Läget på lägret

En skön grej med att åka på kyrkläger är att alla är så peppiga. Det är hej, glada miner, peppande lappar på toa eller vid kiosk-kön om att ”du är fin” eller ”ha en fantastisk dag”. High-fives medan man går in på samlingar och bra snack från scenen om att man ska vara sjyssta och välja att tänka bra tankar om varann för då säger man bra grejer om varann. Istället för tvärtom.

Så fastän regnet nyss öste ner (och jag tog skydd med vår 1-åring i matsalen för tidig lunch) så är stämningen glad efter dag två i kamptävlingarna.

Lillen sover just nu i vagnen medan jag softar bredvid. Ja det är den där lilla högen i hörnet som är han 🙂


I övrigt är det såpafotboll, dans, pyssel, film&media varvat med måltider (känns som hela tiden:) och lååånga köer varje dag när den heliga timmen för öppen kiosk är igång.

Läget är bra på detta läger helt enkelt.

Läs Mer

Kottar bland kottarna

Jag är dålig på att räkna men vi är fler än tusen personer här iallafall. Volontärer, barn, vuxna, kockar, ledare och försäljare.

Befinner mig på en campingvecka med en massa kristna människor, mest barnfamiljer, och det både regnar tallkottar och vatten här. Det är en gemytlig stämning i hela lägerområdet och barnen har så kul! Idag har vi köpt kulor, böcker och lite nya cd-skivor i bokshopen. Kulorna invigdes direkt i ”kulbacken” där barnen bygger egna speciella banor med kulor i ”potten”.

Min sjuåring sprang ett lopp med en kompis idag och vi andra hejade på.

Det är väldigt mycket pass-opp på lilleman men när vi är i lektältet hinner man att hänga med lite i vad som sägs på vuxennivå för där kommer han ingenvart 🙂 tur att det finns såna här kontaktarmband med vårt husvagnsnr och mobil på! Än så länge har det inte behövts men det är bra att det sitter på armen utifallatt.

Jättebra musik och framför allt sjukt bra ljud! Det gör att man njuter av musiken ännu mer.

Nu har barnen somnat – det går fort när man är utomhus hela dagarna – och jag ska krypa ned under täcket jag med. Först ska jag bara trängas inne på toa för att tvätta mig eftersom vårt vatten slutade fungera precis och toan är ungefär två fot stor. Natti 🙂

Läs Mer

Slutprov, stenar, FEST och kor… Vad har de gemensamt?

De är recept på en underbar helg!!

Kristus som steg upp till himlen varifrån han lovat komma åter resulterade i en av årets bäst placerade helger. Maj. Denna underbara månad. Förutom min födelsedag så bjuder den på blomsterexplosion, skir grönska när den är som bäst och för året också en efterlängtad värme! Hallé!

Fredagen innebar träning och slutprov – HURRA jag fick B på hela kursen. Det är inte bäst men bättr än jag förväntat mig med tanke på det 15 år långa studieuppehållet! Provade också 20 par glasögon! Kommer ta ett tag att välja!


Blev bjuden av min son på Kung Fu Panda 3 och kvällen spenderades med min storasystra mi i bastun med dresscode ”all natural”. Spännande. 🙂


På lördagen hämtade vi en massssssa stenar som tjänar kring våra altaner som barriär mot nedfallande föremål. Det ligger en hel del därunder som aldrig mer får se dagens ljus. Men fint blev det!


Sen bar det av mot Örstigsnäs för en otroligt trevlig och härligt lång festkväll! Tänk att få fira livet, hörni! Fantastiskt! Bara 7 år kvar 🙂 Hihi!


Idag var vi på traditionsenligt kosläpp på Ökna och jag blir varje år lika överväldigad av alla som jobbar för att ro detta i hamn! Massor med parkeringsvärdar och djurvärdar och skoskyddsutdelare och…ja väldigt många som hjälper till! Wow! Så söta kalvar och andra fina djur både inne och ute!


Nu börjar livet om efter en lång paus känns det som. Heltid mammaledig fram till augusti om allt vill sig väl. (Men sen är det min mans tur att få vara hemma igen. Ett helt år! Grejt! Med den här godingen )

Läs Mer

Hemma hos – bästa gästhemmet!

Jag har bott hos Johan och Niklas i natt. Så skulle man kunna säga. Och det är ju inte riktigt sant, för jag och mina två underbara tjejkompisar bodde i en egen snyggt shabby chic-inredd stuga med mysfaktor 100. 
Men lite sant ändå, för de underbara ägarna bor själva ett stenkast bort och bjuder in oss till deras vackra bullerbyvärld på ett avslappnat hjärtligt och välkomnande sätt.
Här är min utsikt från rummet: Hästar!!!


Och utsikten genom (!) utbyggnaden där rummen finns är så vacker!


Vill man ha en mysig miljö, ett fantastiskt värdpar, god frukost med ekotänk och slående omgivning är det Sund Nergården man ska bo på. Vill man bada finns en stor uppvärmd badtunna och brygga och restaurangen erbjuder både mat och dryck för den som också vill äta en god middag.

Jag blev så lycklig igår när jag parkerade bilen. Så rätt, så fint, så himla bra! Missa inte denna pärla! Sund Nergården


Lite gos med dessa filurer också 🙂



Och dessa systrar är for life!



Här bodde vi. Har jag superlativat färdigt? Är ni övertygade? Sista då; i sommar finns det konserter här! Så mysigt!! Komsi!

Läs Mer

Påskafton!

Vi har en fin påskafton bakom oss. Inte bara för vädret, men det blev liksom riktigt lyckat alltihop. Maten både såg god ut och smakade gott! Roligt när man gör lite för ögat också.

Jag och vår tonårstjej bakade tuppbröd, barnen och jag gjorde ananaspaj, och kring lunch kom systrarna för att bidra med lyxig kål- och avocadosallad, det godaste lamm jag ätit och annat gott. Själv gillade jag laxen som låg på en salladsbädd av fänkål, sockerärtor och rädisor.

Barnen letade förväntansfullt efter ägg i skogen bakom huset. Somliga gillade dock bollen mer än plastpåsen med ägget i…

  
Sammanfattat så var dagen sådär familjär och härlig som man vill ha det under en påskhelg. Och sol därtill! Najs! Sällskapsresan:

  

Jag skickade en fredagskram till en kompis igår men orden: ingen har dött av lite kärlek. Förutom en då (passar att säga så här i påskatider) och det är ju värt att påminna sig om när påskharar, ägg och fjädrar syns mera 🙂

Och ni har väl hört Lennart Hellsings ord: puss i påsk och sällskapsresa! Vi har fått både och idag!

  
Glad påsk på er alla! Kram!

Läs Mer

Sportlov

Jag hade skrivit ett inlägg som försvann så jag kortfattar det hela 🙂

Tänk att man på ett tomt sportlov med bara en enda bokad aktivitet i Stockholm kan hinna med så mycket annat. Vi har besökt bibblan, barnkulturcentrum, målat sockerteckningar, ätit mellis ute, åkt till en vän i Nykvarn, haft möte med Familjehemskonsulent, firat fina föräldrar, bakat, passat kusin, fått barnahår klippta, bakat igen, rest till Stockholm för Vasamuseet och ätit årets bästa mat på restaurang Jebena i Rådhusets ena tunnelbaneuppgång. Jag är fortfarande mätt 🙂 Afrikansk mat är såååå gott!

Nu har jag ägnat kvällen åt att samtala med min lilla farmor. Det finns så mycket att prata om och det är roligt att lyssna på allt hon har att berätta. Hon har förresten  fått prova på att prata i mobil med både dotter och tonårspojken som bor hos oss 🙂 Jag ligger i gästrummet efter att ha spånat igenom en massa fotoalbum.

Trött och glad. Veckans enda inlägg andas tacksamhet och glädje över var jag har och vad dessa dagar givit oss. Här kommer lite pics

   
    
    
 
   
   

Läs Mer

Du ser ut som en tjuv

Jag är fortfarande trött i kroppen den här fredagsmorgonen och sätter mig därför i soffan för att måla på mig mascaran.

Min lille 3-åring sätter sig bredvid mig. Han tittat nyfiket på mig där jag sitter med en fickspegel i handen.

– Vad gör jag för nåt? säger jag för att liksom sätta ord på hans tysta nyfikenhet.
– Du minkar dig.
– Ja, jag sminkar mig ja.
– Du ser ut som en tjuv.
– En tjuv? Gör jag?
– Ja.
– Är jag finare utan?
– Mmm.

Ja, smaken är ju som baken. Men idag gick den här tjuven till Lyx för att lägga lite bottenfärg och efter flera månader klippa håret. Sen blev det ett härligt spontanhäng hos en vän i väntan på att göra entré som Bambi på Rosvalla. Det blev en jätterolig familjestund!

Idag är det lördag och årets semmelbullar ska bakas. Därtill ett blomsterprojekt som kan gå åt skogen eller bli riktigt fint. Vi får se 🙂 

   
Varning för nysminkad tjuv.

  Dottern är bättre än mamma. Inte så förvånande!

  

Läs Mer

Löftena kunna ej svika?

Mja…hos oss människor står de inte evigt kvar iallafall. Därför är det viktigt att inte lova alltför mycket. Jag försöker leva efter det när det gäller mina barn. Vill de gärna göra något tex när vi kommer hem säger jag något i stil med; Åh vad kul, det kanske vi kan göra. Påminn mig när vi kommer hem! På det sättet har jag inte lovat att varken göra eller komma ihåg det. Kanske fult men lättare för mig 🙂

I söndags pratade vi om tonåringens första skoldag i nya skolan. Jag hade glömt att köpa hänglås och vi fick låna ett av mi syster. ”Jag köper ett imorn”, sa jag. På min handlingslista dagen efter stod mycket riktigt ”hänglås”. Tror ni jag kom hem med ett? Nej 🙁 jag glömde! Jag har nu inte lovat vilken dag det ska inhandlas. Men det ska det.

Häromdagen åt vi kycklingcurry och limegryta och jag hade lagt de sista limeskivorna i vattnet. Gott! Barnen ville stoppa i både gafflar och fingrar för att få upp varsin limeklyfta. STOPP! sa jag. Ni får en efteråt när alla är klara. Efter maten rusade de upp till barnprogrammet och nu står det ett glas med vatten och ett par limeskivor sedan ett par dar, i väntan på att de ska få sina limeklyftor. För om jag slänger dem så bryter jag mitt löfte.

  
Note to self; lova inte i onödan!

Och på tal om första skoldagen; Här hänger en väska som jag bar min första skoldag hösten 2004. Den hänger med än och ikväll ska den och jag hänga i Stockholm hos en älskad vän som jag lärde känna under det skolåret.

Myshelg!

  

Läs Mer

Inne att vara ute men jag är ute för jag är inne

En av de saker jag ser fram emot mest varje jul är att få vara ute ihop med familjen. Alla. Gå en promenad eller gå till en lekpark. 

På julafton, då jag tydligt önskar inför min man varje år att ”då vill jag vara ute med hela familjen. Annars sitter man bara där hela julafton”. Hur gick det då?

Jo, på julafton promenerade vi 5 minuter till krubbsamlingen i kyrkan. Sedan stod jag i köket mest. Julbord till lunch, Kalle (läs förbered dessert), dessert, tomte, klappar, kvällsmat till de små, kvällsmacka till de större, julgodis och kortspel. Natti. Ute fem minuter alltså.

Juldagen jobbade jag på förmiddagen och bjöds sedan direkt efteråt på lunch hos föräldrarna. Där var vi i fyra timmar och sen var det trötta barn, mörkt, hem, spela kort… Ute: 0 minuter.

Annandagen hade vi gäster här och jag jobbade med det fram till lunch. Kusinerna hängde kvar och jag kom av nån glömd anledning inte ut då heller. Ute: 0 minuter.

Tredjedag jul sa jag: nu SKA jag gå ut med barnen! Det resulterade i att jag gick ut med en treåring som grät efter fem minuter för att årets första snö piskade ovant i ansiktet. Ettåringen däremot strosade runt med mig ett gott tag. Ljuvligt! Ute: 45 minuter.

Sedan har jullovet gått på och vi har bara lyckats med en enda ”alla-8-är-ute-samtidigt-promenad”. Skam på torra land.

Men barnen har varit ute varje dag. Och min man har också varit ute ganska mycket. Då har jag lett från köksfönstret och tänkt att: ”så mysigt det ser ut”.

Jag är lite Marta av mig. Ska fixa nåt hela tiden. Så det där ”ta vara på”, ”släpp och njut” eller ”det ordnar sig” 

…. det är något som finns på träningslistan. För det står inte ”joggingtur ute” på den…

  
Mååål! Utsikt från fönstret.

   
Bevis 1 på promenad. Kom själv inte upp så högt…

 Bevis 2 på familjepromenad som telefonen lustigt nog skriver om till familjeproblematik ?

Läs Mer

Pausbehov

Ja, nog var det ett tag sedan jag skrev. Det är inte troligt att någon saknat mina inlägg men jag själv, som alltid har tanken på ett nytt inlägg i huvudet, har mått bra av en kortare paus. I sista avsnittet av Tusen år till julafton (julkalendern) ler jag igenkännande åt föräldrarna som är…som min generation och de som är några år äldre. Men jag blev också (igen) påmind om min skärmtid och jag ifrågasätter hur mycket av den jag verkligen gör ”bra saker” av den. Således är få kort knäppta, få tillfällen filmade och inga inlägg har skrivits.

Nu har jag en annan sorts paus. En liten paus i bilen i väntan på ett genrep, och då passar jag ändock på att skriva lite. 

Genrepet jag ska på handlar också om paus. Jag får lite egentid att vara sitta och ”ta emot”. Men framför allt njuta av vänner som repat till det jag (eller familjen) hade klarat av att repa till nämligen årets OXELÖREVY!!! Eftersom jag haft så kul med NYMOS och Annie fanns inte tiden eller möjligheten för ännu fler helger, dagar och kvällar utan i år får stjärnorna briljera utan mig. Paus i revyn helt enkelt.

Lyckosparkar till er alla på scenen och pausande kramar till dig som läser!

(Kort på ett barn tog jag iallafall på julafton)

  
  
God fortsättning!

Läs Mer