Chris Brown får vad han förtjänar

Tycker det är så roligt att läsa recensioner av Chris Browns senaste skiva. Innan jag visar två exempel tänkte jag ge er lite bakgrundsfakta:

Den 8 februari 2009 åkte Chris Brown och hans dåvarande flickvän Rihanna runt i en bil i Los Angeles. Rihanna hade läst ett långt meddelande från en av Chris Bowns gamla flammor, och var upprörd. Chris Brown tyckte det var jobbigt att Rihanna var upprörd över detta sms. Så Chris Brown öppnade Rihannas bildörr och försökte knuffa ut henne ur bilen. Rihanna hade bilbälte på sig och satt därför kvar trots knuffar, så då tog Chris Brown Rihannas huvud och smällde in det i fönsterrutan istället. Sedan knöt han sin näve och slog henne i ansiktet. Han körde vidare, men mustade upp nog med simultanförmåga för att samtidigt kunna fortsätta att slå sin flickvän så pass att Rihannas kläder samt bilens inredning fick blodsplatter på sig. Han skrek att han skulle döda henne. Rihanna försökte få tag på hjälp, men Chris Brown tog hennes mobil och kastade ut den genom bilfönstret. När Rihanna försökte nå Chris Browns mobil tog han tag i hennes huvud och höll fast henne i strypgrepp med sin ena arm, och styrde med andra handen. Vid ett tillfälle stannade han bilen, och Rihanna lyckades då dra ut bilnyckeln och gömma denna. Chris Brown slog henne då i ansiktet och på hennes armar, och bet henne i handen. Tillslut lämnade han henne i bilen medans Rihanna skrek på hjälp.

Allt detta är sant, det hände, och det går att läsa i polisrapporten här. Chris Brown dömdes för misshandel och straffades med fem års skyddstillsyn, samhällstjänst och besöksförbud mot Rihanna.

Nu åter till dom där recensionerna!

Läs Mer

Vapenlös

Jag har i många år velat tatuera ett Karin Boye-citat på armen. Sista raden (fetmarkerad nedan) i hennes dikt ”Jag vill möta”, ur Härdarna.

Rustad, rak och pansarsluten
gick jag fram —
men av skräck var brynjan gjuten
och av skam.

Jag vill kasta mina vapen,
svärd och sköld.
All den hårda fiendskapen
var min köld.

Jag har sett de torra fröna
gro till slut.
Jag har sett det ljusa gröna
vecklas ut.

Mäktigt är det späda livet
mer än järn,
fram ur jordens hjärta drivet
utan värn.

Våren gryr i vinterns trakter,
där jag frös.
Jag vill möta livets makter
vapenlös.

Jag tänker att det kanske är dags att göra det nu i september. Att jag ska lägga undan en slant då, och se till att få det gjort. Det skulle kännas… rätt. Måste komma på vilket typsnitt jag vill ha bara. Tips?

Läs Mer