Bassängdags utan läckage!

Gårdagen avslutades alldeles ”perfekt” med lyxig hemgjord-från-grunden-pizza som fastnat i vad jag trodde var bakplåtspapper men troligen var av skräpkvalité eller smörgåspapper. Det blev en tur till lokala pizzerian för att rädda kvällen. Vi fick bort pappret till slut efter mycket vattenpenslande och ännu mer pillande. Så kan det gå…

MEN gårdagens tråkiga morgon fick slänga sig i väggen när dagens morgon såg sitt ljus och jag med nyvaken bebbe åkte på premiärbad i bassäng. Med lånad byxbadblöja från syrran försäkrade jag mig om att slippa bajsläckage som barn nr 1 och 3 redan förärat mig med. Vi hade det såååå mysigt! Egentid med honom är inte ofta och tyvärr är babysim förlagt på eftermiddagar så det finns inte en sportmössa, förlåt badmössa, att jag skulle få till det, när tre andra barn finns hemma. Så jag NJÖT verkligen och gladdes åt 20 minuter i vattnet!

Det blir fler lördagmorgnar där – längtar redan!

Läs Mer

Skitfredag?

Vad menar hon? (Ja, ursäkta språket i titeln) Dagen har ju knappt börjat, tänker ni.

Jag är glad över mammaledigheten. Glad över att inte behöva stressa till något utan kunna sitta med samtliga barn kring bordet och äta frukost. Jag är glad över gemenskapen, de tända ljusen och att vi alla är där. Det betyder mycket.

Var nästan gråtfärdig idag när jag som svar på ”gröten är klar” inte alls får ner tre barn till bordet, utan två. När ett barn skriker från sitt rum med otrevlig röst. Det gör ont. Jag blir ledsen. Tar åt mig extra idag. Kanske för att jag är trött fast det inte känns så. Väl nere vid frukosten som av annat barn påbörjats trots att vi varken hunnit bli samlade eller sagt varsågoda pga det andra barnets dåliga humör, försöker barnet som nu kommit mer med sur aura dricka vatten med pekfingret. Och röra i gröten med gaffeln. (Vilket tydligen var ett misstag) Upp på rummet någon minut och ett kort samtal. ”Man är som man vill att andra ska vara mot en själv…”

Jag är inte ute efter Sjunde Himlen-frukost. Men jag vill ha harmoni i luften. Jag har jättesvårt med disharmoni och otrevlig surhet. Är något svårt – be om hjälp. Är något jobbigt – berätta.

Nu är det supermysig lek däruppe. Men i mig gör det fortfarande ont. Vad hände med gyllene regeln? Varför måste vi ha dessa sura miner och fighter? Måste ta mig en promenad och andas ut allt jobbigt. Inte låta denna minigrej stjäla glädjen. Dagen har som sagt knappt börjat.

Det finns mer. ❤️

Läs Mer

Att vara på kanelen och att få betalt

Jag läser bok och ”ska bara” skriva ett mail på 3 rader. Det tar verkligen bara en minut typ. Jag lämnar sonen en minut! Och han hinner ta fram kanelen och hälla ut på bordet (gissningsvis smaka också). Ögonblicksverk.

(null)

Vad där? (Vad är det där?) frågade samme son sjuttielva gånger och petade på grej efter grej i deras verktygsfickor när servicemindedkillarna från Varmt och skönt återkom till oss för sista justering och koll på en fläkt som aldrig fungerat hos oss. Det pillades på penslar, pennor och dylikt i de där fickorna. Ni som läste om min sons hjälp förra gången Kenneth var här, och även såg filmen jag lade ut på fejjan, vet att han ”hjälpte” till väldigt mycket. Han var så glad att Kenneth kom idag. Kenneth taket? Ja, Kenneth är på taket. Inte äta bajs. Inte äta Kenneth rumpa… Var får han allt ifrån?!

Pyjamaskram på kvällen till ventilationsKenneth som för alltid har en plats i min 2-årings hjärta. En till go kram och ett Tack Kenneth blev det också sedan min pilliga 2-åring som ”betalning” och tack för all jobbhjälp fick en riktig egen ficklampa! De övriga barnen fick choklad. Alltså mitt mammahjärta blev ”varmt och skönt” av denne mans enorma generositet. Okonstlad och med självklar feeling för hur man tar kids.

Wow, säger jag bara.

Läs Mer

Här och nu

Igår hade jag egentligen en bra dag. Men i mig fanns en liten inneboende stress hela tiden över allt jag var tvungen att göra. Nej. Ville få gjort menar jag. 3 tvättar, baka upp sjukt mycket överbliven gröt, bvc, hämtning, lämning, duscha nästan hela familjen… Till det lite planerande och administrativt fix med hobbyverksamheten. Dottern kände sig seg och var därför hemma. Beordrad vila. Men hon har svårt för det. Vill gärna vara med… Den inneboende stressen ledde till att jag gnällde i onödan: men gå och LÄGG dig i sängen och VILA! Dagen var egentligen himla fin men stressen inom mig dolde det.

Idag är jag lugn. Sitter och njuter med bebis i famnen hos morfar (något jag inte gör hemma). Har förvisso lagat mat här men har ingen tvätt jag måste ta hand om. Barnen leker med kusiner och morfar på övervåningen. Fridfullt. Mysigt. Jag njuter. Hör saker jag inte hör annars. Jag är här och nu. Inte en yrhöna.

Igår var en bajsdag. Idag en najsdag. Behövde den. Omfamnar den.

(null)

Läs Mer

Alla vill ju bara väl – om sockret till kidsen

Måndag
Barnet följer med en kompis hem efter skolan. Vad mysigt med en kompis hem, tänker mamman glatt i kompishuset, och dukar fram bulle och kex till mellis.

Tisdag
Farmor hämtar barnbarnet på skolan och efter middagen får sonen en sedvanlig glasspinne, för det är alla farmors rätt.

Onsdag
Det är utflykt och i kompisens rygga ligger ett ballerinapaket. Kompisen är snäll och bjuder barnet. Vi får gäster på kvällen och det vore ju trevligt med något litet efter maten. Inte nåt extraordinärt men, tja lite paj och glass bara.

Torsdag
Det är spontan bakdag på fritids och sonen får en sockerkaksbit och lite saft till mellis.

Fredag
En annan klasskompis till barnet fyller år och alla i klassen får varsin liten glasstrut. På kvällen fredagsmys och filmtajm.

Lördag
Lördagsgodiset, kanske även dessert och fika också.

Söndag
På söndagen är det kyrkkaffe med dopp (eller nåt energigött efter träningen för dem som inte har lust att gå i kyrkan hihi:) och på eftermiddagen har den nyss fyllda klasskompisen kalas med fika och godispåse.

Nästan ingen av de här situationerna är i sig särskilt anmärkningsvärda. Vem skulle påstå det? Men tillsammans lär de barnet i exemplet hur en vecka kan se ut. Att en ganska normal, något mer festlig, vardagsvecka innebär gött mos. Att vardagen gärna ska innehålla något litet gott iallafall. Varken farmor, vi middagsvärdar eller kompismamma gör något hemskt fel, vi vill ju alla bara väl. Men ingen av oss ser hela perspektivet när vi bjuder barnbarnet, gästen eller kompisen på vår lilla grej. Det kan väl inte skada? Men hur har resten av barnets vecka sett ut? Och hur sjutton ska man ha koll på det? Går det? Naturligtvis inte. Men det är en intressant tanke att snudda vid. Att se i ett lite större perspektiv när man bjussar på något. Att tänka ett ”onödigt” steg till. Skulle vi våga det?

I alla tider har det firats med mat. Det är inte konstigt. Det är heller inte konstigt att firargrejer ofta smakar sött. Det är ju gött med sött 🙂 Men 1700-talets dyrbara sötningsmedel har 300 år senare blivit allmän ingrediens i mängder av innehållsdeklarationer. Det börjar i yoghurt, flingor och bröd på morgonen och fortsätter dagarna igenom med lättdrycker, spännande kryddmixpåsar, halvfabrikat, såser och ja, listan kan göras lång.

Festkänslan över ett litet glas fyllt med nåt sötsmakande är för länge sedan över. En skorpa? Pah, det är väl inte så kul att äta. Hit med en kaka. Det är så svårt som förälder att veta vad som är lagom och okej. Här hemma betraktas vi som übersnäva. Jag känner mig nästan dum ibland, och har fler gånger fått det uttryckt: ”stackars barn”. Men jag vet samtidigt att det händer mer under barnens veckor än det vi stoppar i dem här hemma. Jag kan inte, och vill inte, i onödan hålla på och vara jobbig utanför mitt eget hem. Därför blir vi kanske tråkiga familjen med vår naturella yoghurt, avsaknande av både nutella och marmelad hemma, sockerfritt fredagsmys för det mesta och de små godbitarna på lördagkvällen.

Hm, nu kom jag bort mig lite. Tillbaka till ämnet. Alla vi, mig själv inkluderad, vill ju bara VÄL när vi visar glädje genom det vi dukar fram. Är det inte underbart att få bjuda? Jo. Men vem har bestämt att det nästan jämt ska vara sött? (Fram med servetter och levande ljus på bordet till mellis – det gör vardagen mer festlig utan sötsaker på bordet.) Är det inte skam på torra land, egentligen, att matvarubutiker tillåts att sälja så sjukt mycket barnsligt förpackade grejer. Som säger; kolla hit kids, köp oss! Chokladmjölk, roliga flingor, apyoghurtar, nutellakrämer… Jag förstår att vi inte vill leva i ett hemskt samhälle där staten dikterar vad som ska få lov att finnas och inte finnas i butiker… Ja, jag kom ju ingen vart med det här inlägget märker jag. Vad ville jag säga?

Att man får vilja vilja väl. Men att det är liksom så sorgligt att vägen till ett barns hjärta ofta ska gå genom munnen och inte genom…hjärtat…

Läs Mer

Kärlek

Idag fick min 4-månaders son följa med på ett dop. Mitt i stan, i en stor kyrka. Kärleken fanns där. I famnar, i sångerna och i orden. Till och med bortom allt det där liksom fanns Kärleken bara där och älskade det lilla barnet inifrån och ut. Villkorslöst.

Jag hittade de här plastarmbanden i handskfacket när jag rensade där i bilen, på väg hem efter dopet.

IMG_5902.JPG
För nästan exakt 4 månader sedan slet jag av mig dessa armband utanför en helt annan kyrka, då jag pga min egen bebis ”sena” ankomst for direkt från BB till en annan minstings dop. Det var en liten kyrka långt utanför stan. Men kärleken bodde också där, i ceremonin kring det lilla barnet.

Vår egen son är snart precis 4 månader och trots att vi inte hunnit med en egen ceremoni för honom än, så vet jag att han är buren och omsluten av Kärleken. Varje sekund.

Det är så himla mycket i livet som är orättvist. En del föds in i misär, krig, fattigdom och olycka medan andra har det bättre. Jordens resurser är ojämnt fördelade. Endel har allt – andra ingenting. Vi avslutade precis tittandet av Stjärnorna på slottet och hörde berättelsen om Harriet Anderssons tuffa relation till kärleksbegreppet, från barnsben ända fram till nu.

Ändå, tänker jag, finns det något som är till för alla. Gratis. Det är Kärlek. Det finns inte ett enda smutsigt skrymsle i världen som Kärleken skulle fly ifrån. Fattig på pengar men rik på kärlek. Oälskad av omvärlden men ändå ovillkorligt älskad av Kärleken. Alla människor blir omslutna och upptagna i Kärleken. Det är en tröst mitt i allt som gör ont att se och höra om. Och vara med om.

Det där får man ju tro vad man vill om. Såklart. Men jag väljer att tro. Att störst av ALLT är Kärleken.

Läs Mer

Lyxhjälp och stjälphjälp

Har haft ett par timmar hos syster frisörskan, och förutom lite lyxig egentid gav sonen en hjälpande hand vid föningen 🙂 Lyxhjälp. Han är söt han.

IMG_5895.JPG

IMG_5814.JPG

Väl hemma är vi mitt i linneförrådets
makeover då IKEA äntligen fick hit grejerna. Här hemma har vi en tvååring som är VÄLDIGT klåfingrig. Hjälpsam ibland, klåfingrig oftast. Stjälper mer än hjälper så att säga. Tja, man kan ju inte begära så mycket hjälp av en så liten människa men när man står med huvudet i en garderob och försöker skruva och det kommer en påhittig son men ett decilitermått som han hällt lite curry och svartpeppar i…ja då är det inte direkt tajming iallafall. Dessutom har han hunnit ha sönder syrrans pärlplattor, lagt leksaker i en av de nya hurtsarna, lagt låneböcker i gamla ikea-emballage osv osv medan vi varit fokuserade på annat. Uj uj. Det får vi bli bättre på. Fokus på honom alltså. Men söt är även han. Stjälphjälpen.

IMG_5888.JPG

Läs Mer

Vingbeklätt lunchbesök och sångtips

Vi har så mysigt vid lunch i veckorna här hemma eftersom alla fåglar verkar ha samma mattid som vi 🙂 Dessutom lär vi oss, både barn och vuxna, en massa sjyssta fågelarter: blåmes, talgoxe, gulsparv, nötväcka, mr and mrs domherre… (Se foton nedan) Och en och annan stökig skata som sprätter ner en massa frön på altanen.

Vill tipsa alla barnföräldrar om en mysig fågelsång. (Se länk nedan) Den kommer från det berömda albumet Djurens Brevlåda, som förutom Kalle Blåmes innehåller klassiker om fjärilslarver och Harrys Hare Herman. Ge den några omgångar och se vad ni tycker om den. 🙂 Mycket nöje!

Kalle Blåmes:

IMG_5788.JPG

IMG_5792.JPG

IMG_5793.JPG

IMG_5795.JPG

Läs Mer

Komiska ackord :)

Haha, jag dör av skratt! Komisk tajming!

Sönerna önskade Smurfparty och låten Smurfshow är igång med en upprepande fartig ackordvända. En bekant delar ett filmklipp om ”livet blir till” och jag sätter på det och till min förvåning spelas en helt annan fartig låt med samma ackordvända i den filmen, när rusande simmande halvmänniskor letar sig fram till ägget. Samtidigt som smurfarna öser på nedervåningen! Haha!

Just laaaughing!

Läs Mer

Tvätt på tvätt

Tvätten gör sig såklart påmind i alla familjer. Men nu när IKEA fått för sig att senarelägga leveransen en vecka har dubbla tvättställningar stått uppe nästan hela tiden, i vardagsrummet istället för i kontoret där de inte är i vägen lika mycket.

Kontoret är numer ett kaos av hyllor och garderobsinkråmet, så att säga då själva garderoberna skänkts bort. Grejer. Grejer över allt. Över. Allt.
Husets väggar liksom krymper på grund av detta. Gaaaah!

Jag kan inte fly så långt heller då bilens gastank gått sönder på nåt sätt, så det är hemma eller på Arnö vi kommer att hänga hela veckan typ 🙂 MEN på torsdag äntligen ska vi förhoppningsvis få börja skruva med våra insexnycklar! Mitt gaaaah byts mot ett hurraaaa!

Läs Mer