Raccomandazione till alla foodies

Förra året hände något väldigt roligt i den lilla brödboden där jag jobbade extra när skolan och konsten tillät (och these days heltidar mig på) – en alldeles fantastisk tjej vid namn Alexandra började jobba bakom disken, och avancerade snabbt till butikschef. Ett mer perfekt beslut av personalchefen hade jag väl aldrig hört om – Alex, som ”egentligen” kallas Sanne men det lärde jag mig försent så i mitt huvud är hon Alex forever, sorry, är ungefär den raraste, mest omtänksamma och genuina människa jag vet. När Alex för några månader sedan berättade att hon skulle sluta på Fabriken för att tillsammans med sin Davide flytta till Sicilien och jobba med mat blev jag både ledsen och glad – ledsen för att Alex är ett guldkorn i bekantskapskretsen och för att hon vart en strålande chef, men glad för äventyren som väntade henne! Nu till tipset till alla som är intresserade av italiensk mat – intressanta historier om den, lustiga karaktärer som gör den, samt vackra bilder på den – Alex bloggar om sina Sicilianska matäventyr, och bjuder på recept som får det att vattnas i munnen. För er foodies som läser det här är det bannemej ett krav att gå in på http://ortodisanne.se och ta del av Alex berättelser från pastaland. Buona lettura!

Läs Mer

Vitlöksbonanza med gamla rävar

Jag har druckit öl på mjölkpallarna inne på Bröderna Ohlssons på Folkungagatan förr, men igår, när gamla kompisgänget från Nypan för ovanlighetens skull var samlat på Söder så bestämde vi oss för att sitta ner och testa maten. Om ni inte hört om konceptet: allt på menyn innehåller vitlök! Burgare, ribs och strömming beställde vi in, allt helt genomdränkt av vitlök (till och med pommesen). Alex och Nikola testade dessutom vitlöksöl och Alex tog en vitlöksshot efter maten. Jag vet, det låter knäppt, eller hur? Det var det också. Jag älskar konceptet men vitlök och alk är inte riktigt en mix jag tror på (varken innan eller efter jag fått smaka ur grabbarnas glas).

Men alltså. Gaah, det var en helt suverän vegoburgare! Och stora portioner. Lätt värt priset (typ 160-230:- per huvudrätt). Nästa gång kanske jag vågar testa efterrätt också, vad säjs exempelvis om vitlökscheesecake…?

Världens bästa folk. Ain’t no faces like homies’s.

Läs Mer

Stockholm Music & Arts, dag 2

Dag två då!

* Fantastiskt väder idag!

* Jag åt kronärtskockestrudeln som Landets matstånd serverade, och den var dödsgod. Skönt med festivalmat jag blev mätt på (till skillnad från gårdagens mjäkerier), men som vanligt under den här festivalen – trist med priset. 105 kr för mat på en papptallrik.

Men okej, okej, nog med gnäll. Idag såg jag äntligen

* ED HARCOURT som var så himla himla himla bra. Rolig och duktig och sjöng och spelade fantastiskt. Åh, jag blev så glad! Det var bara han och hans basist på scen, och i slutet kom en trummis in för två låtar. Så det var avskalat och vackert till en början, med bara pianoklink och bas. Men så fick Ed kreativt spel och började spela in stämmor, trumslag och grejer, som han sedan loopade. Så på det sättet byggde han upp en skitbra I’ve become misguided!! Åh Ed! Och vid ett tillfälle tog han in Ellekari från The Tiny, så dom sjöng Loneliness tillsammans. Det var hemskt fint.

* Rumer Rumer var väldigt tråkig. Hissmusik, muzak, gäsp, etc.

* Ane Brun Ane, den lilla magiska hipsterälvan, var alldeles strålande live. Jag började nästan gråta när hon framförde Du gåter så store tåra. Åh. Och hon som svävade runt på scenen i vitt fladdertyg och solhatt och var bara fabulös. Och tog in José Gonzales för duett. Ja dä va vackärt dä.

Sen blev jag trött och åkte hem! More tomorrow!

Läs Mer

Boredom is deep and mysterious, sa Satie…

…and a shit-load to do is bad for your skin, som jag säjer. Men det spelar ingen roll vad någon av oss säjer, för sedan jag kom tillbaka från Nyköping har det bara vart kaos. Kaos kaos kaos, och jag sliter mitt hår i stress. Så är det.

Vet ni vad som totalt räddar ens stress-svackiga humör då? Vet ni?

Det bortglömda paketet glass en hittar i frysen när en letar efter broccolin. My icy creamy hero <3

Läs Mer

Sommar = strawberry daiquiris

Har funnit mig själv sippandes på alldeles för dyra strawberry daiquiris ett par kvällar. Borde jag börja recensera dom olika ställenas olika versioner av drinken? Perhaps…

Morfar Ginko vid Mariatorget, med Camilla, Misayo och Henna (utanför bild). Mycket god. Basilika i, vilket var en snygg och göttlig extra touch. Bra att limen inte var pressad i för då hade den nog blivit för syrlig.

Debaser Slussen med Carro och Sachiko. Helt fantastiska glas, som små bålskålar (se Carros). Räckte i evigheter. Vi beställde två, och den andra var bättre än den första – antagligen för att den senare bartendern hade i liiite mer jordgubbar. Väldigt söt och krämig iallafall. Fantastiskt god, men devettesjutton om den var värd 170 spänn… Eller i och för sig, den räckte i typ en och en halv timma. Så kanske.

Läs Mer

Hem idag…

Jag vet, det har inte blitt mycket bloggande. Jag har gjort för mycket. So that’s a nice excuse.

Dagarna liksom blurrar ihop sig med varandra. En dag for jag och Elonet till Camden Town, åt lunch på världens mysigaste lilla hak med helvegetariskt utbud, och bjussad på choklad blev man, och vi drack cider mitt på dagen för sådant kommer man undan med i England.

Gött.

Ikväll åker jag hem. Typiskt trist.

Läs Mer

Söndagsförlustelser

I söndags så for jag och Elonet till Waterloo på kvällen, för att mötas upp med den fina kvinnan på bilden nedan, som har skaffat sig en piercing vid ögat ZOMG!! Vidögat!!

Balla Petro, jagär impad. Och det såg både as-kick-ass och supersupergulligt ut på samma gång :3

The three of us gick till en asiatisk restaurang som specialiserar sig på dumplings. Det var hur gott som helst verkligen, och inte alls så dyrt som jag befarat – middagen med både förrättsvårrullar och huvudrättsdumplings, plus lite vin, gick på cirkus 150 svenska. Sen blev vi såklart medrycktra i den trevliga och fina stämningen, och beställde snyggdrinkar…

Behold, en liche-rosen-martini. Goa grejer.

Sen försvann vi in i Londonnatten, och när vi hittades igen var det mycket sånt här…

(Tur att någon höllångan uppe!)

Läs Mer

Mat, bananer!

Carro kom hit igår kväll, och som lovat – stört jävla god mat. Carro hade med sig plantains, aka matbananer, som är en alldeles alldeles magisk frukt. Som en underbar blandning av potatis och banan. Som en stor banan, med hårdare fruktkött och inte lika ”stark” banansmak. Som kolhydratshimlen, eventuellt. Alltså, bra grejer.

Caroline² gör ghanesisk böngryta med plantaiiins

Detta behövs:
* fyra stycken plantaiiins
* två vitlöksklyftor
* en chillifrukt
* några tomater
* en burk krossade tomater
* två burkar black-eyebönor
* starka kryddor, typ cayennepeppar, svartpeppar, chillipulver, vi hade i lite spexig ”pastakrydda” as well…
* massa olja
* massa salt

Såhär ser en plantain ut i jämförelse med vanliga bananer. Grövre, lix. I bakgrunden sitter Carro och hackar vitlök och chillifrukt.

Vitlök och chilli fräses i olja i stor kastrull.

Skala plantainsen och skiva i centimetertjocka skivor. Hetta upp någon centimeter olja i en stekpanna.

I grytan kastar vi i hackade och krossade tomater, bönor, kryddor (och eventuellt lite grönsaksbuljong). Låt koka på medelvärme tills allt riktigt geggat ihop sig och blivit skitstarkt. I stekpannan steker/friterar vi plantainsskivorna en sida i taget. Och låt dom ligga tills dom blivit rätt så bruna – hellre lite för krispiga än underkokta. Och salta rikligt.

Sedan äter vi, och förundras över hur något som ser så basalt och simpelt ut, kan få våra smaklökar att skaka rumpa på detta sätt!? Herreminje, matbananer <3

P.S. Avnjutes förslagsvis med en kall folköl. Ba ett tips.

Läs Mer