Ett rum med utsikt

Snart är tiden här – någon har blivit stor och det är dags att lämna det här familjehemmet och få en nystart i en annan stad. Egen lägenhet, nya vänner, ny energi. Modershjärtat vet att det är dags att släppa taget, tiden är ”slut” nu men…det kommer också stå en stol vid matbordet varje morgon ge mig ett skavande litet sorgestreck i hjärtat varje morgon. För den stolen kommer nu att vara tom.

Allt har sin tid. Det är bara att svälja den sanningen.

Nu firar vi bemärkelsedagen genom en kort resa tillsammans. A room with a view får symbolisera fönstret mot framtiden. 

Någon frågade mig imorse om det blivit som jag tänkte mig. Om jag lärt mig något. En del saker blev som jag tänkte, andra inte. Jag har lärt mig mer om mig själv än om barnet vi tagit emot tror jag. Uppdraget får en att växa liksom och jag hoppas att vi också fått så in frön av kärlek, trygghet och omsorg som får blomma ut i något vackert i framtiden.

Nu har vi snart bara ett extra barn hemma och jag kommer inte snegla mot den där dörren mer…iallafall inte på samma sätt som förut. Vad fort tiden gått, tänker jag så här i efterhand.

Lycka till shkore habibti. Styr båten mot dina drömmar. Kram ‘ade

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tre + tre =