sina bedrifter på höjdhoppsmattorna runt om i världen. Vägen dit har kantats av osäkra karriärval, en ständig otålighet och en navelsträng till föräldrarna som aldrig riktigt blivit avknipsad. Om resan från överambitiös flickfotbollsspelare, via knätrassliga tonår, ungdoms-OS-guld, stipendieår i USA till historien om Johnny Holms gamla semla som gav världsrekord och en tvåveckorskarriär inom finansvärlden som slutade med Carnegies ekonomiska haveri fick en ivrig och uppmärksam publik höra under torsdagskvällen.

Kajsa Bergqvist
Kajsa Bergqvist är under december på en turné i Södermanland tillsammans med Sörmlandsidrotten

Sörmlandsidrotten arrangerar under december tre stopp i länet där Kajsa Bergqvist är dragplåstret. Första tourstoppet skedde i Tessinskolans aula i Nyköping torsdagen den 7:e december. Det som bjuds är så mycket mer än en före detta elitidrottare som rabblar höjd(!)punkter i karriären. Mycket av samtalet handlar om inkludering, trygghet och att idrotten ska uppnå en atmosfär där var och en ska känna att de tillåts vara som de är.

Sörmalndsidrotten
Sörmlandsidrotten tar ansvar

Det dryga 30-tal åhörare som sökt sig till skolans aula fick inledningsvis höra av kvällens ciceron och konferencier Love Swartz, tillika Sörmlandsidrottens barn- och ungdomssakkunnige, att det skulle bjudas samtal i 2 x 45 minuter. Att det spårade ur totalt framgick tydligt när vi drog över med 15 minuter i första halvlek och minst lika mycket när stopptiden summerades. Valuta för pengarna? Självklart, det var ju för sjutton gratis entré.

Den fåhövdade publiken till trots var det ett utmärkt arrangemang. Det var inte en föreläsning utan snarare en kombination av intervju och samtal mellan Kajsa Bergqvist och Love Swartz. Några av de närvarande står djupt med rötterna inom lagidrotten men självklart utgör en världsstjärna som Kajsa en oemotståndlig lockelse för friidrottsfolket som därmed satt på många av platserna i aulan. I pausen bjöds generöst med fika, frukt, mackor m.m. vilket förmodligen alla närvarande fann överflödigt då starttiden 18.30 innebar att man nyligen gått från middagsbordet.

Love Swartz
Love Swartz, Sörmlandsidrottens sakkunnige inom barn- och ungdomsfrågor

Första akten blev i mångt och mycket en vandring längs memory lane där det som berättades förstärktes med några gulnande fotografier och filmklipp får karriärens ståpälsögonblick. För Kajsa är VM-guldet i Helsingfors 2005 hennes känslomässigt största ögonblick, och hon önskade alla ett filmklipp med motsvarande egoboost-egenskaper. Vi lyssnade till hennes vedermödor under 2004, OS-året då flera av hennes kompisar tog guld, när Kajsa själv istället tog sig igenom rehabträningen efter en avsliten hälsena. Att hon gjorde en så formidabel säsong under 2005 bottnade i all träning hon kämpade sig igenom efter skadan.

”Arenapubliken blir som en massa som man tar energi ifrån.”

Kajsa Bergqvist
Kajsa Bergqvist är en av våra allra bästa idrottare genom alla tider. Fortfarande världsrekordinnehavare för damer inomhus med sina 2, 08 som sattes 2006.

Kajsa berättade om ungdomsår då hon testade bl.a. fotboll, volleyboll, konståkning, simning, längdskidor m.m. När man som hon älskar att tävla är det en drivkraft hon inte vill se försvinna från barn- och ungdomsidrotten. Märk dock skillnaden på att tävla och den resultathets som under en tid varit en het potatis både inom och utanför idrottssfären. Resultaten är inte den starkaste drivkraften enligt Kajsa. Att hon landade i individuell idrott är kanske inte så märkligt när man hörde henne berätta om hennes dåliga tilltro till lagkamraterna i fotbollen, som anfallare sprang hon överallt på planen och försökte lösa situationer framför fötterna på lagkamraterna. (Vilket påminner mig om ett exakt likadant vittnesmål från Kajsas höjdhoppskollega Stefan Holm för några år sedan.)

Tessinskolans aula
Dekorativt och semiminimalistisk dekor på Tessinskolans aulascen under torsdagskvällen

Mellan 13 och 15 års ålder gjorde växtvärken i Kajsas knän att hon fick lägga sitt driv och sin energi på kula och spjut. För henne blev det dock viktigt ur ett socialt perspektiv att vara kvar inom friidrotten. När hon sedan var med i USM som 15-åring kom hon bland de sista i kula, spjut och höjdhopp. Ge inte upp, det vänder! Med den skalle Kajsa besitter blev USM en vattendelare, allt eller inget. Hon valde allt. Hon hyser inte någon speciell kärlek till grenen höjdhopp utan valde den för att hon var bra på den. As simple as that. Utvecklingen blev enorm mellan 15 och 17 års ålder. När hon vann ungdoms-OS strax innan hon fyllde 17 år formulerade hon målet att bli bäst i världen och att hoppa 2 meter. Med den målbilden formulerad så mognade den, styrde hennes förehavanden och gav en tro på sig själv.

Kajsa berättade om att hennes mentala styrka var hennes största framgångsfaktor. Från publikledet hördes IFK Nyköpings Jeremias Varas fråga hur det var med hennes föräldrastöd under uppväxtåren inom idrotten. I detta sammanhang lyfte Kajsa fram sina föräldrar som ”världens bästa”. De fanns med runt omkring henne, engagerade sig i föreningen och stöttade både direkt och indirekt. En situation vi nog är fler som känner igen oss i. I sammanhanget var Kajsa tvungen att erkänna att hon nog ännu inte lyckats klippa navelsträngen till sina föräldrar helt och hållet.

Tessinskolan, Nyköping
Paus mellan halvlekarna innebar fortsatta möjligheter för åhörarna att ta reda på mer från Kajsa Bergqvist

Första akten avslutades med bakgrunden till Kajsas inomhusvärldsrekord på 2,08 i en liten ort någonstans nere i Tyskland år 2006. En extremt formtoppad höjdhoppsstjärna skulle ge sig på världsrekordet i Globen i början av februari 2006 men där var Kajsa så överladdad att det blev fiasko och total pannkaka. En mindre tävling i Arnstadt ett par dagar senare fanns på schemat och dygnet innan tävlingsstart började allt elände som tänkas kan för Kajsa Bergqvist. Nedresan förskjuten, utan både middag och frukost (eftersom hon försov sig) och en inhoppning som var katastrofal. Någonstans i kulisserna fanns Stefan Holms pappa Johnny som fångade upp statusen för Kajsa. Upp på hotellrummet, fram med en semla (!) ur resväskan och en svart kopp kaffe. Tada, världsrekordet inomhus står sig än idag.

Kajsa Bergqvist
Johhny Holms gamla semla som tagits med ner till Tyskland blev en historia som fastnade hos oss åhörare

Den andra akten av samtalet/intervjun innebar mer styrning av Sörmlandsidrottens Love Swartz. Ämnena blev tyngre, samtalet tog en djupare innebörd. Det kom att handla om att tillåta och ge utrymme för de som vill elitsatsa men också kunna ge en plattform för att alla ska få vara med. Det handlade också om Kajsas senaste engagemang i TV-produktionen Regnbågshjältar som handlade om förebilder inom idrottsvärlden som också kommit ut som homosexuella. I första hand lyftes idrottshjältarna fram som förebilder, vilket är nog så viktigt att betona. Love Swartz tog upp tråden runt #metoo och samtalet berörde idrotten som en trygg plats samt ledarrollens betydelse, förtroende och vikt. Det goda ledarskapet är en balansgång med ”vuxet kamratskap”. Love Swartz kunde fylla på med de regelverk som tagits fram inom Riksidrottsförbundet men också runt värden som att värna integriteten, jobba med självkänslan hos ungdomarna och hur mycket ledaren påverkar.

Love Swartz
Love Swartz, Sörmlandsidrotten, förde samtalet vidare under kvällen med Kajsa Bergqvist som gäst

Ett avsnitt kom att handla om Kajsas ingång till en civil karriär efter många år som elitidrottare på toppnivå. När hon slutade för 10 år sedan var det för att hon helt enkelt var trött på idrotten. Hennes driv och egenskaper gjorde det dock inte alltid lätt för henne på en ”vanlig” arbetsplats. Hon hann jobba ett par veckor på Carnegie under 2008 innan finanskrisen slog sina klor i bolaget och fiaskot var ett faktum. Att hon skulle ge sig på att bli expertkommentator i SVT var helt otänkbart. Aldrig att hon skulle göra något så töntigt. Jodå, så att… När hon under 2011 var på plats som kommentator  för SVT i samband med friidrotts-VM var det en så häftig upplevelse att hon är fast i detta sedan dess.

Tessinskolan aula

Samtalet kom in på ledarnas viktigaste uppgift som enligt Kajsa är att skapa en atmosfär där alla får vara som man är. Även små förflugna ord kan skada och jargongen och ordvalen är något som ledarna ska se upp med både för egen del och vad som sägs av barnen och ungdomarna i gruppen. Idrotten måste få vara en trygg plats, kanske är det den miljön på dygnet som vissa individer finner sin enda trygghet. Idrottsrörelsen kan inte styra alla miljöer i samhället men ska ta ansvar för sin egen enligt Kajsa.

Kajsa Bergqvist och Love Swartz
När Sörmlandsidrottens Love Swartz ställde en fråga i åtta led bad Kajsa Bergqvist om att få läsa på manuslappen…

Avslutningsvis berördes Kajsas engagemang som ambassadör för UNICEF. Några avslutande ord om doping kom också med på agendan. Precis som många av oss andra hade Kajsa en fördomsfull bild runt vilka som dopar sig. Insikterna fördjupades då bl.a. trevliga och sympatiska Marion Jones åkte fast. Enligt Kajsa är doping en fråga som gör henne sorgsen.

Svensk idrott är världens bästa! Vi kanske inte presterar med resultat på världsnivå hela tiden men vi har förutsättningar för att ge alla barn och ungdomar en enkel ingång till idrottens värld, alla kan vara välkomna, kostnaden ska vara minimal för individen och det ska vara en trygg plats.

Tag chansen att lyssna på Kajsa Bergqvist då hon är i Södertälje den 14/12 eller i Eskilstuna den 18/12!

Läs Mer

Derbyfajten som uteblev

Jag ser alldeles för sällan på innebandy. Det är en sport med många utövare och på många olika nivåer i vår lilla del av världen. Att det är skitkul att lira innebandy kan jag minnas sedan 80- och 90-talet. På den tiden blev man utvisad om man råkade hoppa så att båda fötterna var i luften. Nu för tiden finns det inte en chans att jag skulle kunna lätta från marken med båda fötterna samtidigt. Typ. Och man fick under inga som helst omständigheter ha klubbladet högre än knäskålarna, då var man dömd till en stund vid skampålen. När jag ser hur den moderna innebandyn utvecklats far spelare högt och lågt, ut över sargen utan ingrepp från domaren och knäskålarnas placering är tydligen omdefinierad till någonstans i hakhöjd. Det är tufft, snabbt och frejdigt. Kul.

Innebandypublik Sporthallen
Innebandypubliken räknades till 275 åskådare då FBC Nyköping tog emot Onyx IBS i division 2 under lördagen

De få gånger jag bevakat innebandy, hittills bara i Nyköping och Oxelösund, har jag haft småsvårt för sporten. Inte nog med den fotografiska utmaningen utan det späds på med att jag inte riktigt får grepp om innebandyns själ. Vad knyter samman spelarna i respektive lag? Hur ser de på sitt idrottande? Är verkligen pannband nödvändigt? Nyköpings innebandykarta har ritats om flera gånger och senast var det när FBC Nyköping uppstod. En uppstickare mot den då totalt dominerande aktören Onyx. Hur det landar vet vi inte ännu men turbulensen tog bl.a. damlaget från Onyx. När jag under lördagen tittade på division 2-derbyt mellan Onyx H2-lag och FBC Nyköping kände jag igen flera spelare i FBC som senast i våras spelade i Onyx H2-lag. Det rör på sig och det växer inte mossa på rullande stenar.

Lördagens domarduo var John Awabdeh och Jonathan Varli från Södertälje

Det mycket, mycket unga Onyx-laget i herrarnas division 2-spel består av lirare som kan tänkas spela i både division 2, Juniorallsvenskan och i den sörmländska HJ-serien. Lördagens uppställning innehöll spelare i åldrarna 16-23 år. Med enkel matematik skulle då FBC Nyköpings lag ha bestått av farbröder mellan 36 till 43 bast, om man ska tolka Onyx-tränaren Tero Ruohonens uttalande ”Det skiljer säkert 20 års rutin per spelare” som sades till SN:s utsände efter matchen. En snabb koll i matchprotokollet och jag ser att FBC:s trupp denna gång hade killar i åldrarna 19 till 33 år. Close enough.

innebandysekretariat
Innebandysekretariatet under matchen hade bl.a. FBC:s damlags Josefin Dahlander (i kepsen) vid mikrofonen som speaker

Jag minns dessa två lags möte under fjolårssäsongen då Onyx H2-lag besegrade FBC med 9-8 i Rosvallas A-hall den 14/1 -17. En helt underbart galen match med en resultatvändning på slutet med mycket känslor, prestige och nerv. Lördagens möte hade inte riktigt de förutsättningarna utifrån den helt omstuvade besättningen som nu Onyx tävlar med i division 2-serien. För FBC finns sedan tidigare en uttalad ambition att bli stans bästa i innebandy. Dit är det ännu en sträcka att vandra och division 2 är en nog så svår nöt att knäcka. Årets seriespel har på åtta matcher inneburit sex segrar och två förluster. En snöplig uddamålstorsk mot Katrineholms IBF i omgång tre och en mer väntad förlust mot seriesuveränerna Nykvarns IBF Ungdom i omgång sju.

Ari Ruohonen FBC Nyköping
FBC Nyköpings herrlagstränare Ari Ruohonen inför matchstarten i lördagens division 2-derby
Tero Ruohonen Onyx IBS
Inför sista perioden hade Onyx H2-tränare Tero Ruohonen ett underläge med 1-10 att konfrontera laget med

Några långa utläggningar om lördagseftermiddagens match tänker jag inte göra. Matchen slutade 14-2 (4-0, 6-1, 4-1) i FBC Nyköpings favör. Bland målskyttarna utmärkte sig tre av spelarna i FBC som gjorde två mål eller flera och de presenteras här nedan. Jag gör det lätt för mig som plockar fram målskyttar, det finns säkert andra bra insatser i lagen som förtjänar att uppmärksammas. Av slentrian och bekvämlighet blir det tyvärr oftast så att analysen stannar vid den som var sist på bollen innan den tar sig över mållinjen. Med bättre tränade innebandy-ögon skulle jag säkert noterat detta men nu kallar jag mig ju än så länge Fotbollslasse och inte Innebandylasse…

Peter Wintstigen FBC Nyköping
Värst av dem alla blev Peter Wintstigen i FBC Nyköping som levererade fyra mål (och en assist)
Rickard Nordin FBC Nyköping
Rickard Nordin i FBC Nyköping gjorde två mål och två assist
Filip Grahn FBC Nyköping
FBC Nyköpings Filip Grahn gjorde även han två mål (men ”bara” en assist)

Mitt arv efter detta division 2-derby är förutom denna bloggtext ett bildgalleri med ungefär 120 bilder som du hittar HÄR >>>

Jag tackar båda lagen för det som bjöds och önskar dem båda lycka till i det fortsatta seriespelet. Förhoppningsvis korsas våra vägar många gånger i framtiden!

Läs Mer

Komfortabelt för IFK Nyköpings volleybolldamer

Under den tidiga lördagseftermiddagen spelades det volleyboll i Herrhagens Idrottshall ute på Arnö. En hall som jag sällan besöker och jag minns faktiskt inte när det skedde senast. Dessutom blev det premiär för mig att försöka fota där och den visade sig vara en träklädd och tämligen mörkmurrig plats. Men för idrottsutövarna är det troligtvis en riktigt bra lokal. Det räcker långt.

Herrhagsskolans idrottshall
Ute på Arnö finns Herrhagsskolan och dess idrottshall
Herrhagsskolans idrottshalls interiör
Herrhagsskolans idrottshalls innandöme då den huserade seriematch i volleyboll den 2/12 2017

IFK Nyköpings volleybolldamer hade som uppgift att möta gästande Linköpingslaget Team Valla. Årets division 2-tabell är en hyfsat trivsam läsning för de med IFK-sympatier och laget återfinns i tabellens övre regioner. Gästerna från vårt södra grannlän sladdar i tabellen och delar öde med ytterligare ett annat lag där de parkerar med hittills noll insamlade poäng.

IFK Nyköping volleyboll dam
Jubel hos IFK Nyköpings volleybollteam

När IFK Nyköping tog in volleyboll på sitt program under våren 2011 återfanns Kerstin Tägt på ordförandeposten i sektionen. Numera på en blygsammare position som suppleant men fortfarande lika mycket eldsjäl och under lördagens seriematch satt hon i sekretariatet. Förstås.

Kerstin Tägt IFK Nyköpings volleybollsektion
Inom IFK Nyköpings volleybollsektion är Kerstin Tägt en ständigt närvarande eldsjäl
volleybollsekretariat
Sekretariatet under seriematchen den 2/12 -17 mellan IFK Nyköping och Team Valla

Lördagens match skulle på pappret inbringa en säker seger till hemmalaget. Nu är ju idrotten sådan till sin karaktär att ingenting med nödvändighet behöver vara en självklarhet. Huvudtränare Renato Cao lät sin stämma höras för att snäppa upp tjejerna under inbollningen. Truppen denna gång såg tunn ut men med endast en avbytare på bänken är man förmodligen lugnare inom volleybollen än de hårdare kontaktsporterna. Skaderisken är inte 0% i volleyboll men förmodligen mycket lägre än inom handboll, fotboll eller rugby.

Renato Cao IFK Nyköping volleyboll
IFK Nyköpings volleybolldamer tränas av Renato Cao som här instruerar innan matchstart mot Team Valla

Det väldigt unga laget från Linköping kom till start med bl.a. tre spelare födda -03. Snacka om framtidslag. Att de redan uppnått en bra kunskapsplattform att ta sig vidare ifrån visade de genast upp under matchen. Ett smånervöst hemmalag höll med nöd och näppe jämna steg i inledningen av första set. Sakta men säkert tuggade sig IFK fram till 14-10 då Team Vallas tränare Eva Gustafsson tog lagets första timeout för att korrigera detaljer.

Team Valla Linköping
Det unga Linköpingslaget Team Valla hade riktigt positiva sekvenser under framförallt tredje set

Det första setet gick slutligen till hemmalaget med ganska komfortabla 25-14. När väl anspänningen från inledningen av matchen släppte gick det som på räls. Även andra set rullade på bra med undantag från en minisvacka i mitten och det skrevs 25-16 på resultattavlan när gongongen ljöd.

Team Valla peppar bäst
Team Valla var bäst på att peppa av de båda lagen under lördagens volleybollmatch

Tredje set såg ut att bli en lika bekväm resa som de två avklarade seten för IFK Nyköping. Efter att en rad enkla poäng plockats av tungt servande Frida Tägt kom det defensivt stabila Team Valla in i en riktigt momentum. IFK:s stora ledning förvandlades till underläge 17-20 och det var ruggigt gött flow hos bortalaget. Några av matchens bästa bollar kom under denna sekvens och både jag och den tillresta hejarklacken tyckte nog att det var ganska trivsamt inne i Herrhagsskolans idrottshall.

Röda sidenband i håret hos Team Valla
Team Vallas spelare kom till match med prydliga röda rosetter i håret helt efter kalendern och den nära förestående första advent

Bra karaktär och god lagmoral hos IFK Nyköping gjorde att de åter tog kommandot och vände underläget i tredje set till setseger med 25-23. Matchen slutade alltså 3-0 och det var precis enligt den teoretiskt beräknade utgången i förväg. Den stöttande bortaklacken lät ändå applåderna höras från läktarhåll när lagen tackade varandra och det är ju precis så det ska vara. De unga volleybolltalangerna från Linköping må åka på stryk i årets seriespel men oj vad de lär sig och kan ta med sig av erfarenheter till kommande säsonger.

Herrhagsskolans idrottshall volleybollpublik
Applåder till bortalaget från läktaren i Herrhagsskolans idrottshall

Även IFK Nyköping har ett lag med unga talanger. En del har lämnat ungdomsåren bakom sig men får ändå ges epitetet talang. Volleyboll är en härlig och inkluderande sport som tack vare sin skonsamma utformning tillåter spel trots att man inte är på rätt sida 25-årsstrecket. Nåväl, undertecknad är bortom all räddning men det innebär inte att man inte kan låta sig underhållas då andra spelar. Ett par spelare i hemmalaget skulle jag vilja lyfta fram utifrån deras prestationer under lördagens match. Stabilt, säkert och vägvinnande för laget är de gemensamma nämnarna. Passaren Jenny Fornstedt och spikern Frida Tägt. Bra där!

Jenny Fornstedt IFK Nyköping
Jenny Fornstedt i rollen som passare hos IFK Nyköping
Frida Tägt IFK Nyköping
IFK Nyköpings Frida Tägt har star quality och levererade många poäng under lördagens seriematch

Som du kommer att märka under de kommande vintermånaderna är det sällan de där riktigt ”snygga” sportbilderna vill infinna sig. Sommarkvällar med lågt stående solsken och en fotbollsmatch på någon idyllisk plan tenderar att leverera bilder där bruset är obefintligt, vitbalansen inte är skev och där bakgrunden inte är störande. Nu är det som det är och inomhusidrotterna levererar i alla fall ett fantastiskt jämnt och förutsägbart klimat. Alltid något. Jag har satt samman ett bildgalleri från lördagens volleybollmatch som du hittar HÄR >>>

Tack för denna gång och stort lycka till i det fortsatta seriespelet IFK Nyköping!

Läs Mer

Introduktion till en värld sedd genom kamerasökaren

Vill man göra det svårt för sig ska man se fotboll, handboll, innebandy, boxning med mera genom den lilla gluggen i bakkanten av en kamera och sedan med självsäkra ordval förklara för omgivningen vad som utspelat sig. När jag sitter och fotograferar vid kortänden på en idrottsplan är det förmodligen en av de sämsta platserna om man ska få kläm på vad som händer och varför. Ändå snubblar jag in i detta tvivelaktiga beteende gång efter gång. År efter år. En äkta blogg-junkie.

Michael Bonnevier, Råby-Rönö IF, i samband med derbymötet mot IFK Nyköping den 26/8 2017

Min direkta kontakt med idrotten är sedan flera år tillbaka genom min undanskymda roll som fotbollsledare. En oglamorös men enormt givande del av ett ledarteam i ett flicklag som består av drygt 20 tjejer från Stigtomta- och Enstaberga-trakten. Jag har definitivt inte kommandot i vår stora ledargrupp utan är uppvärmnings-general med rätt att leda knäövningar. Det sistnämnda är något jag tar på största allvar sedan introduktionen i ämnet av Annica Näsmark på ett idrottssymposium i Örebro för 10 år sedan.

Onyx innebandys Viktor Palm när hans lag besegrade gästande IBF Göteborg med hela 22-1 den 5/3 -17 i allsvenskan

Mitt sportbloggande tog sin start sommaren 2011. Jag hade slussat ett flicklag med tjejer födda 1991-1994 in i seniorverksamheten och lämnat lagledarrollen. Ett tomrum infann sig med många år av tillvänjning där kalendern och familjeaktiviteterna inrättat sig efter fotbollspulsen. Jag startade ”Nyköpings Damfotboll” som hösten 2013 hittade in hos Lokalsporten. Ett drygt år senare valde jag att bredda min bevakning och släppte därmed den tajta kopplingen till vår lokala damfotboll för att istället ge mig på sporter jag inte alls hade samma koll på. Fortfarande kvar hos Lokalsporten startade jag bloggen ”Fotbollslasses perspektiv” som du numera på denna plats kan fortsätta följa.

Grönklädda Melinda Hall i IK Tun är uppe i en nickduell mot en av Älvsjö AIK FF:s spelare på Enstaberga IP den 27/6 -17

Med sydöstra Södermanland som huvudsakligt bevakningsområde skulle jag kunna ha en behaglig bensinräkning då jag åker till tävlingsplatserna där vi hittar våra lokala idrottsutövare. Ändå är det så att jag inte alltid kan hålla mig i skinnet, nyfikenheten tar överhanden, och jag hamnar emellanåt på helt andra arenor för att ta del av sporter som tyvärr inte finns i vårt lokala utbud. Bandy på Backavallen i Katrineholm, rugby på klassiska Bollspelaren i Norrköping är ett par exempel. Och när det riktigt kliar i kroppen och bensintanken behöver dräneras tar jag mig till Linköping eller Eskilstuna för att titta på högklassig fotboll i Damallsvenskan.

Hampus Jakobsson drog förbi min kamera när Eskilstuna Sprintcups deltävling avgjordes den 25/5 2017

Sedan jag köpte min första digitala systemkamera år 2009 har jag i accelererande takt förlorat mig själv till sportfotograferingen. Av alla idiotiska fritidssysselsättningar. Den som är någotsånär bevandrad i foto vet förmodligen att sportfoto på något märkligt sätt tenderar till att bli förbaskat dyrt. Kamerorna och objektiven tillhör liksom inte instegsmodellerna, om man så säger. Möjligtvis kan de som ägnar sig åt fågelfoto känna igen sig i investeringshysterin. Allra mest ekonomiskt påfrestande är det att få ihop en kameraryggsäck som innehåller grejor som på ett någorlunda dugligt sätt funkar för inomhussport. Åk till Nyköpings klassiska Sporthall och ta ett par bilder så förstår du vad jag menar.

IFK Nyköpings Simon Skuthälla har bokstavligen en Ljungsbro-spelare i ryggen när lagen möttes den 27/10 -17 i Rosvallas A-hall

Mitt bloggande med texter och bilder är något jag gör för mitt eget höga nöjes skull. Som det verkar finns det åtminstone några andra som uppskattat mina alster under de år jag hållit på med detta. När jag ändå håller på är det trevligt att nå ut till så många som möjligt och därför är jag nu mycket glad över möjligheten att få blogga i Södermanlands Nyheters regi. Under åren då Lokalsporten hade bra fart på sitt filmade material var det naturligtvis också en utmärkt plats att agera på men det projektet har bromsat in vid perrongen.

Nyköping Gripen Hockeys Adam Thim framför kameran den 29/8 -17 då jag hade en photoshoot med några av lagets spelare

Mina ambitioner? I första hand försöker jag hålla en lättsamt ton med huvudsyfte att vara underhållande. Det kritiska granskandet överlåter jag på skribenterna hos SN:s sportredaktion. Den djupa analysen och nyhetsrapporteringen likaså. Med en positiv grundton i det jag skriver och i de bilder jag visar försöker jag bevaka någonting en gång i veckan. Ibland något mer, ibland lite glesare. Jag märker framförallt att ju äldre tjejerna i fotbollslaget blir desto mer engagemang krävs det från min sida (för jag vill verkligen bidra så gott jag kan för att ge dem det de förtjänar). En balansgång där den lokala idrotten, mitt ledarskap inom fotbollen, mitt yrkesliv och mitt civila liv ska ha delar av det herr Jansson kan ställa upp med och leverera.

Något av det allra häftigaste jag fotat har varit Erik Skoglunds matcher i hemmastaden Nyköping. Här en bild från hans segermatch mot Timy Shala den 9/12 2016.

Elitidrotten kan locka även mig när jag försöker välja ett sportevenemang att bevaka. Annars är jag mycket road av den lokala breddidrotten och försöker propagera för att det ska sportas så långt upp i åldrarna som möjligt. De långvariga hälsoeffekterna är ju så ofantligt stora. Om jag t.ex. hade en formel för hur man kan få fotbollstjejer att inte sluta med fotbollen (allt för tidigt) så hade jag idag haft fyra egna döttrar som fortfarande spelar fotboll. Nu är det endast de två yngsta som lirar boll. Jag hoppas dock fortfarande att 24- och 21-åringen ska fatta att de tagit fel beslut och göra comeback…

DM Mellersta i cheerleading på Rosvalla den 12/3 2017 var ett jättearrangemang och tjejerna i Nyköpingsföreningen Cheer Legacy gjorde mycket bra ifrån sig.

Mitt sportbloggande har gett mig många kontakter som jag värderar högt och uppskattar otroligt mycket. Utländska landslagstjejer inom fotbollen har visat att de på samma sätt som en lokal breddidrottare uppskattar en eller annan bild då de utövar sin sport. Om jag bevakat en tävling där deltagarna inte är vana vid medial uppmärksamhet har responsen efteråt kunnat vara jättestor. Kul och positivt för alla parter. Kan jag lyfta fram en sport, en förening, ett lag eller en idrottare för en liten stund i rampljuset är jag mer än nöjd, även om jag bara kan erbjuda ett litet hörn i den stora bloggvärlden.

På återhörande!

Läs Mer