Välkommen på zoo här på Arnö

20.33 är klockan. Jag har precis nattat den äldsta, typ en timme för sent. Den äldsta, som fått en annan typ av läggning än vanligt på grund av det zoo som hälsade på idag. Här följer en presentation:

Ormen, även känd som busus kottus, har för vana att inte njuta längre stunder av vare sig mammahud eller närhet efter avvänjningen. Slingrar sig som en orm i sängen när matriarken är där och när den senare lämnar sängen gör han sig skäl för sitt latinska alias. Upp ur sängen ungefär en miljard gånger.

Åsnan, även känd som gnällus spikus, har för ovanlighetens skull på grund av helgens sjukdom sovit idag. Svårt att somna med andra ord. Envist upprepande; jag kan inte sova, jag vill inte sova, jag är inte trött, jag vill inte såååååva.

Sengångaren, även känd som skallus hostus, är seg i kroppen och deltar ej i måltider. Hostar som en skällande hund och är allmänt segproppig, som sig bör i detta mindre friska tillstånd.

Till saken hör att honan i hemmet lever i 100 %-igt matriarkat i ett par dar och måste därför välja sina strider, såsom att tillåta att samtliga 3 barn, förlåt djur, tassar upp och lyssnar på (eller leker omkring) äldsta dotterns godnattbok (SANDVARGEN LÅNA LÅNA LÅNA, hett boktips!)

Således sällar sig den ömma modern till zoologin och säger vara trött som en…gnu?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

fem × fem =