Helt naturligt

Osminkat blir huvudtemat denna spontana semestertripp till Klacken, även om mascaran och en stump ögonbrynspenna fått följa med ”utifallatt”. All natural. Vi badar varje dag i poolen och jag orkar inte sminka av och på hela tiden.

Men här i skogarna där allt ändå är all natural så smälter jag in, haha! För vår lilla trekilometerstur vi gjorde i skogen bakom anläggningen är ren natur, vacker utsikt, tysthet med porlande vatten och dofter av skog och mark.

Så vackert!  

Vi hann prata geologi och klorofyll, trädkläder (bark) och kärr och träsk. Hitta massor av blåvingar som flög i ljungen och se grodyngel, skräddare och trollslända. 

Det blev en lyckad ”promelitenad” (nytt uttryck jag lärt mig förra veckan som betyder ”liten promenad”).

   
    
Nu ska vi på loppis (hoppas vi). Mors!  

Läs Mer

Klackarna i taket

Vi är på en skidort utan snö. För någon har sagt att det typ är sommar. Klacken är en fritidsanläggning med åretruntstandard på både stugor och omgivning. Liftar och skidbackar är av förklarliga skäl inte igång men vandringsleder, kanotleder, downhill för vågade cyklister och tre inomhuspooler är lockande för både stora och små. 

Vi kom kring lunch och åt en dagens i den fina restaurangdelen medan barnen längtande tittade åt poolhållet. Efter att vi gjort oss lite hemmastadda i stugan (inte sjabbigt, inte lyx, helt klart godkänd bra standard) bar det av till simhallen. Det plaskades, åktes och ett kort bubbelbad hann vi med innan vi for till Kopparbergs centrum (ciderbryggeriet är bekant för alla tror jag). Det inhandlades en liten grill och sedan åt vi grillad korv hemma. Just det – gjorde egna korvbröd. Alltså…såå mkt matigare och smaskigare när man väl provat. Det går inte ens att jämföra! Korven har jag inte stånkar själv, haha!

Efter gråt över glömt gosedjur hos 8-åringen och Alfonstendenser hos 2-åringen ligger alla 4 kids i ett rum och jag sitter här medan maken smaskar högt på en rostis.

Gött mos. Här är en bild från när det plaskades som mest idag.  
 Splaaash! Imorgon blir det mera bad eftersom sommaren gömt sig och sedan en vandringstur. 
  
Klackarna i taket! Gillersklack, hejhejhej!

Läs Mer

Bra sommar!

Ja, alltså vädret är ju inte strandväder eller högsommarväder. Juli är ju tristare än vad en traditionell majmånad brukar bjuda på, solmässigt, tycker jag iallafall.

Men uj vad vi hunnit med här hemma! Häcken är kapad, rensad och hästbajsgödslad, lekstugan har nu en fasadtvättad farstubro och en nymålad insida, balkongen är tvättad och vi har hunnit plocka bär i skogen här bakom och kring lekparken där vi bor. En ny anslagstavla av armeringsnät sitter uppe och mitt inslagningsbås började ta form. Kvar är en möbel som ska målas och egentligen lite extra fönstertvätt men det hoppas jag vi slipper.

För lite sol kan väl augusti bjuda på. Eller?

Läs Mer

Någon finns

En klassiker när det gäller ansvar hemma, i skolan, på arbetet och i samhälle är att man skyller på Någon annan. ”Någon Annan” får städa upp efter min lunch. Någon annan får plocka disken. Någon annan tar upp mitt godispapper… Och så tjatar vi att Någon Annan inte finns.

Men idag på konserten som vi hade sjöng vi sånger som berör på olika plan. Som talar om att det finns Någon som tror på dig, finns för dig, finns nära dig, bär dig, är liv. Ibland är denna någon en person i din närhet, ibland någon man älskar och ibland… kanske… om man vågar tänka tanken…så finns det en Någon som alltid älskar och aldrig lämnar. En trygghet att falla i. Det gillar jag.

Konserten gick jättebra, tycker vi nog alla tre, jag, Emma och Janne. Fick mersmak! Och det var så kul att se alla där. Får se var vi hamnar nästa gång 🙂

Läs Mer

Extra tid vunnen

Om någon för ett par dagar sen frågat mig vad jag skulle göra i helgen hade jag svarat; släktträff! Jajamen, vandrarhem i två nätter och fullt med sysslingar och kusiner.

Nu sitter jag här i soffan, hemma med extra tid vunnen. Träffen ställdes in och vi hann istället handla lite inredning och färg (läs gårdagens inlägg) spontangrill med föräldrar och deras vänner från ungdomstiden. Gott, trevligt och nu har vädret bestämt sig för uppehåll så barnens Nynäs inför imorn kanske är lovande? Vi får se.

På kvällen är det iallafall KONSERT!!! 12 låtar LIVE! Kom! Kram!

Läs Mer

Ijtejad! 

Fast helt utan orsak är jag det. Irriterad alltså. Men är man 2 år och ska berätta hur man känner låter det så: ja blij ij-tejad! Nu är jag ju 32 år så jag måste försöka komma på varför jag är det.

Såg två avsnitt av Bron igår. Alla har talat så om den. Jag gick till sängs mitt i natten med en olustkänsla – kan det ha varit den?

För att glömma bort känslan surfade jag runt på Blocket en halvtimme efter skåp och mitt i natten blev ännu senare. För lite sov?

En timme knappt, efter det att jag somnat, vaknar lilleman och har kissat igenom. Suck. Han skriker på skötbordet och jag drar ur lakanet och tänker att madrassen får duga. Sova på andra sidan sängen bara. Han vaknar en gång till och ammar och sedan före sju och har kissat igenom igen! Ammar en pigg bebis i min egen säng den här gången. Somnar om en timme senare och vi får sova till efter 9. Kanske natten betalar sig nu?

Jag har börjat smaka på känslan av att åka iväg utan minsting då och då och vill komma bort oftare än annars. Kan det vara det som kryper i mig?

Almanackan har börjat användas igen efter lite semesterledigt och min hjärna börjar snurra. Möjlig orsak?

Eller har jag mitt livs första PMS? Efter drygt 20 månaders uppehåll kanske det är dags snart?

Vill ligga i en solstol utan ansvar hela dan och blunda mot en molnfri himmel eller åka och handla inredning och färg. Så kommer inte denna fredag se ut men imorn kanske jag får lite sån tid 🙂 Håller en tumme för det! 

Läs Mer

Spring inte så fort, pappa

En sång jag tyckte om när jag var liten var just den låten. Så fin melodi och mening, även om jag inte förstod den till fullo då.

”Spring inte så fort, pappa. Vänta på mig! Det är nåt jag vill visa dig. En död fågel som trillat ner från sitt bo. Pappa, vet du vart man kommer när man dör?”

Fler verser. Men alla med samma innebörd. Föräldrar; stanna upp! Ta livet ibland i barnens tempo. Myran på vägen till affären är mer intressant än brölande lastbilar. Spindelväven under det fina trädgårdsbordet där fikat är uppdukat, är mer spännande än vuxensamtalet kring detsamma.

Robert Broberg är död. Hans tid på jorden är slut och han levde i den gåva han hade. Han delade med sig av den. Tog säkert tillvara på lika många tillfällen som han missade. Precis sol du och jag. Den enda skillnaden är att vi är kvar här. På jorden. Med våra barn, vänner, familj och medmänniskor. Och så länge vi är det har vi chans att låta tillfällen inte glida oss ur händerna.

Tillfällen för samtal. Kramar. Frågor. Upptäckter. Vardag. Äventyr. Tillfällen där tidens jagande ticktack får stanna upp en stund och verklighetens närvaro får ta vid.

Ögonkontakt varje dag. Det är viktigt. Samtal likaså. Och att få en gnutta barnslig tid; på deras nivå. Vänta på barnen – det finns både teckningar att visa och saker de vill veta. Hinner vi se, hinner vi svara, förklara?

Jag vill bli bättre. Tack Robert för påminnelsen. Rest in peace.

Läs Mer

Det öppna samtalets pris 

Under de senaste dagarna har jag läst (och hört/sett) både Malena Ernman, Louise Bodin, Adam Tensta, släktingar, privata och öppna facebookare uttrycka sin åsikt om rasism, familjesituationer, näthat, tiggeri och politik. Mångdelade inlägg kommenteras friskt och flitigt av folk från både läger oavsett vad samtalet handlar om. En del är jätteduktiga på att formulera sig medan andra uttrycker sig plumpt.

Tiden före sociala medier (ja, det var way back, förr i tiden, den HAR existerat!) var annorlunda. Då var det mest utbildade journalister och erkända skribenter som fick plats i offentlighetens rum. Bara de ”lärda” formulerade sig om samhället väl och våndor och endast i debattartiklar och på sidan ”Opinion” fanns möjlighet att tycka till och säga emot och ifrån.

Idag har alla möjlighet till en hög röst. På grund av, eller tack vare sociala medier. Genom delningar och följare kan vem som helst säga vad som helst om vem som helst. Det kan också formuleras hur som helst utan närmare granskning. Skriv, skicka, publicerat.

Det är vi själva som får betala priset för den sortens öppn samtal som nu sker. Åsiktsfrihet är viktigt. Vi måste värna om det och även det öppna samtalet. Att våga lyfta på tunga stenar och titta under. Men konsekvenserna blir samtidigt förödande när orden frampekade på en liten skärm kan sägas hur som helst.

Det haglar glåpord, vidriga att ens ta i mun, över var och varannan människa. Kreti och pleti vågar ta plats, vet att vi idag får ta plats. För så är det nu. Det är inte bara journalisterna och författarna som har ”rätt” till det skrivna ordet. Vi lär oss tidigt (hu!) att käfta ifrån på skolgårdarna och med en telefon i handen och ett konto på sociala medier (fjärran från det äkta mänskliga mötet) vräker vi ur oss dynga gentemot våra medmänniskor.

Det är skrämmande.

Jag, som obetydlig bloggare på en småstadstidnings hemsida, är med i matchen precis som alla andra. Jag sitter här och förmedlar min åsikt just i detta nu, avsett för att det ska läsas av andra. Jag inser det.

Därför funderar jag på hur vi ska förhålla oss till detta. Att skicka folk på skrivarkurser och föreläsningar om vett och etikett är ju inte hett direkt. Vi måste höja ribban på något sätt. Förstå att vårt sätt att hantera dessa friheter innebär ett ansvar.

Jag förstår att resan börjar hos mig själv. Att alla måste tänka så och att vi ska vara föredömen för barnen som ser och lär. Men bollen är satt i rullning för längesen och det känns redan kört. Miljoner människor, kanske miljarder, världen runt missbrukar det fria ordet som nu är tillgängligt för nästan alla att läsa.

Mänskligheten har glömt ordets kraft och makt att skada, förgöra och företräda. Det öppna samtalet är idag ett krig. Och vi har bara oss själva att skylla.

Läs Mer

3-rätters meny

En god men framför allt otroooligt trevlig, efterlängtad kväll tillsammans med vänner är till ända. Medan min lille son druckit mjölk som trerätters här på kvällen (tand? ont i rumpan? magen?) och mina barn likt KINDERÄGG-barnen jublat över två godisnappar och en karamell har jag satt mig ned för att få ner typ recepten på vad vi åt, så att ni också kan få lite inspiration.

While bbq-ing. Förrätt/mingeltugg. Nachos med tacosås och philadelphiaost. Lägg helt enkelt en stor klick philadelphiaost i mitten av en tallrik med mild tacosås. Doppa nachochips i båda såserna. 

Huvudrätt. Hemgjorda hamburgare med hemgjorda hamburgerbröd. Helt enkelt nötfärs, salt, peppar och Hickory Liquid Smoke (ca 1 msk per kilo). Bröden bara måste måste måste göras. Alltså MÅSTE. Så fluffigt, lätta, men fylliga, mjuka. Receptet finns på hamburgerbloggen HÄR

Efterrätt. Cheesecake med ricottaost. Just idag hade jag en hel smält mörk blockchoklad i istället för vanilj men grundreceptet med vanilj och oreobotten som vi åt i måndags är sagolikt god. HÄR finner du det receptet.

Och så lite pics (dålig på att fota allt jämt och ständigt. 

   
  
 

Läs Mer

Trött-torsdag

Efter en härlig båttur med min pappa kom regnet lagom till hemfärd. Sicken tur. Barnen var nyfikna, glada, spralliga och hade en mysig morfar-dag.

juvel nr 3 och nr 1
 
juvel nr 4
 
 
juvel nr 2
 
I bilen var det som om någon pyste ur all luft ur mig. Jag tog slut och med regnet utanför fönstret kände jag att denna kväll borde se ut så här:

  • Barnfri (dvs inget ansvar över någon)
  • Ansvarsbefriad (dvs låt köket vara, tvätten surna i maskinen, de blöta handdukarna mögla, leksakerna vara hinder i gångbanan)
  • Lösgodis, typ ett kilo. Plus chips och ostbågar.
  • Film (lättsmält, IQ-befriat)
  • Myskläder istället för badkläder och regnblöta kläder.

Vi har tyvärr inget lösgodis hemma men nog blir det glass eller något bakat gott. Myskläder är på och på gratismånaden på Netflix finns det nog alltid något. Tvätten är klar, hängd, vikt och ny i maskinen. Disken väntar. Hoppas på lydiga barn till kvällen.

Nu ska de få nektarinkräm till kvällsmål. Trötta kramar från moi..

mjukisklädd…

Läs Mer