Det första steget är att erkänna att man har ett problem

En sak som jag blir så himla trött på, är när människor hävdar att Sverigedemokraterna inte är rasister. För det är dom ju.(”Den viktigaste faktorn i ett tryggt, harmoniskt och solidariskt samhälle är den gemensamma identiteten, vilken i sin tur förutsätter en hög grad av etnisk och kulturell likhet bland befolkningen. Av det följer att den nationalistiska principen – principen om en stat, en nation – är grundläggande för Sverigedemokraternas politik. […] I sin ideala form är alltså ett sådant samhälle befolkningsmässigt homogent.” – SDs principprogram) Men en sak lyckades SD med när kom in i vår riksdag – dom har öppnat mina ögon för hur fruktansvärt mycket vardagsrasism det finns omkring oss. Överallt, ibland där jag minst anar.

Igår läste jag en sån jävla viktig text som Anna Hellgren skrivit på Dagens Arena. Jag vill att ni ska läsa den också, men jag vet själv hur sällan man faktiskt klickar sig vidare i dom dära länkarna, så jag återger ett citat för att liksom teasa er, okej?

Innan han kom hit hade min bekant, själv med rötter i Östafrika, försökt att varna honom. Sagt att Sverige i verkligheten är långt ifrån bilden av ett paradisiskt land där jämlikhet regerar, att han måste vara beredd att stirras på och att bli utsatt för påhopp och diskriminering. Hennes man svarade med ett gapskratt.

Efter tunnelbanehändelsen kom han hem och sa att han förstod vad hon menat.

En annan vän flyttade tillbaka till Sverige efter att ha bott i London i 13 år. Hennes största rädsla var att hennes partner skulle misstas för somalier och därmed hamna utanför samhället. I London var han engelsman och västindier, i Sverige reducerades han till ”svart”.

Det är en trist sanning att höra, men inte desto mindre sant. Rasismen och xenofobin lever och frodas i Sverige. Vi kan försöka blunda för det, men det kommer inte kunna bli bättre förän vi erkänner våra fördomar, och börjar jobba med dom. Det är lätt att skandera ”Alla olika, alla lika!” i ena sekunden, och sen leva helt oblivious för sitt vardagsbeteende. Och det är där vi måste haffa våra fördomar – i våra beteendemönster mot andra människor.

Läs Mer

Min favoritlåt från den här tiden förra året

Musikutmaningen (30/30)
Dag 30 – din favoritlåt från den här tiden förra året


Ojojoj. Utan tvekan den här låten. Det bästa hon gjort sedan Be mine!, fantastiska fantastiska Robyn.

Nu är Musikutmaningen slut! Hoppas ni tyckt om låtarna jag lagt upp – om ni verkligen har gillat och vill lyssna på allt igen så finns Spotifylistan här😉
(Har höftat med Death Cab och One More Time-låtarna för att Spotify inte hittade helt rätt. Det får ni ha överseende med. Reijo Taipale finns ju med, liksom.)

Läs Mer

Mera musik, mera Maggio!

Peppen har vart enorm inför nya Maggio-skivan, har jag känt, och nu är Satan i gatan äntligen hääär! Och jag måste säja – inte ett dugg besviken. Nu har jag bara lyssnat igenom den två gånger, men so far sitter jag och dumler till vartenda spår. Alla mina låtar är en vink till Linnros, festligt tycker jag som är alldeles för nyfiken på den historien. Sju sorger är en fin låt om gammal vänskap, Jag kommer vet vi alla hur fantastisk den är, men favoriten, det är Inga kläder. Herreminje.

”Jag vet hur du ser ut i inga kläder
Kan det va därför du blir obekväm när
Visst du kan klippa dig, skaffa dig en annan tjej
Men när du strippar och klär av dig är det samma grej, samma grej”

Och jag ba, skriker rätt ut ”This is AWESOME!!”

Läs Mer

En låt från min barndom

Musikutmaningen (29/30)
Dag 29 – en låt från din barndom


När vi fortfarande bodde i Rosenkälla, mamma och pappa fortfarande var gifta, många år innan min lillasyster var född. Då brukade jag sätta den här skivan i spelaren i vardagsrummen, höja volymen så högt jag kunde utan att mamma sa åt mig att sänka, och gå efter mönstret på mattan , fram och tillbaka, och snurra när refrängen kom. Tills jag blev yr, då lade jag mig ner. Och sen lyssnade jag på LPn med den här låten efter.

Läs Mer

Syntax-peppen är out of this world

Ni minns när jag senast var på Syntax? Hur episkt det var? Well, snart är det lönelördag igen, och denna gången är det tema meme! FANTASTISKT! Man ska alltså klä ut sig till sitt favoritmeme. Och jag ba ”Men om man inte kan bestämma sig dååå!??!”


Någon idiotmakro?


Amber Lamps? [läs mer om Amber Lamps här]


Något med Sirius som är Sirius?

Sen har vi ju såklart allt på Icanhazcheezburger, och The Gregory Brothers, och, waaah, I can’t choose!!

Läs Mer

Grattis hurra god jul etc.

Okej, så här va – jag håller på att göra en uppsättning gratulationskort. Typ ”Grattis”, ”Krya på dig”, ”Grattis till ungen”, ”God jul” och så vidare.

Jag tänkte, jag visar er två. Resten kommer vara i samma stil. Och så printar jag på fint tjockt papper och säljer för typ en tia styck, eller tio för 50:-

Vad tror ni? Kan va nåt?

Läs Mer