Visa ord från 9-åringen

Följande sms-konversation utspelade sig häromsistens med min dotter, 9 år.

-Jag önskar mig i julklapp att barnen är snälla mot varandra.💝
-Det kommer aldrig att gå 😢
-Då rymmer jag hemifrån
-Utan familj och vänner är jag kingen utan (k) 👑
-Okejrå jag stannar väl hemma då. men hoppas fortfarande på snällkarameller istället för smällkarameller.😘
-HAHA😏

Det var ju bara på skoj att jag skulle rymma, men jag tyckte att dotterns finurliga (och kanske snodda?) mening var klockren. Utan familj och vänner är man kingen utan k, dvs ingen.

Jag och min man är på en liten tripp till Helsingfors. Och fastän det är skönt att komma iväg bara vi två UTAN barn, så hamnar jag ändå en stund med mobilen i handen när jag lägger mig i sängen och tittar på sötnos-bilder på barnen som jag älskar. Som jag är så tacksam för. Men som just nu har så svårt med syskonkärleken, mer ofta än ibland. (Därav min julklappsönskan:)

Men hon har rätt. Trots allt så är vi ju en familj. Vi är hos och med varandra och finns till för varandra. Det här året kommer aktivitetsjulkalendern fram igen och även om vi förr om åren riktat in oss endel på att se och hjälpa andra så kommer jag nog att formulera fler ”tillsammans-uppdrag” för att kitta familjen litegrann.

Och för att vara ärlig så är det kanske jag som mest märker skillnaden. Från att vara hemmamamma till att vara borta ibland 10 timmar om dagen…ja det är en stor omställning. De har det så BRA med pappa hemma och får mycket pappatid med honom. Men jag hoppas att de minicanvastavlor jag nu köpt för en av kalenderdagarna blir lika roliga som att göra julgodis ihop eller klistra och frankera julkort ihop. 

Älskar förberedelse inför julen-tiden. Imorn kommer granen stå klädd när vi går till sängs. Välkommen advent!

Läs Mer

En idé för skolan?

Nu bara slänger jag fram det. Jag bara gör’t! En idé jag tänkt på som skulle bidra positivt för både elev, skola, förälder, familj och integration. Tänker jag iallafall. Barnsligt ogenomtänkt men ändå utopiskt bra haha!

Skoldag år 4-9ish:
8-14 lektioner
14.30-15.30 musik måndag, onsdag (soloinstrument, ensemble eller orkester)
OCH sport tisdag, torsdag (valbara skol-lag man är med i, basket, innebandy, fotboll osv)
15.30-16.30 möjlighet till läxhjälp

Alla har inte tid eller råd att lära sig ett instrument. Ändå finns positiva effekter av att lära sig något musikaliskt. (Googla och läs vetenskapliga artiklar. Haha, ni hör ju hur bra jag skulle bli som politiker. Inte en enda källhänvisning) Skulle man ordna så att musikskoleteam fanns på plats på skolan tex år 4-6 skulle det underlätta familjelogistiken och mer tid över på kvällarna för kidsen skulle bli resultatet. Några skolor har må, on medan de andra har ti, to så kan musikskoleteamen vara mobila. 

Sport då? Jo, genom att ordna skollag ges alla barn möjlighet att röra på sig och även här underlätta familjelogistiken.

Detta skulle alltså ingå i skolan. (Hurra nya jobb!). SEN är skoldagen slut och de som inte har möjlighet till att studera hemma (för att de bor trångt med många hemma eller har föräldrar som av olika skäl inte kan hjälpa eller ifall man bara vill ha extra hjälp från skolan) kan få läxhjälp varje dag. 

Sen kommer man hem. Föräldrarna kommer hem. Aktiviteter och läxor är gjorda och man kan få ut mer av kvällstiden ihop. Yei!!

Och nej, det är såklart inte så simpelt som det styltas upp här. Det fattar jag med. Men tänk att ge alla barn samma möjlighet till musik och sport. Oavsett socioekonomisk bakgrund, hudfärg och religion. 

På Arnö tex där jag bor skulle de två skolorna som finns där kunna samarbeta och dela på de två gympasalar och utomhusplaner vi har. 

Utopiskt, säkert ogenomförbart och dyrt. Men en trevlig tanke. Det är aldrig fel med lite fantasi och drömmar 😉

Läs Mer

Love conquers

Vad gör vi nu? Har nästan gråten i halsen och messar min man och min kompis. Sitter på tåget och ska plugga men huvudet har fastnat vid morgonens nyhet: ”Trump blir president”.

En människa med en sjuk syn på kvinnor och människors lika värde ska leda ett av världens mäktigaste länder. Vad kommer att hända?

Jag förstår ingenting. Jag tänker att världen kommer att vara i chock nån vecka men sen kommer det bara rulla på. En medresenär säger uppgivet att hennes amerikanska vän berättat hur populär han ändå är. Kanske han till och kommer att få acceptans till slut och folk glömma eller förtränga de vidrigheter han uttalat? Hemska tanke.

Jag tänker att det nu blir viktigare än nånsin att visa kärlek, medmänsklighet och omtanke. Att gå emot stängda dörrar, kalla händer och främlingsfientlighet. 

”Störst av allt är Kärleken” och ”there is no fear in Love” är ord som måste få skrika högre än vår misstro mot en (inkompetent?) president. Vi får inte hata ondskan mer än vi älskar kärleken. Nu måste vi visa med våra handlingar att vi inte ställer upp på höga murar. Nu måste vi älska.

Älska. Ge. Se.

Ingen kan förändra ett valresultat men vi kan förändra oss själva, hur vi behandlar vår nästa. Suddar bort ordet ”obror” ur ordlistan och börjar älska. Alla. Våra medmänniskor. Systrar och bröder. För då växer en rörelse som är större än världens ”mäktigaste” ”man”.

Älska fast världen skakar. Älska fast hjärtat brister. Älska för att vi måste. 

Älska. Ge. Se.

Läs Mer